Föredragsmaraton: Babylådan och torkskåpet - kvinnliga innovationer för välfärdssamhället

Moderskapsförpackningen har fått en boom utomlands och visar på den innovationsbenägenhet som föds ur nödvändighet och nöd. Torkskåpet är också en rationell finländsk uppfinning, men något schvung utomlands har den inte fått.

Under Föredragsmaraton som ordnas på Svenska Teatern den 8-9 september, får publiken ta del av tiotals korta anföranden som alla har med Finlands 100-åriga historia att göra. En innovation som verkligen kommit att prägla Finland och finländare är vår moderskapsförpackning. Bland annat om den ska Peter Stadius, professor i Nordenstudier vid Helsingfors Universitet, prata om under sitt föredrag.

Moderskapsförpackningen var från början ett bot mot den höga spädbarnsdödligheten som fanns i Finland. En så hög procent som femton procent av alla nyfödda barn överlevde inte sitt första levnadsår år 1910. Som en första hjälp infördes något som kallades Mjölkdroppen, en mjölkbank där kvinnor med mycket bröstmjölk kunde donera sin mjölk till mindre bemedlade kvinnor som hade för lite mjölk. Det här var också upptakten till Mannerheims barnskyddsförbund.

- Vid de här tiderna började man också tänka på födseln och vilka risker där fanns. Man såg hur bristfälligt allt var på landsbygden och hörde skräckhistorier om spädbarn som varken hade lakan eller kläder, säger Stadius.

En korg att rädda barnen

Ett initiativ togs av Mannerheims barnskyddsförbund år 1922 att samla ihop lådor som man fyllde med kläder som de högre ståndsdamerna sydde till de mindre bemedlade. Mönster skickades ut till lokalavdelningar och efter ett par år satt man och sydde i 180 avdelningar runtom i landet.

Kläderna samlades tillsammans med tyger och andra förnödenheter, och det blev ambulerande korgar, som samlades in och förnyades allt eftersom.

- Den här Kiertokori (övers. ung. “ambulerande korg”), som den kallades på finska, etablerades på 1930-talet och blev sedan ganska självrullande.

När de två stora välfärdslagstiftningarna, folkpensionen och mödraunderstödet, kommer i kraft år 1938 tar kommunerna över de ambulerande korgarna.

- Följande stora förändring kommer 1949, då vi lägger grunden för dagens system, en universalistisk lagstiftning.

Universalistisk på det viset att alla, oberoende av inkomst, får mödraunderstödet antingen i form av pengar eller varor. Den här modellen där alla omfattas är kännetecknande för den nordiska välfärdsmodellen, säger Stadius.

Moderskapsförpackningen har utvecklats mycket under åren. Från att ha varit fylld av hemsydda kläder och tyger man kunde sy egna babykläder av, blev det under krigsåren papperstyger på grund av brist på varor.

År 1955 kom en liten ABC-bok med i förpackningen och på 1970-talet kläckte någon den revolutionerande idén om att kläderna i lådan kunde ha färger.

Från att ha varit en hjälp för nya föräldrar och för att höja nativiteten i landet, började lådan på 1960- och 70-talen bli allt mer individcentrerad. Preventivmedel och böcker lades till förpackningen.

Under hela moderskapsförpackningens historia har trender inom socialpolitik och uppfostran synts i innehållet.

Nya innovationer behövs

För tillfället finns det planer på att införa en moderskapsförpackning i Skottland, men där har kritiska röster riktats mot den universalistiska idén; varför ska en låda ges till någon som redan har mycket pengar?

- Det är ju det som är hela idén i den socialdemokratiska välfärdsstaten i Norden, alla är med i samma system, ingen lämnas utanför och ingen ska köra solo vid sidan om.

I dag är moderskapsförpackningen till stor del en symbolhandling i Finland, men vill man ändå begrunda den kritiskt finns några punkter som kunde förbättras, menar Stadius.

- Förpackningen fokuserar till största del på att barnet föds, men sneglar man västerut kunde vi kanske ta till oss den svenska modellen om föräldraledighet och mödrarnas möjlighet att komma tillbaka ut i arbetslivet. Det är något som moderskapsförpackningen inte alls fokuserar på i dag.

Gebharts torkskåp

En annan stor finländsk innovation som Peter Stadius forskat i är torkskåpet som Maiju Gebhard (1896-1986) tog fram i mitten på 1940-talet.

- Torkskåpet är en väldigt typisk välfärdsinnovation som hänger ihop med samma saker som moderskapsförpackningen: att genom vetenskaplig forskning och rationella studier förbättra vardagen.

På 1920-talet började det borgerliga samhället med tjänstefolk att försvinna. Tanken var att det ska finnas kärnfamiljer där en vuxen jobbar och en är hemma med barnen.

Hushållsarbetet skulle rationaliseras och på många håll i världen, bland annat USA, Tyskland och i Sveriges berömda Hemmets forskningsinstitut, gjordes undersökningar om hur arbetet i hemmen kunde underlättas.

- I Sverige hade man redan utvecklat en torkställning som man hade på diskbänken och då kom Maiju Gebhart helt enkelt på idén att lägga in det i skåpet ovanför diskbänken. I all enkelhet fick man bort en process i diskandet.

I slutet av 1940-talet inkluderar redan ett företag torkskåpet i sin produktion av köksskåp och 1982 standardiseras det i Finland.

Varför det inte kom att nå ut till andra länder? Det finns inget bra svar.

- Det skulle passa väldigt bra in i till exempel Sverige, där det satsades ännu mer på frågorna om hur köket ska göras rationellt, säger Stadius.

Både torkskåpet och moderskapsförpackningen har den gemensamma nämnaren att det är kvinnor som gjort innovationerna utifrån sina egna upplevelser och behov.

- Just de här historierna är en viktig del av både vardagshistorien och den kvinnliga historien i Finland och passa väldigt bra in när vi tänker på Finlands 100-åriga självständiga historia, säger Peter Stadius.

Här kan du se ett videoklipp med Maiju Gebhard på finska ur Yles Arkiv.

Föredragsmaraton ordnas av Svenska litteratursällskapet och Svenska Yle i samarbete med Svenska Teatern.