Tolv tiovåningshus skulle rymmas i Kronbergets oljegrottor i Helsingfors – nu står de tomma

Det finns en gigantisk oljegrotta under Kronberget på Degerö i Helsingfors. Shell byggde grottan på 1970-talet för att förvara dieselolja i den. Nu har den stått tom sedan år 2010 medan dess nya ägare Skanska försöker komma på hur den borde användas.

– Tror ni man behöver jacka? frågar jag.

– Det kan nog vara helt bra, svarar Christian Airas, projektingenjör på Skanska.

Det är en varm augustimorgon och plus femton grader i solen. Trots det slår en kall och fuktig pust mot mitt ansikte när jag stiger in i berget genom den stora metalldörren som Airas just öppnat. Det luktar unket och vått och i sanden på botten av tunneln kan man se hur vatten runnit in under dörren.

Lamporna lyser svagt och vi promenerar ner för en sluttande passage. I ändan finns en vägg med en ståldörr, en sådan som man ser vid ingången till ett bombskydd.

– Här kunde man förr köra in, berättar Airas.

Han häver upp dörren och jag stiger in i ett väl upplyst rum. Någon sorts fläktar snurrar för fullt. Airas försöker säga mig något men blir överröstad av fläktarna. Han signalerar att jag ska följa med honom till rummets andra ända.

Golvet som tidigare varit sten och sand blir helt och hållet till slät betong. Flera rör går ner i golvet bredvid mig. I golvet finns en lucka av stål.

– Här kommer man in i den stora cisternen men det är trettio meter till bottnen, säger Airas och pekar på luckan.

Stora som tiovåningshus

Oljegrottan under Kronberget har två cisterner som sammanlagt rymmer dryga 300 miljoner liter olja.

– Den ena är lite större än den andra. De är dryga femton meter breda. Den större är 326 meter lång medan den mindre är 245 meter lång, säger Airas.

Ungefär lika stort som tolv eller tretton tiovåningshöghus på rad.

– Grottorna byggdes under sjuttiotalet av Shell som en del av oljehamnen som fanns här. De användes som förråd för dieselolja och Försörjningsberedskapscentralen skulle ha använt dem som oljeförråd under undantagstillstånd eller kriser, till exempel om det hade blivit krig, säger Airas.

Vid årsskiftet 2010-2011 togs tunneln ur bruk, i samband med att oljehamnen stängdes och revs. Då övergick den i Skanskas ägo.

– Så vitt jag vet har Skanska inte använt tunneln till någonting, säger Airas.

Grottorna har småningom börjat fyllas med vatten. Deras bottnar är femtio meter under havsytan. Vattnet läcker in från klippväggarna.

Förut gick det att köra in i tunneln – men körtunneln har också börjat fyllas av vatten och kan inte användas. Airas berättar ändå att Skanska nog varit inne i cisternerna. Då hissades en av Airas kollegor ner genom luckan i golvet.

– Luckan är fastbultad så det är ett helt annat projekt att fara ner dit. Då krävs också specifik säkerhetsutrustning.

Begravningskapell eller skjutbana?

Ungefär 15-20 meter upp från där vi står byggs som bäst en ny stadsdel; Kronbergstranden ska vara klar år 2030. Kronbroarna kommer att börja ganska nära där vi står, fast på markytan då förstås.

– Det har bollats med olika idéer på vad tunnlarna och cisternerna kunde användas till. Det har föreslagits att cisternerna kunde bli en skjutbana, ett begravningskapell, en parkeringsgrotta, en serverhall eller ett värmeförråd för geoenergi. Inget är ännu hugget i sten.

Skanska ventilerar tunnlarna och elektriciteten är också kopplad.

– Det kostar att underhålla de tomma grottorna. Vi skulle hellre se att de skulle användas, säger Airas.

Airas vill inte uppskatta hur mycket det skulle kosta att få cisternerna i ett sådant skick att de kunde användas.

– Det kan jag inte svara på, det beror ju också mycket på vad man skulle göra med dem, säger han.

Men han medger att det knappast blir billigt.