Föredragsmaraton: Om när kvinnan blev medborgare

Vad har kvinnosaksrörelsen från sent 1800-tal och dagens moderna feminism gemensamt? I alla fall det att ingendera av dem var eller är en enhetlig rörelse, utan det finns en mängd olika falanger, tankar och inriktningar.

Julia Dahlberg är doktorand i historia vid Helsingfors Universitet och skriver sin avhandling om den finländska kvinnosakskvinnan Helena Westermarck. Hon säger att Westermarck kanske har mer gemensamt med tredje vågens feminism än den gamla borgerliga kvinnorörelsen, som ansåg att kvinnor visst skulle finnas i samhället, men att kvinnor och män skulle ha olika roller och ansvar.

- Sedan fanns de som Helena Westermarck, som tänkte att kvinnor och män egentligen inte är så olika utan framförallt människor.

- Som människor har de rättigheter och skyldigheter i samhället och därför kändes det orättvist att kvinnor stängdes ute från många områden. Helena Westermarck ville arbeta för en jämställdhet som påminner om det vi i dag pratar om när vi pratar om jämställdhet, säger Dahlberg.

Helena Westermarck var en mångsidig människa, och därför är hon ett intressant forskningsobjekt, menar Dahlberg. Westermarck var aktiv som konstnär och författare, men också aktiv inom de kretsar som jobbade för kvinnlig rösträtt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

“Föreläsaren bar klänning”

När Westermarck är 22 år gammal har hon just åkt till Paris för att studera konst och skriver hem till sin mamma om en inspirerande föreläsning hon gått på på Sorbonne. Föreläsningen handlar om hur Alexander Dumas behandlade kvinnor i sina romaner, men det är inte själva ämnet som gör att Westermarck var eld och lågor. Det är det faktum att föreläsaren bar klänning.

Westermarck var alltså 22 år gammal när hon för första gången såg en kvinna hålla en offentlig föreläsning.

- Det är alldeles omöjligt att ens tänka sej hur det känns i dag! Och ungefär 25 år senare får kvinnor rösträtt i Finland, och det hade Westermarck varit med och jobbat för. Vilken process det måste ha varit för alla som gick igenom det!

När kvinnan blev medborgare

Det är Helena Westermarck och sin egen forskning som Julia Dahlberg kommer att utgå från i sin föreläsning När kvinnan blev medborgare under Föredragsmaraton på Svenska Teatern.

Att bli medborgare är en lång process som dels handlar om lagstiftning, om rätten att rösta och ta del i beslutsfattande och partiliv samt vara delaktig i statsapparaten, men det handlar också om invanda föreställningar. Vad anses lämpligt för en kvinna och kan en kvinna delta i samhällsdebatten, yttra sej i det offentliga rummet och ställa sej upp och hålla en föreläsning?

- Under sin tid i Paris på 1880-talet besökte Helena Westermarck också agigationsmöten och fick se kvinnor som pratade politik framför en publik. Att kunna göra det som kvinna är också en del av medborgerligheten och det var något som länge ansågs opassande.

Vad kan vi lära oss?

Dahlberg påpekar att det också idag finns många olika grupperingar runt om i världen som saknar medborgerliga rättigheter.

- Det finns många, många som slåss för sina rättigheter och därför tycker jag det här är ett så viktigt tema att studera, för det hjälper oss att förstå vad människor fortfarande går igenom och vilka bitar som är en del av processen. Det hjälper oss också att förstå hur vi kan hjälpa dem som ännu inte uppnått jämlikhet och jämställdhet.

Julia Dahlberg kommer att hålla sin femtonminuters föreläsning När kvinnan blev medborgare klockan 21.00 den 8 september på Svenska Teatern. Föreläsningen kan man ta del av på plats eller via streamen på Yle Arenan.

Vad vill du att lyssnarna tar med sej från ditt föredrag?

- Det är en utmaning att försöka förmedla något på så kort tid som 15 minuter, jag tycker det ska bli roligt och hoppas att dygnet som helhet ska ge många nya insikter och en känsla av att man vill veta mera.

Programmet till Föredragsmaraton

Föredragsmaraton ordnas av Svenska litteratursällskapet och Svenska Yle i samarbete med Svenska Teatern.