Också andra insekter än fästingar kan sprida borrelios - men risken är minimal

Man räknar med att nästan hälften av de som drabbas av borrelios inte vet hur de har fått smittan, vilket väcker frågan om vad det kan bero på.

En sannolik orsak är att också de minsta fästingarna, nymferna och till och med larverna som kan vara svåra att se med blotta ögat, kan sprida smittan.

Men en annan orsak är också att det helt enkelt inte är de enda djuren som sprider smittan, utan också andra blodsugande insekter kan ligga bakom smittan. Det berättar Soile Juvonen, doktor i hälsovetenskap som fungerar som sakkunnig vid föreningen Suomen Lyme Borrelioosi r.y. som bland annat stöder människor med information och hjälp som drabbats av borrelios.

Smittan överförs på samma sätt

- Överföringen av smittan går till på samma sätt som då en fästing sprider smittan. Det vill säga insekten biter ett borreliasmittat djur och nästa gång den biter i ett annat djur eller en människa för att suga blod, så sprider den smittan vidare, säger Juvonen.

Men hur kan man veta att det varit en broms som spridit smittan?

- Bromsarna är lättare att lägga märke till, de är större och då de biter gör det ju ont, säger Juvonen. Men en mygga eller med löss kan det vara svårare.

Men Juvonen bekräftar att det förekommit tydliga fall där människor efter att de blivit bitna av bromsen, just på det stället har fått hudförändringar i form av utslag. Då man sedan tagit borreliosprov, så har man fått det bekräftat.

Inget man forskat i desto mer

Soile Juvonen vill nog ändå tona ner det här. Sannolikheten för att en broms ska bära på borreliabakterien är ganska liten.

- Man ska inte bygga upp någon hysteri kring det här, risken är sannolikt väldigt liten för att smittas. Men då det ändå rapporterats om fall, kan det vara bra att vara medveten om att det hänt och att möjligheten finns, säger Juvonen.

Väldigt lite forskning har gjorts på området, men det behöver inte betyda att riskerna är helt obetydliga, menar Juvonen.

- Det är först för några år sedan man på allvar kommit i gång med mer systematisk fästingforskning vid Åbo universitet och därför kan man inte heller ignorera andra insekters roll i spridningen av borrelia, anser Juvonen.

I Polen har man hittat områden där cirka 10 procent av myggorna burit på borreliabakterien.

- Det här är höga siffror, men i allmänhet bedömer man att mellan 1 och 2 procent av myggorna bär på smittan, fortsätter Juvonen.

Överläkare: Ytterst ovanligt att få borrelios av bromsbett

Överläkare Jarmo Oksi vid Åbo universitetscentralsjukhus, professor i infektionslära vid Åbo universitet, bedömer att det är mycket ovanligt att få borrelios av ett bromsbett.

Han har själv bara stött på två säkra fall under 20 år. Enligt Oksi är bromsens tarmsystem uppbyggt så, att bromsen sällan lagrar sjukdomen såsom fästingen gör.

Enligt Oksi sprider myggor inte borrelios.

Var femte fästing bär på borreliabakterien

Fästingen är fortfarande det djur som är den största spridaren av borreliabakterien.

Vid Åbo universitet publicerade man i våras resultat som visade att var femte fästing som man har undersökt bar på borreliabakterien. Studien baserar sig på analysen av 2 000 fästingar av de 20 000 som allmänheten skickat in under de senaste åren.

Samma forskning visar också att betydligt färre fästingar bär på fästingburen hjärninflammation TBE. Endast 1,5 procent av de analyserade fästingarna bar på smittan.

Rubriken fick kl. 11.25 tillägget att risken är minimal. Artikeln kompletterades klockan 14.13 med kommentarer av överläkare Jarmo Oksi.