”Han är ju bara en pojke!” – Sveriges nya världsstjärna en spinkig 17-åring som inte pratar svenska

Armand Duplantis kan höra till världens bästa friidrottare alla kategorier inom några år. Han är halvamerikan som representerar Sverige i VM. Jag hör hemma här, säger supertalangen till Yle Sporten.

Han både beter sig och ser ut som en helt vanlig tonåring. Lite blyg, tystlåten, tittar mest ner i marken, och utan tydliga fysiska attribut som skulle vittna om en friidrottare i världseliten.

Men Armand Duplantis är ingen vanlig tonåring.

Han är redan nu, som 17-åring, en av världens absolut bästa stavhoppare. I VM i London gör juniorvärldsrekordsinnehavaren, svenska rekordmannen och färska U20-Europamästaren sin stortävlingsdebut bland seniorer.

Gynnsammare jordmån i Sverige

– Jag är inte så nervös ännu, men fjärilarna kommer nog att dyka upp i nåt skede, berättar Duplantis till Yle Sporten under Sveriges pressträff inför VM.

Duplantis kan några ord svenska, men kommunicerar på engelska. Mamma Helena är svensk, men Armand har bott hela livet i pappa Gregs hemland USA.

– Jag och min familj tänkte att det var ett bättre alternativ för min friidrottsframtid att välja Sverige, motiverar Duplantis som har dubbelt medborgarskap.

Pappa Greg är tidigare stavhoppare med ett personbästa på 580, som sedan i våras endast berättigar till en andraplats i familjen.

– Jag är amerikan och ville alltid tävla för USA, men ”Mondo” är precis lika mycket svensk som han är amerikan, konstaterar Greg som även tränar sin pojke.

– Vi gör det som är bäst för honom. Friidrott skapar så mycket mer entusiasm och är så mycket mer respekterad i Europa än hemma. I USA kör basket och amerikansk fotboll över allt annat.

Tävlar med sina förebilder

Armand Duplantis har i år hissat sitt personliga rekord uppåt med 39 centimeter till 590, som kom till i Texas i april. Bara Sam Kendricks (600) och Paweł Wojciechowski (593) har nått högre i sommar.

Jättelöftet vill inte ännu prata om några medaljförväntningar i VM, men betonar samtidigt att han inte rest till London bara för att se och lära.

– Jag känner mig inte som någon utomstående i sällskapet, säger Duplantis som till exempel trumfar sin stora idol Renaud Lavillenie i årsbästastatistiken.

– Att tävla i Diamond League ett par gånger har hjälpt massor, jag har blivit van att tävla mot de allra bästa. Det känns som om jag hör hemma här.

Långt efter i fysik

Pappa Greg tror starkt att sonen kan hoppa ett nytt personbästa i London. Allting tyder på det.

Målet inför säsongen var VM-kvalgränsen 570 men redan tidigt märkte Greg att sonen har något större på gång. Betydligt större.

Ändå kan han inte riktigt sätta fingret på vad det enorma uppsvinget beror på. Hur det överlag är möjligt för en 17-åring att komma endast tio centimeter från den magiska sexmetersgränsen.

– Jag vet faktiskt inte, skakar Greg på huvudet. Hans tekniska färdigheter är som hos en 590-karl – men han är ju bara en pojke! Det spännande är att man med blotta ögat kan se att han inte är särskilt fysisk. Han är inte direkt nån stor och stark kille ännu.

– Men han har hoppat i många, många år och utvecklat en väldigt effektiv teknik. Jag tror det var nyttigt för honom att hoppa mycket som barn, då han varken hade styrka eller snabbhet och helt enkelt var riktigt klen.

Styrka kan störa tekniken

Musklerna och fysiken ska komma efterhand och bära honom ännu högre. Det är åtminstone planen. Sveriges förbundskapten Karin Torneklint lovordar det tålmodiga arbetet Greg och Helena gjort hemma i Lafayette, Louisiana.

– Han har två kloka föräldrar som förståndigt coachat honom framåt och låtit honom utvecklas i fred, och inte jobbat så extremt mycket med fys än.

– Nu har man klokt och försiktigt börjat jobba med fysen för att han ska kunna få en lång karriär. Det är snart hans enda utmaning, att han hålls hel.

Finns det en risk att han tappar i det tekniska utförandet när fysiken utvecklas?

– Ja, det finns det, medger Greg Duplantis. Det är en bra poäng, för många säger att Bubkas teknik var som bäst som 19–20-åring, att han aldrig sett bättre ut än i VM i Helsingfors 1983, även om han nådde högre senare tack vare en förbättrad fysik.

– Men jag ser inte att det här händer ”Mondo”. Han har en annorlunda teknik, mera som fransmännen vars teknik inte försämrats i takt med att de blivit starkare. Så det borde inte hända.

Hur högt kan han nå?

Greg Duplantis vill inte sätta upp några gränser för hur bra Armand egentligen kan bli. Det går bara inte, så mycket outnyttjad potential finns fortfarande undangömd i den späda kroppen.

Vi är ute på outforskade vatten, beskriver tränarpappan.

– Jag vet inte hur jag ska förklara det, jag har bara hoppat, konstaterar den smått generade tonåringen om sin världsrankingplacering.

– Det har verkligen varit en helt otrolig säsong hittills och jag hoppas jag kan fortsätta på den inslagna vägen.

Om det lyckas dröjer det inte länge förrän Armand Duplantis blir den nittonde mannen över sex meter. Inte omöjligt att han en vacker dag också kan hota Renaud Lavillenies världsrekord 616.

Kvalet i herrarnas stavhopp i VM avgörs på söndag och finalen på tisdag.

Artikeln uppdaterad klockan 10.46. Det stod tidigare att Sergej Bubka var världsrekordsinnehavare, rättat till Renaud Lavillenie.