Diffusa offentlighetsregler ger kommunerna huvudbry

Hur mycket och i vilken form skall kommuninvånarna informeras om de ärenden som är aktuella i kommunen i styrelser och nämnder. Hur mycket skall och kan läggas ut på nätet. Det här är frågor som är aktuella i varje kommun efter att revideringen av kommunallagen trädde i kraft i början av sommaren.

I kommunerna är osäkerheten stor kring de här frågorna.

Kärnan i problemet är frågan om vilken skyldighet kommunen har att sätta ut föredragningslistor på nätet och hur skall nätoffentligheten hanteras när det gäller fattade beslut och protokoll.

Avsikten är att göra beslutsprocessen mera öppen

Den vanliga kutymen i kommunerna har hittills varit att sätta ut föredragningslistor på nätet. Förutom till den del ärenden gäller något som av någon anledning är hemligstämplat.

Avsikten med lagändringen är att öppna upp beslutsprocessen i kommunerna ytterligare. Men i vissa avseenden kommer lagändringen att föra med sig begränsningar.

Kommunen avgör

Kommunen har enligt lagen rätt att avgöra vad som sätts ut på nätet i föredragningsskedet och det betyder att praxisen kommer att variera mellan kommunerna.

Teoretiskt är det möjligt att en kommun inte sätter ut någonting. Man kan också sätta ut någon form av sammandrag eller listorna i sin helhet.

Det som inte är nätoffentligt, till exempel personuppgifter, lämnas bort från de texter som publiceras på nätet.

Det görs en skillnad i lagen mellan nätoffentlighet och den allmänna offentligheten som är mer omfattande.

Enligt den nya lagen ska besluten som fattats i styrelser och nämnder publiceras på nätet men också här gäller att personuppgifter som kommunen bedömer som onödiga lämnas bort.

I praktiken måste en skild bedömning göras i varje ärende om personuppgifter.

Speciallagar är ett kapitel för sig

Speciallagar som markanvändnings- och bygglagen har en skild offentlighetsbedömning.

Endast i sådana fall där kommunmedlemmarna har en rätt att besvära sig mot ett beslut gäller kommunallagens offentlighetsbestämmelser.

Det är bara de ärenden där kommuninvånarna berörs som måste läggas ut på nätet. Bedömningen görs i kommunen om det är av allmänt intresse att till exempel namnet på den som beviljats bygglov meddelas på nätet.

I de fall där kommunmedlemmar har rätt att besvära sig i något ärende får inte heller personuppgifter finnas kvar på nätet i all oändlighet. De här uppgifterna måste avlägsnas efter besvärstidens utgång.

Ärendena är ändå i princip offentliga också i de fall där nätoffentligheten lägger begränsningar på nätpublicering. Man kan be om att få ta del av handlingarna personligen även om de inte publicerats ut på nätet.

- Man kan nog erkänna att lagändringen har lett till ganska stora frågetecken i kommunerna, säger Susanna Ijäs som är jurist vid Kommunförbundet.

- Dataskyddslagen trycker på från ett håll och offentlighetsprincipen från ett annat håll.

- Tjänstemännens beslut skall också föras ut på nätet och kring den frågan har många ringt från kommunerna för att höra vilka regler som gäller kring offentligheten.

Invecklade procedurer

Anne Ekstrand är stadsjurist i Jakobstad och hon säger att det inte i det här skedet går att säga hur man skall tackla frågan i Jakobstad.

- Vi måste diskutera frågan och ha en enhetlig linje i staden mellan olika förvaltningsgrenar och kanske också diskutera med grannkommunerna, säger Anne Ekstrand.

- Det har blivit mera invecklat eftersom namn inte skall förekomma i samma utsträckning och i vissa fall skall de plockas bort efter 14 dagar efter publicering.

- När det gäller miljö- och byggnadsnämnden är jag osäker på om vi sätter föredragningslistan eller bara protokollen i nätform.

Böter är också möjliga

En förändring av dataskyddsförordningen är på gång och den berör också kommuner och tjänstemän.

- Kommuner kan få böter om man hanterar personuppgifter slarvigt i offentligheten, till exempel personuppgifter som bedöms som onödiga i sammanhanget, säger Susanna Ijäs.