Biståndsorganisation: Farligt att skicka tillbaka människor till ett osäkert Afghanistan

– Läget i Afghanistan förvärras, och det värsta är att det är så oförutsägbart, säger Kajsa Johansson på biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén. Sedan årets början har över 1 600 civila dödats och 3 500 skadats i Afghanistan, uppger FN i en ny rapport. Antalet dödsoffer fortsätter dessutom att öka.

– Osäkerheten i landet har ökat överlag. De flesta civila offren återfinns i Kabul, men också i många andra provinser och städer ökar osäkerheten. Många platser som varit säkra under en tid har blivit mera osäkra; dessutom är läget extremt oförutsägbart. I allt högre grad är det kvinnor och barn som drabbas, säger Johansson.

Enligt henne kan en provins eller ett distrikt som är säkert ena veckan bli osäkert nästa vecka.

– Läget förändras väldigt snabbt. Det är främst bombdåd och improviserade hemmagjorda bomber som har dödat många civila. Sådana attacker är svåra att förutse, säger hon.

Det finns många platser som för tillfället inte nås av humanitär hjälp, och också Svenska Afghanistankommittén har tvingats lägga en del av sin verksamhet på is.

Få säkra platser i landet

I maj stramade Migrationsverket Migri här hemma åt asylkraven för afghaner. Migri skriver på sina sidor att säkerhetsläget i landet har förbättrats småningom.

Migrationsverket ser över informationen för de olika länderna en gång i halvåret, enligt de senaste instruktionerna är det i dagsläget möjligt att återvända till alla områden i Afghanistan utan att de väpnade konflikter som pågår där utgör en fara för en person endast på grund av hans eller hennes närvaro.

I juni har Migri ändå medgett att säkerhetsläget i Afghanistan klart har förvärrats, men verket anser att det ändå inte automatiskt ger rätt till internationellt skydd.

– Läget håller verkligen på att försämras. Det svenska migrationsverket bedömer att det finns några få säkra platser i Afghanistan för tillfället, dit man fortfarande kan skicka människor.

Kabul säkert enligt Migri

Den mest förödande attacken hittills i år ägde rum i Kabul i maj då en bil exploderade under rusningstid. 92 personer omkom och över 500 skadades. Enligt FN var attacken den dödligaste sedan år 2001.

I vissa delar av Afghanistan är risken för urskillningslöst våld extremt hög och till dessa områden återsänds ingen, säger Migri. Men Kabul anses fortfarande vara tryggt, trots attacken i maj

– Attacken i maj var den i särklass största, men det sker attacker i Kabul varje vecka. Vi bedömer absolut inte läget i Kabul som säkert, säger Johansson.

Hon säger att myndigheter och internationella institutioner ofta blir måltavlor för de oppositionella grupperingarna, de flesta sådana instanserna finns just i Kabul.

– Läget är absolut inte säkert för civila i Kabul. Det är inte bara den stora attacken som visar det, utan allt det som händer i Kabul.

Människor måste ha en möjlighet att leva ett drägligt liv

– Man kan ju prata om säkerhet och om dåd, men det handlar också på ett bredare plan om mänsklig säkerhet och människors möjlighet till överlevnad, säger Johansson.

Enligt henne finns det i Kabul ett stort antal människor som har varit internflyktingar och som nu lever i otrolig fattigdom och misär. Det är inte bara konflikten, utan det humanitära läget i landet som hotar afghanerna. Ungefär 9,3 miljoner afghaner är beroende av humanitärt bistånd.

– Vi på Svenska Afghanistankommittén rekommenderar inte att man skickar tillbaka människor som inte har något socialt nätverk i Afghanistan. Många av de afghaner som finns i Sverige har aldrig bott i Afghanistan, säger hon.

Trycket blir hårt då många återvänder

Enligt Johansson är det problematiskt att påstå att vissa provinser är säkra, eftersom alla som skickas tillbaka ändå inte kan bosätta sig på de få säkra platserna.

Kabul och de andra så kallade säkra provinserna får ta emot så många återvändare att trycket på myndigheter, sjukvård och utbildning blir väldigt stort. Enligt Johansson finns det dåliga möjligheter för de återvändande afghanerna att livnära sig i landet.

– Det här tar myndigheterna här hemma inte med i beräkningen, hur den massiva återvändsvågen som pågår påverkar säkerheten i Afghanistan, säger Kajsa Johansson.