Plir erbjuder handfasta råd för lycka

I dagens samhälle är det trendigt att söka lycka. Men vad betyder det och hur gör man? För det mesta sägs det vara någonting som sker genom konsumtion eller avundsvärda upplevelser. Men lycka kan också vara subversivt och samhällsutvecklande.

Bland annat det här handlar senaste numret av Plir – The Happiness Issue om. Lycka kan dessutom se väldigt olika ut för olika mänskor. För en del betyder det personlig njutning för andra arbete för sanning och rättvisa.

- Hela projektet med tidningen Plir kom till när Stella Parland, min vän poeten, och jag blev superupprörda när Sannfinländarna tog hem så mycket röster i valet år 2011, säger författaren och chefredaktören Malin Kivelä.

- Det var ju då allt tog fart med högerpopulistiska tongångar. Vi tyckte att också konstnärer får uttala sig politiskt även om vi inte är partipolitiskt engagerade.

Så 2014 utkom tidningen Plir/Terävä salainen katse, en uttalat antirasistisk och politisk konsttidskrift som var tvåspråkigt svensk och finsk.

Det var en liten tidning som ville peka på och ifrågasätta den jargong som började dyka upp här och där, på nätsidor och bland etablerade politiker – tongångar av förakt och nationalism.

Tidningen heter Plir, syftar det på ett sätt att se?

- Jo, det är just vad det är, en lite hemlig, men skarp blick. Översatt till engelska blir det the sharp secret gaze. Vi ville granska från andra perspektiv än den vanliga politiska jargongen.

- Men sen så dog Stella 2015 och då hade man ju annat att tänka på. Efter en tid kom en vän till Stella, Max Ryynänen med förslaget att vi skulle fortsätta med tidningen och då sade jag ju förstås ja.

Hur kom det sig att ni valde temat lycka istället för att blicka skarpt på världen?

- Det var någonting i tiden och i oss som valde det här temat. Det skulle bli ett nummer som var fullt av massor av olika saker och allt skulle vara härligt och lyckligt. Det måste ju, för min del i alla fall, ha att göra med det att jag, som många andra, jagar lyckan varje sekund.

- Varje dag måste vara perfekt, om den inte är det så harmar det. Det blir en stressig jakt på lyckan med all visdomsord som cirkulerar på Facebook, resebyråernas reklamer och alla Hollywoodfilmer som finns någonstans där i ryggmärgen.

- Dom har på ett sätt förstört mitt liv så att det har blivit en stressig hetsjakt på lyckan. Och någonstans ville jag kanske plira på det och förlösa mig själv genom att gå in en annan väg, säger Malin Kivelä.

Maten som gör dig lycklig

Plir – The Happiness Issue är kosmopolitisk, med närmare tio språk, de flesta översatta till engelska. Dessutom har redaktörerna inkluderat recept. Här finns bland annat farmors recept på plättar, veganlasagne du inte kan misslyckas med och kikärtsbullar från Trinidad och Tobago.

- Recepten kom ganska snabbt med. Lycka består ju också av sinnlig njutning och det här är riktiga klassiker - recept som är urenkla att göra. Den som vill testa kan beställa ett exemplar av tidningen på adressen tidskriftenplir@gmail.com. Det är nämligen inte så lätt att nå ut med papperstidskrifter idag.

Urvalet av texter började med några asylsökandens berättelser. I dem framgår det att lycka kan se så olika ut

Det viktigaste är förstås att man är trygg och inte behöver fasa för sitt liv, men andra lyckoögonblick kan till exempel vara när man får kontakt med en gammal flickvän på Facebook. Även om kontakten inte kommer att fortsätta är det skönt att veta att hon har det bra.

Att jaga lyckan

Filosofen Thomas Wallgren hänvisar i sin text True Happiness till Bertold Brecht som sade: ”Die Menschen rennen nach dem Glück aber das Glück rennt hinterher”, (ungefär: mänskor löper efter lycka, men lyckan löper efter dem).

Budskapet kunde vara att lyckan är en opålitlig vän eftersom den kan vara baserad på en lögn. Det är den om vi har nått framgång på bekostnad av någon annan och genom att ge upp våra ideal. Eller så kan den vara meningslös, om vi inte strävar efter sanning och rättvisa mer än egen njutning.

- Ja det är kanske det som är mänskans dilemma. Men då kan det löna sig att steka plättar istället, (skratt). Det låter ju präktigt men det är en tanke som har börjat mogna hos mig att när man själv är lycklig och tillfredsställd är det ofta när man har gjort något för någon annan.

En galen värld – kanske lider du av politisk depression?

Max Ryynänen som leder en konstutbildning vid Aalto-universitetet bidrar med en text som innehåller handfasta råd för vad du kan göra om du lider av politisk depression. I korthet kan de fem punkterna sammanfattas så här:

1. Slösa inte din tid i sociala medier i diskussioner som bara mal på, eller där man bara vill håna eller bevisa att motparten har fel.

2. Delta inte demonstrationer som bara blir ett uttryck för dina egna känslor. Om inte demonstrationen får riktigt genomslag eller terapeutiskt stöder en utsatt grupp så kan du använda din tid bättre, till exempel till frivilligt arbete.

3. Så vad kan du göra? Försök öppna dörrarna i arbetslivet för icke-vita mänskor med annan språklig bakgrund och slå sönder glastak där du kan.

4. Läs inte vad populisterna skriver utan klassiker bland politiska tänkare som Emma Goldman, Gayatri Spivak och bell hooks.

5. Sist men inte minst; tala eller skriv inte så mycket om ditt politiska arbete åt någon utanför din närkrets. Det kan lätt tolkas som egotrippande av dem du hjälper. Inte berättar du ju heller för alla hur du klappar din hund eller gör en favoritefterrätt åt ditt barn.

Lyckonumret är ett hommage till poeten Stella Parland.

Lyssna på intervjun med Malin Kivelä. Intervjun är cirka 10 minuter lång.

Malin Kivelä

9:52