Fattigdomsforskare: Brödköerna har blivit en institution

De som står i brödkö i Helsingfors har besökt brödköer redan i flera års tid. Det här visar en opublicerad studie som gjordes i fjol. De största grupperna är arbetslösa och pensionerade. Brödköerna har inte blivit längre under de senaste åren men nu finns det tecken på att de kan bli längre i framtiden.

På tisdagsmorgonen köade omkring 1 000 personer för mat i Kvarnbäcken i Helsingfors.

– Här finns alla, från 86-åriga gamla kvinnor till barnfamiljer, som har små barn med sig. Till och med några tonåringar, säger Kari Öhman som sitter i styrelsen för Myllypuron elintarvikeapu, på svenska ungefär Kvarnbäckens mathjälp.

Myllypuron elintarvikeapu delar ut mat på tisdagar och torsdagar i Kvarnbäcken. Under sommaren delar de dessutom ut mat på alla vardagar.

– Under en vanlig dag är det ungefär 900-1000 personer som köar. Det är i genomsnitt 13 000-14 000 personer som kommer till oss per månad under sommaren, säger Öhman.

Under årets första hälft var det sammanlagt 8 000 personer som besökte brödkön i Kvarnbäcken. Sommaren är högsäsong för Myllypuron elintarvikeapu.

– Antalet har varit i stort sett det samma under de senaste åren. Antalet har ökat sedan årsskiftet efter att utkomststödet flyttades från kommunerna till FPA, säger Öhman.

Mest arbetslösa och pensionerade

Fattigdomsforskare Maria Ohisalo har i sin doktarsavhandling studerat de finska brödköerna, vem det är som står i dem och hur de personerna mår. Ohisalo är också vice ordförande för De gröna och representerar partiet i Helsingfors stadsfullmäktige och stadsstyrelse.

– Det är många pensionärer och arbetslösa som står i brödkön. De två största grupperna är medelålders män som mist sitt jobb och äldre pensionerade kvinnor med liten pension som under sitt liv satt sin tid på att sköta om familjen, säger Ohisalo.

Ohisalo var också med och gjorde en studie om Helsingfors brödköer i 2016. Studien gjordes av Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet och yrkeshögskolan Diakonia. Studien är än så länge opublicerad och Ohisalo vill därför inte säga alltför mycket om dess resultat. Studien ändrade inte på Ohisalos bild av Helsingfors brödköer.

– Jag studerade brödköerna också i 2012 för min doktorsavhandling. När vi studerade brödköerna i 2016 så märkte jag att det ännu är ganska samma människor som står i dem, säger Ohisalo.

Studien visar också att största delen besöker en brödkö varje vecka. Över två femtedelar har besökt brödköer i 3-10 år.

– Ett annat typiskt drag för de som står i brödkö är att de bor ensamma, säger Ohisalo.

Den opublicerade studien från 2016 visar också att så gott som alla i brödkön bor på hyra.

Lätt att döma om man själv inte haft det kärvt

Ohisalo blir ofta tillfrågad om människor som inte behöver maten står i brödköerna. Hon avvisar påståendet.

– Man måste ofta köa flera timmar för att få maten, det går åt en halv arbetsdag. Man står inte där om man inte måste, säger hon.

Ohisalo tror att orsaken att de som inte själva behöver står i brödkö misstror dem som står i brödkö kan bero på inkomstskillnaderna i samhället.

– De som frågar har själv aldrig sett eller varit i en brödkö. Vi har en allt större grupp i samhället som aldrig upplevt dåliga tider och fattigdom. Det är lättare att förstå de som står i brödkö om man själv haft det knapert eller tvingats köa. Om man inte har egen erfarenhet är det lättare att börja döma människor som står i kön, säger Ohisalo.

"Staten skär i socialskyddet och stöder brödköerna"

Ohisalo tror inte att vi inom en snar framtid kommer att se ett samhälle utan brödköer.

– Det har blivit en tradition, en institution, och såna försvinner inte lätt. Sen har det skett en politisk utveckling under de senaste åren som stärkt brödköernas roll. Social- och hälsovårdsministeriet har tidigare sagt nej till brödköer, med motiveringen att de försöker påverka fattigdomssituationen via lagstiftning och därmed förebygga att folk behöver stå i brödkö.

Sedan 2016 har organisationerna som ordnar brödköerna kunnat söka ekonomiskt stöd direkt från Social- och hälsovårdsministeriet.

– Då man skär ner i socialskyddet och ger pengar till tredje sektorns organisationer kan man fråga sig ifall det är så att vi verkligen inte vill ha brödköer, säger Ohisalo.

Ohisalo menar att ett starkare socialskydd skulle behövas ifall vi vill få brödköerna att försvinna helt.

– Ett problem med socialskyddet är att det inte når dem som behöver det. De som hamnar i fattigdom är ofta fattiga på flera än ett sätt: de har inget ekonomiskt kapital, svagt socialt kapital och dålig hälsa. Man borde hjälpa de här människorna på alla de här planen. Det är viktigt att de här människorna får helhetsomfattande hjälp, så att de heller inte behöver gå till varje myndighet skilt och berätta om deras problem på nytt och på nytt, säger Ohisalo.

Den här artikeln är uppdaterad. I den ursprungliga artikeln som publicerades 1.8. 2017 kl. 10:38 stod det felaktigt att Social- och hälsovårdsministeriet betalat ut stöd direkt till organisationerna som ordnar brödköerna år 2015 och 2016.
3.8.2017 kl.13.30 är det rättat till att organisationerna som ordnar brödköerna har kunnat söka ekonomiskt stöd direkt från Social- och hälsovårdsministeriet sedan 2016.