Rödmärkta varor och välgörenhet minskar mängden svinn i finländska matbutiker

De två stora dagligvarukedjorna i Finland, S-gruppen och Kesko, har ett årligt livsmedelssvinn på tiotusentals ton och kedjorna har tagit till olika åtgärder för att minska svinnet. Men jämfört med de två stora kedjorna sticker den lilla ekokedjan Ruohonjuuri ut med sitt nollsvinn.

Mängden svinn i den finländska livsmedelskedjan uppgår årligen till cirka 400 000-500 000 ton, enligt Naturresursinstitutet Luke. Svinnet är störst i hemmen, där det årligen kastas cirka 120 000-160 000 ton mat.

Svinnet i matbutikerna är enligt Lukes beräkningar årligen mellan 65-75 miljoner kilogram, alltså 65 000-75 000 ton. Den resterande delen av svinnet tillkommer inom bland annat livsmedelsindustrin och restaurangverksamheten.

Det relativa svinnet är mindre i matbutikerna än i någon annan del av produktionskedjan.

Juha-Matti Katajajuuri, specialforskare på Naturresursinstitutet.

Butikskedjorna i Finland har blivit allt bättre på att förutsäga vad kunderna vill ha och kan därför anpassa sitt utbud efter det, vilket minskar matsvinnet, enligt Naturresursinstitutet Lukes specialforskare Juha-Matti Katajajuuri.

– Det relativa svinnet är mindre i matbutikerna än i någon annan del av produktionskedjan, de har redan nu gjort mycket. I det systemet vi har i dag är det omöjligt att få till ett nollsvinn, men det går att minska på svinnet.

Enligt S-gruppens planeringschef Mika Lyytikäinen är S-gruppens matsvinn årligen 33 400 ton, vilket är 1,63 procent av försäljningsvolymen.

Av svinnet består nästan häften, 45 procent, av frukt och grönsaker, 20 procent består av bröd och 15 procent av mjölkprodukter. Resterande 20 procent består av andra matvaror av olika slag.

K-butikernas matsvinn år 2016 var cirka 20 000 ton, vilket är cirka 1,7 procent av butikernas försäljningsvolym och den största mängden svinn kommer från färskvaror, enligt Keskos pressmeddelande.

Både S-gruppen och Kesko har som målsättning att minska på svinnet fram till år 2020.

S-gruppens målsättning är att mellan 2015 och 2020 minska på svinnet med 15 procent medan Keskos målsättning är att minska svinnet med 10 procent fram till år 2020.

Dagligvarukedjorna har enligt Juha-Matti Katajajuuri lyckats bra med att minska svinnet genom att bland annat sälja produkter som närmar sig bäst före-datumet billigare.

– Dagligvaruhandeln jobbar från premissen att erbjuda sina kunder varierade produkter som håller en god kvalitet, vilket i slutändan innebär att en viss mängd svinn tillkommer.

En kedja som ändå lyckats med just nollsvinn är ekokedjan Ruohonjuuri, som har butiker i städer runt om i Finland.

– Vi har ett fruktansvärt litet svinn, i praktiken inget svinn alls. De produkter som närmar sig bäst före-datum märker vi med röda lappar eller använder dem för provsmakning, säger marknadschef Johanna Koskinen på Ruohonjuuri.

De flesta vill gärna ta emot gratisprodukter. När det gäller frukt och grönsaker så delar vi inte ut svarta bananer, men personalen brukar ta dem hem.

Johanna Koskinen, marknadschef på Ruohonjuuri.

Livsmedel och kosmetika som passerat datumet delar butikerna ut gratis till kunderna vid kassorna och meddelar om att produkterna passerat datumet.

– De flesta vill gärna ta emot gratisprodukter. När det gäller frukt och grönsaker så delar vi inte ut svarta bananer, men personalen brukar ta dem hem.

Prognoser och röda lappar minska svinnmängden

För att minska på matsvinnet har Kesko under de senaste åren utvecklat sina prognos- och beställningssystem och säljer också produkter som närmar sig sista förbrukningsdagen med nedsatt pris. K-gruppens handlare får själva bestämma vilka varor de reamärker inom de gränser som lagar och bestämmelser ger.

– Vi utbildar aktivt butikernas personal för att hålla matsvinnet under kontroll. De fria öppettiderna har också minskat på svinnet, då åtgången blivit mer stabil har också svinnet minskat, säger Keskos ansvarschef Timo Jäske.

De fria öppettiderna har också minskat på svinnet, då åtgången blivit mer stabil har också svinnet minskat.

Timo Jäske, Keskos ansvarschef.

För att minska på matsvinnet i S-butikerna rabattmärker S-gruppen varor då slutet på försäljningsperioden närmar sig, berättar Mika Lyytikäinen. I vissa butiker har varorna med röd lapp sålts med en rabatt på 60 procent efter klockan 21.

Den dåliga stämpeln på reamärkta livsmedel verkar ha försvunnit.

Juha-Matti Katajajuuri, specialforskare på Naturresursinstitutet.

Under hösten kommer den sena kvällsrabatten att utvidgas till hela landet men regionhandelslagen kommer själva att besluta i vilka butiker och under vilken tid rabatten tas i bruk.

– Vi säljer årligen 50 miljoner produkter som är märkta med röda lappar, vilket är ett effektivt sätt att minska på matsvinnet, säger Lyytikäinen.

Enligt Juha-Matti Katajajuuri har rödmärkta produkter som närmar sig bäst-före-datumet blivit allt mer populärt bland kunderna.

– Människor köper de här varorna och att köpa produkter med nedsatt pris ses som något positivt, den dåliga stämpeln på reamärkta livsmedel verkar ha försvunnit.

Röda lappar och välgörenhet

De fria öppettiderna har också minskat svinnet i S-gruppens butiker, enligt Lyytikäinen.

– Öppettiderna har minskat på svinnet, speciellt vid högtider. Då vi tidigare tog in stora volymer livsmedel inför julen och påsken blev många varor kvar på hyllorna då butikerna tvingades stänga över helgerna.

Förutom röda lappar arbetar S-gruppen mot svinn genom trendbaserade prognoser och försöker uppmuntra kunder att tänka på matsvinnet genom att påminna om att planera inköpslistorna.

Båda dagligvarukedjorna donerar också svinnmat till organisationer.

Enligt en enkät som Kesko skickat till sina handlare samarbetar cirka 90 procent av K-butikerna med någon lokal välgörenhetsorganisation.

I fjol delade K-butikerna ut över 8 000 ton livsmedel till olika mathjälpsorganisationer, vilket var en ökning på 1 800 ton jämfört med år 2015.

I vissa fall meddelar organisationerna att de får in så mycket bröd att de inte kan ta emot mer.

Mika Lyytikäinen, planeringschef på S-gruppen.

Enligt S-gruppens Lyytikäinen går de produkter som inte säljs i första hand till olika mathjälpsorganisationer. Sammanlagt donerar 700 S-butiker livsmedel till 400 olika organisationer.

– Nästan alla våra butiker donerar till organisationer. I vissa fall meddelar organisationerna att de får in så mycket bröd att de inte kan ta emot mer. Produkter som inte doneras till organisationer går till framställning av bioetanol eller annan bioenergi.

Även Kesko använder oätbart bioavfall för att producera biogas. Kesko samarbetar med Gasum, Myllyn Paras och Wursti och biogasen används för att tillverka nya Pirkka-produkter. Då man återvinner bioavfallet till biogas för att tillverka nya Pirkka-produkter minskar koldioxidutsläppen med 380 ton i året, enligt Kesko.

Ruohonjuuri jobbar också med prognoser och samarbetar med välgörenhetsorganisationer som tar emot produkter från butiken.

– Till vår uppgift hör också att jobba med att informera våra kunder om matsvinn och att produkter som passerat bäst före-datumet inte automatiskt blir oanvändbara, att det gäller att lite på sina sinnen. Jag tror också att folk överlag är mer medvetna om det nuförtiden, säger Johanna Koskinen.

Bäst före istället för sista förbrukningsdag på vissa produkter?

Livsmedelsindustrin utgår från lagstiftningen då de anger bäst före- och sista förbrukningsdagarna på livsmedelsprodukter.

I vissa produkter kunde bäst före-datumet ändå vara tillräckligt, enligt Katajajuuri. Det skulle innebära att anmärkningen om sista förbrukningsdagen endast skulle finnas på produkter som skulle vara direkt hälsofarliga om de förbrukas efter datumet.

När det gäller anmärkningarna om bäst före-datum säger Lyytikäinen att det gamla knepet om att titta, lukta och smaka på produkten som passerat utgångsdatumet blivit mer ovanligt.

– Finländarna litar väldigt mycket på datumen på förpackningarna och i Finland används till exempel anmärkningen sista förbrukningsdag mycket flitigare än i Sverige.

Ruohonjuuri har enligt Johanna Koskinen däremot inga problem med produkter som passerat sista förbrukningsdag, eftersom de inte säljer kött eller fisk.

Evira: "Datummärkningarna är inte slumpmässiga"

De produkter som i Finland måste ha en anmärkning om sista förbrukningsdag är enligt livsmedelsverket Evira produkter som lätt blir förskämda, till exempel färsk fisk, opastöriserade mjölkprodukter och oupphettade köttprodukter.

Men enligt Lyytikäinen får även färdigmaten den stämpeln, även om det inte alltid skulle vara nödvändigt att märka dem med sista förbrukningsdag då man följer Eviras riktlinjer.

Enligt Lyytikäinen blir det då redan följande dag omöjligt för hjälporganisationer att ta emot färdigmaten om de inte tillagar maten på nytt genom upphettning.

Överinspektör Tuulikki Lehto på Evira säger att det är tillverkaren som ansvarar för att produkterna märks med bäst före- eller sista förbrukningsdag och att datumanmärkningarna måste följa den lagstiftning som finns inom området.

– Lagstiftningens uppgift är att försäkra konsumenterna om att produkten är säker och att anmärkningarna inte vilseleder. De ska vara tydliga och datumanmärkningarna är inget som man slumpmässigt lägger på produkterna.

Om produkten har anmärkningen sista förbrukningsdag finns det en befogad orsak att märka produkten med just sista förbrukningsdag.

Tuulikki Lehto, överinspektör på livsmedelsverket Evira.

Det är en mängd faktorer som påverkar hur länge en livsmedelsprodukt går att använda. Lehto nämner som exempel förpackningsteknologi, produktens konsistens och hur produkten är tillverkad.

– Det handlar om riskbedömning. Om produkten har anmärkningen sista förbrukningsdag finns det en befogad orsak att märka produkten med just sista förbrukningsdag.

Riksdagen utreder för tillfället om det finns behov av en förnyelse i datummärkningarna på en del livsmedel för att minska på matsvinnet.

Utredningen baseras på ett betänkande från Jord- och skogsbruksministeriet som funderat på olika åtgärder för att minska matsvinnet i Finland.

– Produkter kan givetvis produceras på olika sätt och det är bra att saken diskuteras, säger Lehto.

Fin lunch på fula morötter och billigare torrvaror från nätet – svinn är inte längre skräp

Matsvinn har blivit både en business och en miljögärning.