Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Hangös unika arter räddas i grevens tid

Från 2017
WWF:s talkoläger på Furuvik naturskyddsområde i Hangö.
Bildtext Trötta men nöjda talkoarbetare på lunchpaus under WWF:s läger i Furuvik.
Bild: Yle/Sofia Kajander

Den unika naturen i Furuvik naturskyddsområde i Hangö har fått sig en ordentlig injektion av naturvård. Dynnaturen har restaurerats för att bromsa utrotningen av de hotade arterna. 20 frivilliga spenderade en vecka på talkoläger vid stranden.

20 frivilligarbetare från WWF samlades på naturskyddsområdet i Furuvik i Hangö för en veckas talkoarbete. Den unika strand- och dynnaturen restaurerades för att skapa utrymme och ljus för arter som kräver en solexponerad miljö.

Den unika naturen i Hangö har varit ett naturskyddsområde sedan 2008. Här finns ett stort antal utrotningshotade växt- och insektarter som är specifika för uddens miljö. Dessa arter klarar sig inte någon annanstans, utan behöver en solexponerad miljö.

Radio Vega Västnyland: Panu Kunttu och naturvårdens betydelse i Västnyland

2:49
Panu Kunttu från WWF var p plats i Furuvik på talkoläger.
Bildtext Panu Kunttu är skyddsexpert på WWF och en av dem som leder lägret. Han jobbar bland annat med skogspolitik.
Bild: Yle/Sofia Kajander

Talrika tallar gallras bort

Tallen växer sig för tät på grund av eutrofieringen, det vill säga övergödningen av vattnet. Det betyder att stora mängder kväve transporteras genom luften och samlas i marken. På så vis blir växtligheten mera frodig även på land.

Människans ekologiska fotavtryck är synliga. Fossila bränslen producerar kväve som sedan orsakar övergödning. I Furuviks miljö är det här dåligt för de utrotningshotade arterna som behöver sol.

WWF:s talkoläger på Furuvik naturskyddsområde i Hangö.
Bildtext Den solexponerade strand- och dynnaturen behöver regelbunden vård på grund av att tallskogen växer sig för tät.
Bild: Yle/Sofia Kajander

Den ettriga vresrosen ska bort

Kunttu berättar att en av talkoarbetarnas huvuduppgifter är att ta bort vresrosen genom att riva upp de sega och djupa rötterna från sanden. Vresrosen hör inte hemma i det finska ekosystemet.

- Det är nästan en hopplös situation med vresrosen på Hangö udds stränder. När den tar över så minskar den på naturens mångfald och rekreationsmöjligheter, samt trivseln i naturen och på stränderna, säger Esko Tainio, planerare på Forststyrelsen, som leder lägret tillsammans med Kanttu.

Vresros längs med stranden i Furuvik naturskyddsområde.
Bildtext Vresrosen kom till Finland med ryssarna, därav den alternativa benämningen "ryssros". Ursprungligen härstammar den från Asien.
Bild: Yle/Sofia Kajander

Radio Vega Västnyland: Vresrosen i Hangö

3:34

Jämför med 30-talet

Hur borde det se ut i Furuvik för att de specifika arterna ska kunna klara sig?

En riktvisare är till bland annat ett flygfotografi som är taget på 1930-talet. Då var tallskogen betydligt glesare och solen värmde marken mera.

Flygotografi över Furuvik i Hangö på 1930-talet.
Flygotografi över Furuvik i Hangö.
Jämförelse av två bilder: Till vänster ett flygfoto av Furuvik taget på 1930-talet. Till höger en bild av hur igenvuxet naturskyddsområdet var innan naturvårdsprojektet körde igång på våren. Ta tag i mitten och dra för att se de hela bilderna.
Bilder: Yle/Sofia Kajander (vänster), Yle/Sofia Kajander (höger)

Låg prioritet för regeringen

EU står för 60 procent av finansieringen av projektet.

- Vi har bara en femtedel statliga pengar till förfogande i dagens läge jämfört med för 10 år sedan, berättar Tainio.

Under 0,1 procent av den nuvarande statsbudgeten går till naturskydd och naturvård.

Dagsprogrammet för WWF:s talkoläger i Furuvik.
Bildtext Dagens schema är fullspäckat med talkoarbete.
Bild: Yle/Sofia Kajander

Nödvändigt med frivilliga krafter

De frivilliga talkoarbetarna är från olika delar av landet, bland annat från Helsingfors och ända från Jyväskylä.

Tuija Mikkonen är en av talkoarbetarna på WWF:s läger i Furuvik i Hangö.
Bildtext Tuija Mikkonen från Helsingfors är en av talkoarbetarna på det en vecka långa lägret.
Bild: Yle/Sofia Kajander

Tuija Mikkonen sitter och gräver upp vresrosens rötter i solgasset. Rötterna kan sitta djupare än en meter ner i jorden.

- Det är väldigt mycket arbete. Vi har gått igenom sådana ställen där det bara finns lite kvar. Här finns massor av vresros överallt, det hinner man inte med på en vecka, säger Mikkonen.

Att utrota vresrosen är alltså ett långsiktigt arbete.

WWF:s en vecka långa talko avslutas den 22 juli.

Radio Vega Västnyland: Tuija Mikkonen röjer vresros i Furuvik

1:20

Radio Vega Västnyland: Panu Kunttu: Det behövs flera satsningar på naturskydd i Västnyland

3:15

Diskussion om artikeln