Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Plastens väg från staden till havet kartläggs

Från 2017
Uppdaterad 26.07.2017 17:11.
Skräpsamlande bom i Aura å.
Bildtext Så här ser bommarna ut.
Bild: Yle/Linus Hoffman

I centrum av Åbo har två röda korvar lagts ut i Aura å, bommar som under en vecka samlar in det skräp som flyter längs ån.

Den allra största delen av allt skräp och plast som hamnar i vattnet har sitt ursprung på land, och Åbo är tillsammans med Södertälje, Tallinn och myndigheterna i Lettland med om att utreda skräpets ursprung och källorna.

- På ett allmänt plan vet vi varifrån skräpet kommer, men det finns stora lokala skillnader. Därför har vi två bommar och två uppföljningsveckor då allt skräp mäts och utreds, den ena veckan är mitt under turismsäsongen och den andra senare i september, säger specialforskare Outi Setälä från Finlands miljöcentral Syke.

Den ena insamlingsbommen finns vid Åbo Domkyrka, och den andra vid Teaterbron. På så vis får man en uppfattning om hur mycket skräp som hamnar i ån under festivaler, för den här veckan ordnas både folkdans- och folkmusikevenemanget Europeade och stadsfestivalen Down By The Laituri längs ån.

Sprutor, burkar och flaskor - vanlig tisdag i Åbo

Bommarna placerades ut på tisdag eftermiddag, och redan ett knappt dygn senare såg man skillnaden, att det mesta hamnar i ån riktigt i stadscentrum.

Vid den övre bommen hade det samlats en spruta, en aluminiumburk, ett plastägg, lite småskräp och några vattenväxter. Vid den nedre bommen fanns två glasflaskor, tolv aluminiumburkar, två plastflaskor, två juiceburkar, en tennisboll, en chipspåse, en spruta till, annat skräp och några växter.

- Det här är resultatet från en helt vanlig tisdag i Åbo, visserligen med fint väder så mycket folk har varit ute, men då festivalerna börjar förväntar vi oss mycket mera skräp, säger projektchef Anna von Zweygbergk från Håll Skärgården Ren. Och då är det här bara de burkar och flaskor som ännu flyter. Man vet att 70 % av allt skräp sjunker till bottnen.

Skräp från gatorna sköljs ner i ån

Pilotprojektet går alltså ut på att kartlägga varifrån skräpet i ån kommer, och testa metoder att mäta skräpet på. Vid ån finns också informationstavlor om projektet, för det är viktigt att folk inser vad som håller på att hända.

Delvis kommer plasten och rosket alltså från turistevenemang och personer som rör sig längs ån på sommaren, trots att staden dagligen städar stränderna och alla evenemangsplatser. Men dessutom vet man att mycket skräp åker ut i ån då det regnar.

- Skräp, plast och tusentals fimpar som slängs på gator och i parker sköljs iväg och förs med dagvattensystemen ut i ån, förklarar miljöskyddsplanerare Liisa Vainio vid Åbo stad.

Vid alla större evenemang finns roskkorgar och sopcontainrar, men vid evenemang som pågår flera dagar hinner staden inte alltid tömma dem tillräckligt ofta. Och det finns säkerhetsrisker med att ta in sopbilar mitt under ett evenemang. Då hamnar rosket ofta bredvid sopkorgarna eller på marken.

- Och därifrån hamnar det lätt i ån. Ett godispapper som du kastar någonstans i staden följer med vinden, regn, djur eller skor så småningom i ån, förklarar forskaren Stjepan Budimir från Finlands miljöcentral Syke. Där kan vi alla göra bättring.

Hoppas hitta lösning på problemet

Åbo är ett bra exempel på hur mycket skräp som finns i städer. Här finns burkar, fimpar och plastförpackningar som ingen bryr sig om att plocka bort.

- Sådana här kampanjer är bra på så sätt att invånarna får upp ögonen för problemet, men det är ju inte stadens sak att städa upp efter andra, säger Setälä.

För trots att pilotprojektet inte visar hur exakt mycket skräp det finns i Aura å, kan det väcka folk till insikt om hur mycket skräp som samlas bara i bommarna och hur mycket som dessutom finns under vattenytan utan att det syns.

Med projektet hoppas man komma närmare orsakerna till att skräpet hamnar i ån och eventuellt hitta en lösning på problemet.

- Vi har brukat och missbrukat plast i 50 år, så det är orealistiskt att problemet löses på de närmaste fem åren, men vi gör hela tiden framsteg, säger Budimir.

Lisa Vainio, Anna von Zweygbergk och Outi Setälä.
Bildtext Lisa Vainio, Anna von Zweygbergk och Outi Setälä.
Bild: Yle/Fredrik Häggman