Allvarligare ton på årets Art Sibbe
Tiden vi lever i präglar också konsten. Enligt bildkonstnären Carin Bengts råder en stillsam stämning till en dov färgskala vid utställningen Art Sibbe 17 i Sibbo än tidigare år.
- Förberedelserna har gått på rutin. Medlemmarna har lämnat in sina verk vid utsatt tid och så har det rullat på, bekräftar bildkonstnären Carin Bengts.
Hon är en av årsutställningens kommissarier tillsammans med Sibbo konstförenings ordförande Nina Sivén.
Det är vernissage på fredag (4.8) och utställningen är sedan öppen för allmänheten i Artborg 35 i Nickby fram till den 3 september.
- Helhetsintrycket av det här är annorlunda än vad jag sett tidigare år. Det är en annorlunda färgskala och stämning. Det är en dov färgskala och en stillsam stämning. Rätt mycket mörka bilder och bara få med färger, säger Bengts.
Det är den 24:e gången föreningen Sibbo konstärer ordnar sin årsutställning i en utställningslokal som är ljus och rymlig. Solen som lyser in genom de stora fönstren i det gamla tvätteriet ger målningarna i olja eller akryl ett nästan levande intryck.
Ett tjugotal konstnärer från olika delar av Sibbo deltar med bildkonst, skulpturer, grafik, keramik och blandteknik.
Pike Kokkonen ställer ut en spirituell triptyk i olja på duk, det vill säga ett konstverk i tre delar. Den största tavlan föreställer en kvinna som påminner om Moder Teresa, med en fågel på axeln. Den andra är ett självporträtt.
- Tavlan med kvinnan heter Persecuted - De förtrycka och motivet utgår från Alejandro González Iñárritus citat Does God's light guide us or blind us? (Leder eller förblindar Guds ljus oss?). Den försöker berätta om hur religioner genom tiderna varit ett verktyg för förtryck, berättar Pike Kokkonen.
- Den andra tavlan är ett självporträtt och heter Never stop dreaming och ska påminna mig om att fortsätta tro på det jag drömmer om.
Keramikern Gun Tallqvist hör till konstnärerna som har varit medlem i föreningen sedan den grundades 1993. Hon ställer ut tre väggtavlor med plattor i rakuteknik.
- Den där heter Regnbågen så det är egentligen färger i naturen. Följande är På kvällen när himlen kan ha den färgen och den tredje är På morgonen, det vill säga det intryck som morgonen ger mig, säger Gun Tallqvist.
På grund av en skada i februari har Tallqvist varit förhindrad från att skapa nya verk till årets utställning och, något frustrerad, tillbringat tiden med att läsa i stället.
ArtSibbe 17 är inte en utställning för amatörer som har konsten som hobby, utan bland föreningens 50-tal medlemmar finns också de som livnär sig på konsten. Årsutställningen är därför en viktig tillställning att visa upp sina kunskaper och sin talang.
Gun Tallqvist är något pessimistisk över besökares och samlares iver att investera i konstnärer från Sibbo.
- Jag tror att konst säljer ganska dåligt just nu. Jag tror att det är mest lokala människor som vill köpa konst till sina hem. Jag tror inte att det kommer samlare från Helsingfors eller sådana som satsar på konst, konstaterar Tallqvist.
Carin Bengts, som är en av Sibbos mest uppskattade bildkonstnärer, deltar med en oljemålning som föreställer hennes ateljé.
- Den är jättegrådaskig för att vara min tavla. Jag har vanligtvis målat mycket färgrannare. Jag har en längre tid målat trädgårdar och exteriörer i prunkande solsken, men behövde en paus. Jag ville måla en interiör och så blev det den här, berättar Carin Bengts.
Målningen är mycket realistisk med många detaljer och avslöjar flera personliga detaljer, som fotografier av nära och kära.
Som betraktare förs mina tankar till den svenske konstnären Lars Lerin, som bland annat är känd för sina tavlor av fyllda bokhyllor.
- Oj, jag hoppas det för jag beundrar honom stort, säger Bengts och ler. Jag har målat mycket bokhyllor i akvarell i mina dagar, och det här är antagligen den första jag har gjort i olja. Jag har alltid haft en passion för att måla sådant här som står i hyllor.
I Carin Bengts hylla står gamla böcker och mappar. I förgrunden ser vi en vagn och ett serveringsbord med färger och målarverktyg. Men högst upp på hyllan har Carin Bengts lagt till ett par personliga ting.
- Där uppe ser du en sko. Det är min mammas sko. Hon var så där mycket feminin och välvårdad. Bredvid står en staty av en skytt. Det är ett vandringspris som min pappa hade vunnit. Han sköt med miniatyrgevär. Jag har ställt dem där som symboler.
- Om man inte vill berätta hurdan man är så ska man nog inte göra konst, avslutar Carin Bengts.
