Venezuela på väg att bli ett nytt Kuba?

Venezuela håller på att utvecklas till en diktatur och splittras armén är risken för ett inbördeskrig verklig. Det säger forskaren Mikael Wigell på Utrikespolitiska institutet.

En trippelkris skakar Venezuela: en politisk kris där regeringen försöker föra landet mot en diktatur, en ekonomisk kris till följd av sjunkande oljepriser, och en social och humanitär kris där 80 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

- Människor dör för att det inte finns tillgång till antibiotika och epidemier är ett problem. Vi ser också att venezolanerna flyr landet till grannländerna Colombia och Brasilien. Det tyder på att krisen är allvarlig, säger Mikael Wigell, äldre forskare på Utrikespolitiska institutet, UPI.

Venezuela kämpar mot utbredd brottslighet och det råder brist på basmediciner och livsmedel. Också FN har uttryckt sin oro över läget i landet.

Det finns inga politiska spärrmekanismer för Nicolás Maduro.

Mikael Wigell, UPI

Enligt Wigell finns krisens rötter i den tidigare presidenten Hugo Chávez kortsiktiga politik som ledde till att landet blev starkt beroende av oljeexporten.

- Så länge oljepriset var högt klarade sig landet, men när oljepriset sjönk blev det stora problem.

Utan stora lån från Kina och Ryssland skulle Venezuela för länge sedan ha gått i konkurs, bedömer Wigell.

Ett annat problem är makten som har centraliserats till presidenten.

- Om man jämför med USA så måste Donald Trump förhandla med senaten och kongressen för att driva igenom politiska beslut, och domstolsväsendet kan sätta käppar i hjulet på honom. De här spärrmekanismerna finns inte i Venezuela, förklarar Wigell.

Mot kubanskt ett-partisystem

Ett av de senaste dragen är en omstridd grundlagsförsamling som Maduro inrättade efter en folkomröstning i juli.

Vad vill Maduro med den?

- Klä av makten av landets parlament. Den politiska oppositionen kontorollerar det lagligt valda parlamentet, och nu skapar man ett alternativt organ, där det sitter regeringsvänliga chavister. Tanken är sannolikt att skapa ett slags kubanskt ett-partisystem.

Efter folkomröstningen har församlingen sparkat chefsåklagaren Luisa Ortega, en av Maduros synligaste kritiker.

Enligt Wigell finns det en risk för inbördeskrig, särskilt om armén splittras. Inom de lägre tjänstegraderna inom armén finns missnöje med Maduro, och en risk för att man "börjar driva myteri på bredare front". Oppositionen saknar politiska vapen, men i armén finns vapen och de är organiserade.

Maduro har också förlorat sitt tidigare stöd bland landets fattiga.

Omvärldens kritik skärps

Omvärldens kritik har låtit vänta på sig, men ökar nu i och med sanktioner från USA. Också grannländer som Brasilien, Chile och Argentina har ökat sin kritik.

- Det internationella samfundet har inte hittills tagit krisen på allvar och man har dragit sig för att kritisera regeringen. Men det håller på att ändra, säger Wigell.

Åsikterna, särskilt om Chávez politk, har gått isär både bland politiker och forskare. En del forskare kan enligt Wigell ha haft svårt att ta avstånd från den pågående politiken, själv ser han tydligt Venezuelas utveckling mot en diktatur.