Föredragsmaraton: Finlandismer från fast huru till nakupelle

Så gott som alla svenskspråkiga i Finland använder sig av finlandismer i sitt dagliga tal - och i skrift. Hur är det egentligen, är det fel att skriva finlandismer och finns det ett rätt och ett fel sätt att använda dem? Det får vi svar på under Föredragsmaraton på Svenska Teatern den 8-9 september.

Hon har alltid varit intresserad av finlandismer, men det tog riktigt fart när språkvårdaren och forskaren Charlotta af Hällström-Reijonen efter avslutade studier fick i uppdrag att börja utarbeta Finlandssvensk ordbok tillsammans med finlandismprofeten Mikael Reuter.

- Det var en stor utmaning och det var både roligt och intressant. Efter det har jag helt enkelt gått djupare in i de här finlandismerna som jag tycker är så ljuvliga, säger af Hällström-Reijonen.

Våra ljuvliga finlandismer

Finlandismer är en naturlig utveckling av det svenska språk vi pratar i Finland. Charlotta af Hällström-Reijonen jämför finlandismer med ord som skiljer sej från ett standardspråk, men som främst används på olika geografiska områden.

Det finns olika typer av finlandismer som passar olika bra i olika sammanhang.

Charlotta af Hällström-Reijonen

- Finland är ett eget land och man vill skilja på de här orden och på till exempel det svenska språk som talas i Sverige. Därför har vi finlandismer men talar mer sällan om till exempel småladismer eller norrlandismer.

Får jag skriva finlandismer?

De flesta av oss har i något skede under skoltiden eller i arbetslivet fått tillsägelser om vi använt finlandismer i skriven text. Men är det alltid fel?

- Det finns olika typer av finlandismer som passar olika bra i olika sammanhang. Det är skillnad om man pratar hemma med sin familj, skriver för en dagstidning, skriver brev eller skriver på sociala medier. I brev och sociala medier kan man tänka sig att använda finlandismer trots att det är skrift.

Charlotta af Hällström-Reijonen poängterar ännu att det finns väldigt stora skillnader i när och hur det är okej med finlandismer, även i det talade språket. Främst gäller det förstås att göra sej förstådd.

- Håller man ett anförande på Sveriges ambassad kanske man ska undvika ord som “kiva”, och ska man stämma träff med en svensk ska man kanske inte bestämma att ses i aulan, för då är det möjligt att svensken och finländaren dyker upp på olika ställen.

Normbrytande språk

När det kommer till användningen av finlandismer och huruvida de kan användas fel blir det lite invecklat.

- Det finns en kodifierad norm, den som finns i ordböcker och den som språkvårdare säger är rätt, och så finns det en faktisk norm, som handlar om hur man uttrycker sig. De här normerna kan man såklart bryta mot.

Det är också något väldigt finländskt i verbet, att gå omkring och ha lite svårt att be om en bulle till när man faktiskt vill ha en.

Charlotta af Hällström-Reijonen om verbet täckas

Böjs en finlandism på ett annat sätt än det som står i ordboken kan man säga att det är fel. De flesta finlandismer finns ändå inte i ordböcker och då går man efter hur de flesta använder ordet, alltså den faktiska normen.

- Om alla andra använder en finlandism på ett annat sätt än du själv, måste man nog säga att du använder den fel, säger af Hällström-Reijonen.

Världens bästa finlandism

Eftersom hon verkligen älskar och har koll på finlandismer måste jag ju ta reda på om af Hällström-Reijonen har en favoritfinlandism.

- Jag får ofta frågan och jag vill alltid nämna just det här: verbet täckas. Det förekommer visserligen i Sverige, men då i betydelsen “ha godheten att” och det är ganska sällan man råkar ut för det. Men i Finland!

- “Jag täcktes inte be om en bulle till” eller “jag täcktes inte säga att han hade gylfen öppen”. Det är ett fint verb för det går inte riktigt att uttrycka med ett annat ord på standardsvenska. Det är också något väldigt finländskt i verbet, att gå omkring och ha lite svårt att be om en bulle till när man faktiskt vill ha en.

Mera om finlandismer kan du höra under föredragsmaraton på Svenska Teatern, då Charlotta af Hällström-Reijonen håller sitt föredrag efter klockan 9.30 på lördag morgon.

Föredragsmaraton ordnas av Svenska litteratursällskapet och Svenska Yle i samarbete med Svenska Teatern.