Sjukskötaren från Borgå blev renskötare i Norge
Piia Kemppinen reste till Norge för att jobba som sjuksköterska för sex år sedan. Nu har hon en trolovad, två barn och 200 renar. Dessutom tar paret emot turister som vill mata renarna och se norrsken.
Första gången Kemppinen reste till Norge var sommaren 2011. Lönenivån i Norge var mycket högre än i Finland så det lönade sig att åka dit för att jobba.
Kemppinen kom hem igen en sväng, men i januari 2012 flyttade hon tillbaka för att fortsätta arbeta.
- På den resan är jag ännu. Jag träffade Johan Isak, blev kär och blev där. Vi är förlovade och har två barn, säger Kemppinen.
Kemppinens man är samisk och kommer från en familj som är renskötare. Han har egna renar. Renskötsel blev en del också av Kemppinens liv. Paret bor i Tromsö som är en av de nordligaste städerna i Norge.
Ren-ö
Vanligtvis håller man renarna uppe i fjällen under vintern och åker dit med snöskoter för att mata dem.
- Men förhållandena började bli dåliga med mycket rovdjur och oförutsägbara vintrar.
Paret bestämde sig för att pröva en ny taktik.
- Det finns en halvö lite utanför Tromsö. Vi förde våra renar dit istället och åker ut för att mata dem varje dag. Det fungerar bra, vi mister mindre renar än i fjällen.
Dessutom är stället vackert.
- På dagen är man omringad av hundratals renar och på natten lyser norrsken. Vi kom på att vi vill dela med oss av upplevelsen och började ta hit turister år 2015.
Turism
Tanken är att turisterna får vara med i en vanlig dag i en renskötares liv.
- De kommer från Tromsö med buss på morgonen då vi matar renarna. För en person som aldrig sett ett sådant djur kan det kännas speciellt att plötsligt stå i en flock med hundratals renar.
Renarna har blivit tama och äter till och med ur handen.
- Vi påminner turisterna om att inte bara ge mat åt de giriga utan också komma ihåg de blygare renarna.
Efter maten får turisterna äta bidos, renköttsoppa, inne i gamme. Sedan samlas alla i lavvo där Johan Isak eller någon annan berättar om samisk kultur och historia.
- En lavvo är ett samiskt tält, lite som en tipi. Gamme ser ut som en lavvo men i trä.
Norska samer
Huvudnäringen för Piia Kemppinen och hennes familj är ännu renkött. Mest säljs det i norra Norge som ingrediens i renköttsoppan som äts under de flesta samiska festligheterna.
- Samiska bröllop är jättestora, de kan samla 2000 människor och pågå i två dagar. De samer som jobbar inom renskötsel lever enligt årstiderna, men många jobbar ju också inom vanliga yrken, som läkare och lärare.
Enligt Kemppinen går det bra för de norska samerna.
- De har en egen regering, egna teatrar och skolor. Många ungdomar är stolta över att vara samiska.
Kemppinens liv i Norge skiljer sig mycket från livet i Borgå.
- Det här är ett liv mer baserat på säsonger. På hösten börjar säsongen med kalvmärkningen där man märker alla årets kalvar. Då börjar vi också ta emot turister. I slutet av mars är det dags för kalvning, då släpps renarna lösa i fjällen.
Finsk sommar
Kemppinen har så mycket på gång hemma i Norge att hon inte hinner sakna Finland.
- Men det är skönt att få komma hem till sommaren, att få vara med familjen och få njuta av finsk sommar.
På sommaren spenderar familjen oftast cirka sex veckor i Borgå.
Klimatet i Tromsö är ganska annorlunda än klimatet här. Eftersom golfströmmen är nära blir det sällan kallare än tio minusgrader på vintern.
- De senaste åren har det varit ganska vått, men oftast brukar vi köra snöskoter ännu i maj. Somrarna är kyligare än i Finland men det kan vara strandväder och 25 grader varmt. Vattnet är ändå kallt, det är ju Ishavet.
På vintern lever man i mörker.
- Solen går ner den 21 december och upp igen den 20 februari i Tromsö. På sommaren har vi midnattssol från slutet av maj till slutet av augusti. Då går inte solen ner alls, den cirklar bara runt på himlen.
Borgåturism
Kemppinen älskar de finska skogarna, men de går inte att jämföra med de norska fjällen.
- En av orsakerna till varför jag åkte tillbaks år 2012 var min längtan till de norska fjällen. Norrsken tröttnar jag heller aldrig på.
Vad tycker Kemppinen då om turismen i Borgå?
- Det går ju rätt väg. Man har satsat mycket på Borgå å, det är fint att den är en samlingspunkt i gamla stan. Det finns en massa nya caféer och restauranger där.
Det enda negativa är butikernas öppethållningstider.
- Jag har många gånger tänkt att de små butikerna i gamla stan stänger tidigt. De kunde ha upp längre, särskilt i juletid. Jag tror många turister gärna skulle gå omkring i dem lite längre på kvällarna.
