Elavbrotten ska minska då Caruna gräver ner jordkablar
Det skramlar högt då grävmaskinens skopa lyfter upp massor av stenar i ett dike som grävs längs Brunkom Strandvägen i Pojo. Stenarna måste tas bort och sättas åt sidan, för i diket läggs jordkablar så att Brunkombornas tillgång till elektricitet blir bättre.
Elöverföringsbolaget Caruna har bytt ut luftkablar till jordkablar i Västnyland i några år.
Längs Brunkom Strandvägen finns en grävmaskin som gräver diket där Carunas jordkablar läggs ner, samtidigt passar Karis Telefon på att lägga fiberkabel i samma dike.
Arbetena i Brunkom hör till ett projekt där ungefär 23 kilometer låg- och mellanspänningskablar i luften tas bort och ersätts med cirka 33 kilometer jordkabel.
Och stenarna, ja de måste bort så att kablarna hålls hela. Caruna ersätter luftkablar med jordkablar så att kunderna ska vara säkrare på att det inte blir lika ofta elavbrott i framtiden.
En ny elmarknadslag trädde i kraft i september 2013. I lagen står det att elavbrott som orsakas av storm eller snö får vara i högst sex timmar i städer och tätorter. I glesorter får elavbrottet vara i högst 36 timmar. Det här gäller från och med 2028.
Då har Caruna slutfört renoveringen av bolagets 82 000 kilometer långa nät.
Hela nätverket blir inte jordkablar, men genom att utföra renoveringen så ska elnätet motsvara kundernas och samhällets förväntningar och de åtstramade kraven på leveranssäkerhet i den nya elmarknadslagen.
Carunas arbete i Västnyland
Nu syns det väldigt bra var entreprenören Eltel Networks lägger ner Carunas kablar i Brunkom. Så småningom tar växtligheten över, så hur ska felen hittas då elnätet är i bruk, nätverkschef Henrik Suomi vid Caruna?
- Det finns olika system som gör att vi får veta åt vilket håll felet finns och så kan vi räkna ut platsen.
Henrik Suomi säger att fel i kablarna sällan beror på att det skulle ha varit fel i tillverkningen. Om en kabel går sönder så beror det på yttre orsaker, till exempel grävarbeten.
- Kablarna märks inte ut ovan jord, förutom på vissa ställen där man till exempel har en skogsväg.
Den som behöver gräva i marken måste kontrollera var det finns kablar. Caruna är förpliktigad att visa var det finns kablar, så elöverföringsbolaget kommer för att visa var de finns om det behövs.
Kablarna grävs ner omkring 70 centimeter i marken. Längs Brunkom Strandvägen läggs också ett gult band ovanför kablarna så att den som gräver ska se att det finns något i jorden som man ska vara försiktig med.
Men kablar kan gå sönder om stenar skrapar mot dem, tjälen kan också orsaka skador. Då reparerar vi, säger Henrik Suomi.
De gamla transformatorerna byts också ut, vilket gör eldistributionen säkrare. Det kan bli elavbrott i en gammal transformator om en fågel landar på fel ställe.
De nya transformatorerna är som små skåp, så inget djur torde kunna ta sig in i dem.
Arbetet med jordkablarna i Brunkom ska vara klart 2018. Det nya elnätet ska tas i bruk i slutet av 2017 och det gamla elnätet ska vara borta i slutet av mars 2018.
De nuvarande elstolparna och luftkablarna förs till återvinningsföretaget Kuusakoski. Så mycket som möjligt av det materials om rivs återvinns.
Caruna kan också ge de gamla elstolparna till markägarna.
- Det görs ett överlåtelseavtal mellan markägaren och oss där man bekräftar att äganderätten byts och hur stolparna kan återanvändas på ett säkert sätt.
Det är frågan om många stolpar och luftkablar som ska förstöras. Det kommer att finnas över 2 000 kilometer mera jordkablar i Västnyland då projektet är färdigt i början av 2021.
Det här sysselsätter många. Carunas huvudentreprenörer i Västnyland är bland andra Relacom Finland Oy, Eltel Networks Oy, Empower PN Oy och Vertek Oy.
Projektena i Västnyland sysselsätter omkring 400 personer.
- Dessutom blir det en indirekt sysselsättning då folk övernattar och lämnar pengar i regionen, säger Suomi.
Markägarna får också ersättning där Caruna gräver sig fram. Det går ändå inte att gräva hur som helst.
Caruna skickar hem brev till de markägare som berörs och visar på en karta vilka luftkablar som ska bort, var transformatorer byggs och var jordkablar dras på området.
Markägarna kan godkänna grävarbetena eller förhandla med Caruna om linjerna innan avtalet skrivs under.
På vissa områden längs vägarna kan man också se skyltar att det är förbjudet att klippa kanterna. Det kan vara Caruna som satt upp skylten eftersom det finns kablar just där.
Det kan också vara frågan om skyddade områden där det till exempel finns sällsynta växter, då behövs det lov av myndigheter för att få arbeta på området. Caruna måste då hitta på andra alternativ för sina jordkablar.
- Det finns olika sätt man kan gräva under det som finns i marken eller så måste vi föra kabeln över på andra sidan vägen.
- Naturen måste respekteras, säger Henrik Suomi.
Caruna är störst på el i Finland
- Caruna är det största elöverföringföretaget i Finland.
- Bolaget har en marknadsandel på cirka 20 procent av den lokala elöverföringen.
- Caruna ansvarar för elöverföringen till 664 000 privta kunder och företag i södra, sydvästra och västra Finland. Det finns också kunder i Joensuu, i Satakunta och i Koillismaa ekonomiska region som är en av de ekonomiska regionerna i landskapet Norra Österbotten.
- Verksamheten regleras av Energimyndigheten som övervakar elnätet i Finland.
- Caruna ägs av pensionsförsäkringsbolagen Keva (12,5 procent) och Elo (7,5 procent) samt de internationella investeringsbolagen First State Investments (40 procent) och Borealis Infrastructure (40 procent).
' /%3E%3C/svg%3E)
Caruna: Korta elavbrott i Västnyland nu leder till färre avbrott i framtiden
Höga ledningsstolpar saneras. Det kan leda till avbrott.
' /%3E%3C/svg%3E)
