Föredragsmaraton: Den finska militären och mannens medborgarskap

Det var snudd på att vi i Finland skulle ha fått ett helt annat militärsystem än det vi har. Utopin om en milis där de värnpliktiga kunde bo hemma och fortsätta i sina civila arbeten levde stark, men var den en reell möjlighet för ett land som Finland? Det är en av de många ämnen som kommer att behandlas under Föredragsmaraton på Svenska Teatern.

- Jag kommer att prata om hur det manliga medborgarskapet militariserades när Finland blev självständigt, och hur militariseringen i början var väldigt omstridd. Senare har den blivit väldigt självklar för oss och efter andra världskriget, Okänd soldat och värnplikten har militariseringen blivit en nästan självklar del av den finska mannens identitet.

Det här säger Anders Ahlbäck, docent i historia vid Åbo Akademi.

Han är en av de tiotals experter som kommer att hålla ett 15-minuters föredrag under specialsatsningen Föredragsmaraton, som hålls på Svenska teatern 8-9 september. Det här dygnet av korta föredrag om Finland, presenteras av Svenska Litteratursällskapet och Svenska Yle.

- Det är en kul, ganska extrem och unik grej, ett roligt sätt att dra uppmärksamhet till forskning, säger Ahlbäck om själva konceptet.

Samtidigt undrar han vem som orkar sitta där klockan fem på natten och lyssna.

- Det är säkert en väldigt speciell upplevelse för den som faktiskt orkar sitta där. Teatermiljö och vetenskap mitt i natten!

Hur ska vi försvara vårt land?

När Finland blev självständigt 1917 skulle man skapa ett försvar för landet. Olika former av armé diskuterades före valet föll på en värnpliktsarmé av det tyska slaget.

Den här modellen var inget som var en självklarhet, tvärtom var den väldigt omstridd i början.

- Det fanns en utbredd moralisk oro på 1920-talet, också bland folk som var väldigt försvarsvänliga och bland borgerliga högermänniskor, om att en värnplikt där soldaterna under lång tid levde i garnisoner, kunde ha en korrumperande inverkan på unga män. Att armén var ett ställe där de börjar dricka sprit, gå hos prostituerade, får könssjukdomar, lär sej fula ord, får sin hälsa förstörd och kommer sedan hem som moraliska och hälsomässiga vrak.

Bilden av militären som ett mycket skadligt ställe för unga män går stick i stäv med den uppfattning som länge varit utbredd, att pojkar blir män efter sin militärtjänstgöring.

Den oroliga bilden går troligen tillbaka till 1600- och 1700-talen då det verkligen var en katastrof att hamna i militären och en soldats liv var väldigt kort.

- Den här armémodellen som vi sedan fick ansågs också vara en demokratifara av vänstern och den politiska mitten. Frågan om militären handlar inte bara om försvaret utåt utan också om vem som har den slutgiltiga makten inrikes. Det fanns en stark oro att en militär som levde isolerade från civilsamhället och kommenderades av aristokratiska yrkesmilitärer, kunde sättas in mot de demokratiska krafterna, säger Ahlbäck.

Det fanns helt enkelt en oro om att armén kunde användas till att stöda en högerextrem eller fascistisk kupp av Finland.

Utopin om en milis

Ett av de reella alternativen till det militärsystem vi har i dag, var någon form av milis, där de värnpliktiga bodde hemma och jobbade i sina civila arbeten.

På söndagarna skulle männen i byn eller i stadsdelen samlas för militärövningar och på sommaren skulle man åka på ett par veckors manöver.

Det här förslaget stöddes av bland andra Socialdemokraterna och Agrarpartiet, dagens Center, som tillsammans skulle ha haft majoritet i riksdagen.

- Orsaken att det här inte genomfördes var att Centern och Socialdemokraterna inte litade på varandra efter inbördeskriget 1918. Så småningom övertygade också yrkesmilitärerna partierna om att en milisarmé inte skulle vara realistiskt genomförbar i Finland, säger Ahlbäck.

Genom den här och andra former och utopier om ett försvar som diskuterades på 1920-talet, löper hela tiden också trådar där det pratades om manlighet och manligt medborgarskap.

Är det förenligt med en finländsk mans värdighet att göra militärtjänstgöring i en armé där han blir kuschad och kuvad av aristokratiska, högmodiga yrkesofficerare?

Är det inte mer förenligt med ett demokratiskt manligt medborgarskap att man tillsammans med de andra männen på sin hemort upprätthåller en milis?

- Det här militärsystemet som vi fick ansågs av många vara en kvarleva från monarkiska tider och det ansågs auktoritärt, reaktionärt och suspekt på många olika sätt.

Debatten om militärformerna kopplades sedan ihop med den moraliska faktorn, och man tänkte att det vore bättre att ha pojkarna hemma där föräldrarna kunde hålla pli på dem.

- Genom hela den här debatten kring militariseringen löper hela tiden frågor om säkerhetspolitik, om makt, om medborgarskap, om demokrati och om manlighet, säger Ahlbäck.

Pojkar blir män - i en helt manlig miljö

Så fick vi ändå en värnplikt av tysk modell till Finland och moralpaniken över kaserner och garnisoner bleknade snart. Efter krigen var redan uppfattningen om att pojkar blir män i militären fast rotad.

- Jag kan tänka mej att militärtjänstgöringen kan vara en stark formativ upplevelse för många, men jag tror att bilden om pojkar som blir män har överdrivits. Hur mycket förändras man egentligen på ett halvt till ett år?

Själva tanken om att pojkar blir män i en helt manlig miljö, som militären länge var, känns också främmande för Ahlbäck.

- Den gamla tanken om att pojkar ska bli män genom att vara med om så brutalt otäcka och nästan förödmjukande upplevelser - då kan man ju fråga sej vad det är för slags manlighet vi vill skapa?

Tidigare decenniers militärtjänstgöring gick de facto mycket ut på dålig behandling av de värnpliktiga, det bidrog i tiderna också till de väldigt utbredda negativa föreställningarna om militärtjänstgöringen.

Varför pratar vi aldrig om alternativen som fanns till dagens militärtjänstgöring?

- Historien skrivs ofta utifrån hur det blev, det alternativ som vann fick all uppmärksamhet. Det som folk ville ha och inte fick glöms lätt bort, samtidigt som det ofta kan hänga på ganska slumpmässiga faktorer att det blir på ett sätt och inte ett annat.

Anders Ahlbäcks föredrag om manlighet och den finska militärdebatten på 1910- och 20-talen kan du höra efter klockan 13.30 den 9 september på Svenska Teatern eller via den direktsända streamen på Yle Arenan. Föredragsmaraton ordnas av Svenska litteratursällskapet och Svenska Yle i samarbete med Svenska Teatern.