Aura å är både sopkorg och askkopp - avfallet kommer från Åbo centrum

Största delen av skräpet i Aura å härstammar från centrumområdet. Det visar den undersökning som utfördes med flytande skräpuppsamlingsbommar i somras.

Uppströms är avfallsmängderna klart mindre. Ökad medvetenhet och flera soptunnor vid åstranden kan förbättra situationen också i centrum, tror Stjepan Budimir som är forskare vid Finlands miljöcentral och har jobbat med projektet.

Budimir berättar att största delen av skräpet som samlats upp faller i samma kategori.

- Det mesta av skräpet har att göra med mat, dryck och cigaretter. Man äter mellanmål eller choklad, dricker en öl, röker en cigarett och slänger skräpet i ån, i misstag eller med flit.

En viktig observation var att det inte fanns något hushållsavfall bland skräpet. Förpackningar och annat avfall som uppstår i hemmet förs till den egna soptunnan, det hamnar inte i ån.

- Det är ett bra tecken, det betyder att infrastrukturen och logistiken bakom sopuppsamlingen fungerar bra.

Skräpet kommer från centrumkvarteren

Ån är mittpunkten för många publikevenemang i Åbo och det märks. Två bommar fanns utlagda och den som låg vid Domkyrkan samlade klart mindre skräp än den som fanns vid Teaterbron och samlade skräp från åavsnittet med betydligt fler flanörer och evenemang.

- Bommen som var mera uppströms, före stadens centrum, var mer eller mindre tom under största delen av tiden, berättar Budimir.

Budimir är försiktig med att ge några siffror på hur mycket skräp bommarna samlade upp. Det eftersom det är svårt att sätta den mängd skräp som samlades upp i relation till den totala mängden skräp i Aura å.

Att fånga upp allt skräp är omöjligt, mycket sjunker till botten. Avsikten med bommarna var att kartlägga varifrån skräpet kommer, för att sedan kunna ta till lämpliga åtgärder.

Vad kan nu Åbo stad göra med den information projektet samlat?

- Staden har redan tagit ett stort första steg i och med att man ville genomföra ett sådant här projekt, många städer skulle inte göra ens det, säger Budimir.

- Nu kommer vi att ge några förslag på vad som kunde göras. Man kunde ha flera soptunnor eller flytta dem närmare ån. Kanske kunde man också satsa på att höja medvetenheten.

Budimir önskar att fler skulle inse att Aura å faktiskt är hem för många olika fiskar, även om vattnet är grumligt och man sällan ser dem.

I projektet Blastic ingår Östersjöstaterna Finland, Sverige, Estland och Lettland.