Forskning: Antidepressiva mediciner fungerar ofta väl - klart överlägsna placebo

Den uppmärksammade teorin om att antidepressiva läkemedel skulle vara verkningslösa avfärdas av svenska forskare. De har gjort en omfattande genomgång av vetenskapliga studier och patientdata.

Flera forskare har tidigare hävdat att antidepressiva SSRI-mediciner, som man tar mot depression, främst har placeboeffekt - alltså att de bara fungerar för att användaren förväntar sig det.

Till exempel Irving Kirsch som verkar som professor i placebostudier vid Harvard Medical School i USA, betonade placeboeffekterna i en intervju för Yle Nyheter för två år sedan.

– Det finns en stark placeboeffekt när det gäller medicin mot depression, sade Kirsch.

Han påpekade då också att forskare har visat att sockerpiller är minst lika bra som SSRI-läkemedel, något som en finländsk expert vi citerade ändå var oenig om.

Färsk megaanalys kastar nytt ljus över effekterna

Under sommaren har det dykt upp ytterligare bevis för att antidepressiva mediciner faktiskt är effektiva.

Svenska forskare har sammanställt många vetenskapliga studier och också opublicerade data från läkemedelsföretag, och kommit till en slutsats gällande de vanligaste SSRI-läkemedlen.

Den publiceras i form av en så kallad megaanalys i den vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry.

– SSRI-läkemedel är alltså hyggligt effektiva medel, och det är absolut inte så att alla patienter blir bra på de här medicinerna, men väldigt många blir det. De är mycket tydligt bättre än placebotabletter, säger Elias Eriksson som är professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

En dansk metaanalys från tidigare i år visade ändå att SSRI-läkemedel i medeltal inte hade någon gynnsam effekt på depressiva symtom. Det utesluter ändå inte att medicinerna kan fungera för vissa patienter.

Eriksson menar att de som tidigare hävdat att de antidepressiva medicinerna främst har placeboeffekt har gjort det på basis av dåligt genomförda studier.

I de studierna har forskare till exempel gjort slarvfel eller inkluderat patienter som har tagit mycket låga medicindoser.

Om man i stället fokuserar på de patienter som har fått rimliga optimala doser så ser man att medicinerna har en så kallad effektstorlek på cirka 0,5–0,6.

– Och det säger inte så mycket för folk i allmänhet men det är ungefär samma som för väldigt många av de mediciner som används inom kroppssjukvården, för hjärtsjukdom och magbesvär och så där, kommenterar Eriksson.

Bieffekternas påverkan

Dessutom har placeboförespråkarna hävdat att SSRI-medicinerna kan ge bieffekter som sedan förstärker en slags psykologisk bieffekt.

Med andra ord skulle medicinernas antidepressiva effekt alltså enbart bygga på psykologi.

Det kan det svenska forskarteamet nu avfärda.

– Även på patienter som inte fått biverkningar har en mycket god effekt iakttagits. Så vi har, tycker vi själva, punkt för punkt tillbakavisat vad de här Kirsch och andra har påstått i den här frågan.

En analys av drygt 3 300 patienter, varav två tredjedelar fick SSRI-läkemedel och en tredjedel fick sockerpiller, visar att SSRI-läkemedel är klart överlägsna placebo.

Det gällde också för de cirka 20 procent av patienterna som inte upplevde några biverkningar.

Eriksson säger att han nu med mycket stor säkerhet kan säga att de antidepressiva medicinerna är mycket bättre än sitt rykte.

– Vi har varit lite bekymrade över det faktum att massmedier, till exempel i Norden, ofta framställer de här medicinerna som ineffektiva.

Det är olyckligt att många patienter har fått en uppfattning om att de här medlen inte fungerar.

Elias Eriksson, professor i farmakologi

Uppfattningen om att SSRI-läkemedlen är ungefär lika bra som placebo baserar sig alltså på forskning som på sistone har ifrågasatts.

"Viktigt att betona effekten"

Nu skulle det vara bra att sprida den nya kunskapen om läkemedlens effektivitet, påpekar Elias Eriksson.

– Med tanke på att depression är en väldigt allvarlig sjukdom ibland, det kan ju till och med vara livshotande, som en ökad självmordsrisk hos de här patienterna, så tycker vi att det är olyckligt att många patienter har fått den här uppfattningen att de här medlen inte fungerar, säger han och tillägger:

– För då är ju förstås risken den att man inte tar medicinen och att man blir sämre, och det kan alltså till och med få väldigt allvarliga konsekvenser.

Det kan ändå finnas negativa följder med att ta antidepressiva mediciner, bland annat har vissa forskare tidigare påpekat att SSRI-läkemedel kan vara farliga för unga personer.

Vilka långtidseffekter SSRI-mediciner har är också oklart i det här skedet. Till exempel vid Åbo akademi så forskar man för tillfället i hur sådana här mediciner inverkar på minnet och koncentrationen.

ÅA-forskare ifrågasätter

Mira Karrasch, som är docent i neuropsykologi vid Åbo Akademi, kommenterar att den färska svenska studien som för fram att antidepressiva läkemedel ofta är betydligt mer effektiva än placebo verkar vara gjord på ett för snävt sätt.

Karrasch menar att den studien, och en studie från ifjol från densamma forskningsgruppen, bara fokuserar på ett element i en depressionsskala, vilket enligt henne är ovanligt.

– Min bedömning är att man på basis av forskargruppens studier bara kan dra slutsatsen att SSRI är effektiv för depression under kort behandlingstid förutsatt att man definierar depression enbart som nedsatt sinnesstämning.

Karrasch säger att det står i kontrast till diagnoskriterierna för depression, vilka omfattar många olika funktionsområden.

– Det Karrasch säger om studiens omfattning är direkt osant, kommenterar Eriksson.

Han påpekar att det står i studien att forskarteamet också har analyserat summan av alla symptom på den aktuella depressionsskalan Hamilton (HAM-D), och då får ungefär samma resultat som när man fokuserar på endast nedsatt sinnesstämning.

Andra studier och mer kritik

Mira Karrasch poängterar att flera andra studier visar att SSRI-mediciner är ungefär lika bra som placebo då man tittar på förbättring i depression, det vill säga hela symptombilden, inte bara sinnesläge.

– Den samlade kunskapen börjar ganska entydigt visa att skillnader mellan SSRI och placebo på syndromet depression varken är signifikant eller kliniskt relevant, menar hon.

Dessutom säger hon att den kliniska relevansen i skillnaderna som det svenska forskarteamet har uppmätt i depressionsskalan HAM-D är mycket svår att bedöma.

Eriksson tillbakavisar också bestämt de här uppgifterna.

– Skillnaden är statistiskt signifikant i alla så kallade metaanalyser. Och det finns inte alls något entydigt stöd för att denna skillnad inte skulle vara kliniskt relevant, säger han.

Karrasch är kritisk till att depressionssymtomen bedöms av en kliniker, och inte av patienten själv.

– Klinikern som gör bedömningarna är i regel anställd av det företag vars läkemedel man studerar och det grundläggande problemet med kliniska försök är att de utförs eller finansieras av industrin, säger hon.

Eriksson säger att Karrasch tar fel här.

– Påståendet att läkarna som gör bedömningarna är "anställda" av industrin är fel. Däremot får de förstås viss ersättning för att de medverkar i studier. Men poängen med en dubbelblind studie är ju att varken läkaren eller patienten vet vilken behandling patienten får.

Kopplingar till industrin

Mira Karrasch kritiserar att Elias Eriksson i den svenska gruppen har kopplingar till industrin i form av forskningsfinansiering och föreläsningsarvoden.

– Min bedömning är att det inte är helt klart huruvida detta är en oberoende studie som inte påverkats av intressekonflikter, säger hon.

Däremot var Eriksson bara en person i ett forskarteam på fyra, och enligt Karraschs bedömning verkar de andra vara mer oberoende. Studien publicerades också i en ansedd vetenskaplig tidskrift.

Det har ändå tidigare förekommit fall, där läkemedelsstudier som publicerats i vetenskapligt högt ansedda journaler visat sig vara antingen felaktiga eller förvrängda - till exempel så att man inte har rapporterat svåra biverkningar.

– Det är med andra ord ingen lätt uppgift att försöka skapa sig en trovärdig bild av sanningen, alltså hur effektiva SSRI-mediciner faktiskt är, påpekar Karrasch.

Argumenten i fokus

Elias Eriksson vid Göteborgs universitet konstaterar att i alla diskussioner om hur pålitliga forskningsresultat är så måste man fokusera på argumenten.

– Och då tycker jag att det är ganska tydligt att vi har rätt i vad mitt team och jag säger. Och vi är absolut inte de enda som säger detta, utan i stort sett har vi expertisen på vår sida, säger Eriksson.

Han betonar också att myndigheter i alla länder rekommenderar SSRI-läkemedel mot depression, och säger att de är effektiva.

– Och de allra flesta som forskar i fältet säger att de är effektiva. Det är några enstaka personer som är på en annan linje, som har fått väldigt stor uppmärksamhet i media.

Eriksson säger också att den metod hans forskargrupp har använt, där man bland annat har fokuserat på ett visst element i depressionsskalan - alltså det som har med nedsatt sinnesstämning att göra - gör att skalan fungerar bättre.

– En medicin som aktivt minskar nedstämdhet, den kan inte vara helt ointressant mot depression. Det är nog ingen tvekan om att det här är ett relevant symptom att mäta.

Eriksson kommenterar att det tidigare har framkommit en hel del kritik mot att studier använt sig av depressionsskalan för brett.

Han anser dessutom att den danska metastudie från tidigare i år, som visade att antidepressiva läkemedel inte är bättre än placebo var slarvigt gjord och borde dras tillbaka.

Också andra experter har varit skeptiska till både användningen av depressionsskalan och den danska metastudien - se till exempel ett exempel här.

De läkemedel det handlar om här, så deras patent gick ut för många år sedan. Det betyder att läkemedelsindustrin är helt ointresserad av läkemedlen.

Elias Eriksson, professor i farmakologi vid Göteborgs universitet

Hur svarar du på kritiken om att du är en forskare med kopplingar till läkemedelsindustrin, och inte oberoende?

– Ja, det är ett argument man alltid får höra. De läkemedel det handlar om här, så deras patent gick ut för många år sedan. Det betyder att läkemedelsindustrin är helt ointresserad av de här läkemedlen. De vill inte höra talas om dem längre, säger Eriksson och tillägger:

– De gör nu nya medel som är mycket dyrare och som de vill marknadsföra. Så just i det här fallet är det inget läkemedelsföretag som blev det minsta glatt för att vi kom med den här studien, utan snarare blev de besvärade.

Han påpekar också att det för en psykiater eller psykofarmakolog är nästan omöjligt att inte någon gång under livet samarbeta med läkemedelsindustrin, om man vill påverka läkemedelsforskning.

Observera att eventuella medicinska råd på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

23.8.2017 kl. 11.50: Artikeln uppdaterades med en länk till artikeln om att SSRI-mediciner kan vara farliga för unga samt med info om ÅA:s forskning om långtidseffekter.

23.8.2017 kl. 17.05: Artikeln uppdaterades med kritik från ÅA samt den rikssvenska forskargruppens svar.

23.8.2017 kl. 23.14: Artikeln uppdaterades med några ytterligare citat av den svenska forskaren Elias Eriksson.