Hangös unika arter räddas i grevens tid
Den unika naturen i Furuvik naturskyddsområde i Hangö har fått sig en ordentlig injektion av naturvård. Dynnaturen har restaurerats för att bromsa utrotningen av de hotade arterna. 20 frivilliga spenderade en vecka på talkoläger vid stranden.
20 frivilligarbetare från WWF samlades på naturskyddsområdet i Furuvik i Hangö för en veckas talkoarbete. Den unika strand- och dynnaturen restaurerades för att skapa utrymme och ljus för arter som kräver en solexponerad miljö.
Den unika naturen i Hangö har varit ett naturskyddsområde sedan 2008. Här finns ett stort antal utrotningshotade växt- och insektarter som är specifika för uddens miljö. Dessa arter klarar sig inte någon annanstans, utan behöver en solexponerad miljö.
Radio Vega Västnyland: Panu Kunttu och naturvårdens betydelse i Västnyland
Talrika tallar gallras bort
Tallen växer sig för tät på grund av eutrofieringen, det vill säga övergödningen av vattnet. Det betyder att stora mängder kväve transporteras genom luften och samlas i marken. På så vis blir växtligheten mera frodig även på land.
Människans ekologiska fotavtryck är synliga. Fossila bränslen producerar kväve som sedan orsakar övergödning. I Furuviks miljö är det här dåligt för de utrotningshotade arterna som behöver sol.
Den ettriga vresrosen ska bort
Kunttu berättar att en av talkoarbetarnas huvuduppgifter är att ta bort vresrosen genom att riva upp de sega och djupa rötterna från sanden. Vresrosen hör inte hemma i det finska ekosystemet.
- Det är nästan en hopplös situation med vresrosen på Hangö udds stränder. När den tar över så minskar den på naturens mångfald och rekreationsmöjligheter, samt trivseln i naturen och på stränderna, säger Esko Tainio, planerare på Forststyrelsen, som leder lägret tillsammans med Kanttu.
Radio Vega Västnyland: Vresrosen i Hangö
Jämför med 30-talet
Hur borde det se ut i Furuvik för att de specifika arterna ska kunna klara sig?
En riktvisare är till bland annat ett flygfotografi som är taget på 1930-talet. Då var tallskogen betydligt glesare och solen värmde marken mera.
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
Låg prioritet för regeringen
EU står för 60 procent av finansieringen av projektet.
- Vi har bara en femtedel statliga pengar till förfogande i dagens läge jämfört med för 10 år sedan, berättar Tainio.
Under 0,1 procent av den nuvarande statsbudgeten går till naturskydd och naturvård.
Nödvändigt med frivilliga krafter
De frivilliga talkoarbetarna är från olika delar av landet, bland annat från Helsingfors och ända från Jyväskylä.
Tuija Mikkonen sitter och gräver upp vresrosens rötter i solgasset. Rötterna kan sitta djupare än en meter ner i jorden.
- Det är väldigt mycket arbete. Vi har gått igenom sådana ställen där det bara finns lite kvar. Här finns massor av vresros överallt, det hinner man inte med på en vecka, säger Mikkonen.
Att utrota vresrosen är alltså ett långsiktigt arbete.
WWF:s en vecka långa talko avslutas den 22 juli.
Radio Vega Västnyland: Tuija Mikkonen röjer vresros i Furuvik
