Sjukhusdirektören: Bra att sjukhusen specialiserar sig
Operationssalarna i Raseborgs sjukhus kan komma att användas flitigare. Bland annat ska fler händer, vrister och fötter opereras i Raseborg, medan cancerkirurgin koncentreras till Helsingfors. Hur det blir med svensk service är fortfarande oklart.
Enligt en mellanrapport av utredningsman Jarkko Pajarinen så ska sjukhusen inom HNS (Helsingfors och Nylands sjukhusdistrikt) ta på sig ansvaret för olika operationer.
- Jag är själv en anhängare av det här tankesättet och att fokusera och specialisera sig på vissa saker. Då kommer vår kapacitet också till sin rätta och verksamheten är garanterad, säger Gabriela Erroll som är tillförodnad direktör på Raseborgs sjukhus.
Än så länge är det frågan om en mellanrapport och vid ett senare tillfälle ska det fattas beslut om sjukhusens kirurgiska uppgifter.
Det ska ändå gå med snabba tag om beslutet ska beaktas i nästa års budget, säger Erroll.
Mera jobb för små sjukhus
I dag jobbar man extra på till exempel HUCS för att det är för många patienter och för få salar. Våra operationssalar skulle kunna utnyttjas bättre, säger Erroll.
- Vår kapacitet kan utnyttjas bättre. Pajarinen har räknat ut att varje mindre sjukhus får en ökning på tio procent, säger hon.
Till HNS hör tre små sjukhus: Lojo, Borgå och Raseborg. För att kontra ökningen där sjunker HUCS med två procent.
- Då man får ett jämnare patientflöde så dels kortar man av köer och dels behöver inte läkarkåren jobba extra på kvällar i Helsingfors, säger Erroll.
I Raseborg finns det i dag fyra operationssalar och totalt finns det 143 salar inom HNS.
Hon håller inte med om att förändringen kan leda till att sjukhuset stryps till döds - som en läsare kommenterat.
- För att vi ska ha en chans att finnas till och erbjuda vård åt västnylänningar, sommargäster och alla andra som väljer oss så bör vi fokusera på vissa saker.
Centralisering i grunden
Rapportens förslag berör alla sjukhus inom HNS. Utredningen har gjorts bland annat för att det sker en ändring i hälsovårdslagen. Små sjukhus som inte hör till universitetssjukhusdistrikt får i framtiden inte göra operationer som kräver anestesi.
Det här gäller ändå varken Raseborg eller Lojos sjukhus. Det hör till HNS där HUCS är ett universitetssjukhus.
En annan orsak till att arbetsfördelningen inom HNS ses över är på grund av förslag från social- och hälsovårdsministeriet. De vill centralisera sjukhusens verksamhet.
- Där står det rakt ut att till exempel canceroperationer ska koncentreras och centraliseras. Det står också rakt ut att det finns ett volymtal för att få göra protesoperationer i knä och höft – volymtalet gör att vi faller under sträcket, säger Erroll.
Därför försvinner canceroperationerna från Raseborg.
Så om en anhörig har bröstcancer så då kommer man inte komma till Raseborgs sjukhus för operationer?
- Inte för själva ingreppet, men all undersökning och all eftervård sköter man här, säger Erroll.
Mobila läkare
Rapporten bygger på att läkare och patient kan röra sig till sjukhus på andra orter.
- I själva verket fungerar det redan nu så. En läkare här hos oss tar emot patienten för besök och när det blir dags för ett ingrepp så träffas patienten och samma läkare på till exempel Pejas sjukhus.
Få ingrepp har gjorts
Tio ingrepp gjordes förra året inom tarmcancerkirurgin på Raseborgs sjukhus. Det föreslås nu att den försvinner.
- Tanken är den att man koncentrerar den här sortens ingrepp till vissa enheter och då får du en volym, ett kunnande och kvalitet som du inte nödvändigtvis kan garantera när du bara har ett par ingrepp per år.
Erroll har ändå en känga mot de rekommendationer som finns för sjukhusen. På årsnivå ska sjukhuset göra 600 protesoperationer för att överhuvudtaget få utföra 300 knä och 300 höft operationer.
- Det är en siffra som känns som den är tagen från luften. När du koncentrerar till större sjukhus så får du en större volym. Men där är betydligt fler som opererar så antalet operationer per utförande läkare kan vara färre än på ett litet sjukhus där det finns en eller två som gör de här sakerna.
Brist på läkare
Hand-, vrist- och fotoperationer kommer sannolikt bli fler på Raseborgs sjukhus.
- Det är vi tacksamma för och har jobbat hårt för. Vi har också börjat satsa på utbildningen så att vi är helt redo att ta emot de här patienterna.
Finns det tillräckligt med läkare på Raseborgs sjukhus?
- Det får vi hoppas. Vårdpersonal är det alltid brist på men månne vi inte har så vi klarar oss.
En central styrning krävs så att läkarkåren har de läkarkrafter som behövs då de behövs. I dag arbetar 309 av HNS 19 204 anställda på Raseborgs sjukhus.
Att få service på sitt modersmål
Centraliseringar kan ha en stor påverkan på den svenskspråkiga servicen. Erroll säger att språket i vården borde diskuteras mycket mera.
- Inte är svenskan garanterad nu heller. Också i den kommande vårdreformen tar man inte alltför kraftigt ställning till hur det uttryckligen blir med vård på svenska, säger Erroll.
Raseborgs sjukhus har kommenterat Pajarinens rapport och anser att den borde diskutera språkfrågan mer.
Raseborgs sjukhus ses som ett tvåspråkigt sjukhus, åtminstone i de flesta fall även om man ibland måste fundera om språk eller kunskap är viktigare, säger Erroll.
- I våra knutar så skulle jag ändå säga att man får vård på svenska, men det sitter hårt åt om man åker in till huvudstaden. Till exempel på Pejas sjukhus är sannolikheten att få hjälp på svenska ganska liten, men inte obefintlig.
Artikeln skriven på basen av en radiointervju med Gabriela Erroll som Jonas Sundström gjorde 22.8.