Expert: Orealistiskt att granska alla passagerare och fordon i hamnarna

Passagerartrafiken från Åbo hamn fortsätter i vanlig ordning, trots fredagens knivattack. Skyddsnivån är den samma som tidigare, det vill säga normalläge.

Vilka säkerhetskrav som ställs på passagerartrafiken i internationella hamnar bestäms av den så kallade ISPS-koden enligt tre olika skyddsnivåer.

Nivå ett innebär normalläge, medan nivå tre innebär ett verkligt akut säkerhetsläge då knappt någon trafik alls kan röra sig till och från hamnar.

Polisen avgör skyddsnivån - och därmed nivån på säkerhetsåtgärderna

Det är polisen som avgör vilken säkerhetsnivå samhället i stort befinner sig i, och vilken nivå av säkerhetsarrangemang man ska tillämpa i hamnarna.

Alla hamnar har en egen säkerhetsplan som godkänns av trafiksäkerhetsverket Trafi, med en konkret plan för varje given skyddsnivå.

Kari Riutta som är säkerhetschef vid Åbo hamn förklarar att trafiksäkerhetsverket Trafi kräver att tre procent av alla passagerare ska granskas genom stickprov på årsnivå.

Dessutom granskas fordon med ögonmått. Att granska alla passagerare och fordon blir praktiskt omöjligt, förklarar Riutta.

- Som mest har vi flera tusen passagerare i hamnen på en gång och passagerarfärjorna ligger i hamn i ungefär en timme, konstaterar Riutta.

"Säkerhetsarrangemangen är tillräckliga"

Trafiksäkerhetsverket Trafi övervakar bland annat alla internationella hamnar i landet. Juha-Matti Korsi som är avdelningschef vid Trafi tycker att säkerhetsarrangemangen vid hamnarna är tillräckliga.

Allt bygger på riskanalyser som görs på förhand

- Myndigheternas jobb med säkerhetsfrågor i till exempel hamnarna utgår från riskbedömningar som försöker förutse olika säkerhetsproblem på förhand, förklarar Korsi.

Det innebär att myndigheterna - polisen, tullen, gränsbevakningen, trafiksäkerhetsverket tillsammans med rederierna - på förhand borde ha en uppfattning om vilka passagerare och vilka fordon de ska granska.

- En händelse som knivattacken i Åbo i fredags hade varit mycket svår att förhindra, säger Korsi.

- Men å andra sidan så har myndigheter överraskande god information om vem som rör sig över vårt lands gränser, säger Korsi.

"Rederierna bär ansvaret för sjöresan"

Juha-Matti Korsi förklarar att det är rederierna som bär det yttersta ansvaret för att resan är trygg, medan de statliga myndigheterna ska se till att omständigheterna kring resan är så trygga som möjligt.

- Om fartyget kör på grund eller i fall det uppstår en brand ombord är det ju rederiets ansvar. Men myndigheterna ska minimera risken för att någon sådan olycka sker, förklarar Korsi ansvarsfördelningen.

Viking Line: Vi följer noga med läget

Vid rederiet Viking Line konstaterar säkerhetschef Juri Jalava att man följer samma beredskapsnivå som hamnen i övrigt, alltså säkerhetsnivå ett, vilket innebär normalläge.

- Under helgen har vi höjt antalet stickprov bland passagerarna för att kontrollera deras identitet och bagage, säger Jalava.

- Vi fortsätter att följa med myndigheternas information kring knivattacken i Åbo för att anpassa åtgärderna så att de är ändamålsenliga, formulerar Jalava.

Hur ser du själv på säkerheten ombord?

- Vi har bra kontroll. Vi samverkar med myndigheter och byter info dagligen. I det egna arbetet satsar vi på övervakningen, vi försöker fånga upp eventuellt riskbeteende i terminaler och ombord, säger Jalava.

Borde alla fordon genomlysas?

Tullen i Finland har tillgång till ett stort antal genomlysningsapparater av olika slag. Med dem kan tullen granska allt från stora godståg till mindre paket som skickas per post.

Mikko Grönberg som är övervakningsdirektör vid tullen förklarar att tullen har flera stora mobila genomlysningsapparater som de regelbundet placerar ut till exempel i hamnen i Åbo.

- Med dem kan vi genomlysa bilar, långtradare, containrar, berättar Grönberg.

Tullen har flera så kallade stora genomlysningsenheter. En är stationerad i Vaalimaa, en annan i Nordsjö.

I Vainikkala finns en enhet som kan genomlysa godståg och dessutom finns det två flyttbara enheter som används på olika håll i landet.

Också tullen utgår från riskbedömningar - allt granskas alltså inte

Men också tullen använder sin genomlysningsapparatur på basen av riskbedömningar som är gjorda på förhand.

- Det är svårt att föreställa sig hur en sådan hamn rent fysiskt borde se ut som skulle ha kapacitet att granska precis alla fordon, utbrister Grönberg.

- Den fria rörligheten inom EU kräver också att det ska finnas ett särskilt skäl till att en viss person eller ett fordon granskas. Därför arbetar vi utgående från riskanalyser så att det alltid finns en orsak till att någon granskas, förklarar Grönberg.

Det förbjudet att genomlysa människor. Fordon som granskas ska alltså inte ha en chaufför närvarande, förklarar Grönberg.

Genomlysningsapparaturen används ofta - också i Åbo

Grönberg berättar att tullens genomlysningsapparatur används flitigt och att det varje år görs hundratusentals genomlysningar, både av sörre fordon och av mindre postförsändelser.

Så att tänka sig att alla fordon skulle genomlysas och alla passagerare granskas innan de går ombord på en passagerarfärja är inte realistiskt?

- Frågan kan vara relevant, men av samma typ som hur man ska kunna förhindra attacker mot till exempel idrottsevenemang eller ett shoppingcenter. Det är problematiskt och vi har funderat på dessa frågor också inom tullen, säger Grönberg som betonar att det är polisen som avgör om säkerhetsnivåerna ska förändras.

- Vi har bra teknik till vårt förfogande och vi är närvarande. Vi gör vårt bästa, avslutar Grönberg.

Men på flygfälten granskas ju alla passagerare noggrannt?

På flygplatserna har passagerarna redan länge varit vana vid rigorösa säkerhetsarrangemang. Avdelningschef Juha-Matti Korsi på trafiksäkerhetsverket Trafi förklarar varför säkerhetsarrangemangen är så olika på flygplatser och i hamnar.

Korsi förklarar att skillnaderna i säkerhetsarrangemang mellan flygfält och hamnar långt beror på att spelreglerna för internationell trafik bestäms i två olika internationella organisationer som lyder under Förenta nationerna.

För sjöfartens del bestäms reglerna av IMO och för flygtrafikens del av ICAO.

Där avgörs vilka minimikrav som ska följas i varje medlemsstat när det gäller säkerheten.

- För sjöfartens del har man godkänt sådana säkerhetsregler som säger att är det inte nödvändigt att alla passagerare, fordon och lastfordon ska granskas i detalj vid ett normalt säkerhetsläge. För flygfartens del har man kommit överens om att alla passagerare granskas noggrannare, förklarar Korsi.

Skillnaderna i säkerhetskraven mellan sjöfart och flygtrafik beror enligt Korsi också på att i ett allvarligt läge är följderna sannolikt mer förödande inom flygtrafiken jämfört med inom sjöfarten.

- Fartyg är designade så att de ska hållas flytande också då de delvis är skadade, säger Korsi.

Korsi säger också att de logistiska problemen inte ska förminskas när det gäller att införa strängare säkerhetskrav i hamnarna.

- Men man ska minnas att hamnarna och rederierna redan nu har planer på hur man kunde genomföra mer noggranna och effektivare granskningar ifall skyddsnivån skulle höjas och kräva sådana åtgärder, säger Korsi.

- Det skulle förmodligen förorsaka längre resetider för passagerare och tidtabellsmässiga problem för rederier och hamnar, men sådant bör man helt enkelt anpassa sig till, säger Korsi.

Artikeln uppdaterades klockan 14:23 med en tilläggskommentar med Juha-Matti Korsi från Trafi om skillnaden mellan flygfälten och hamnarna och deras säkerhetsarrangemang.