Peter Lüttge: Alla kan hålla ett bra tal

Vad är ett bra tal? Jag har en enkel definition. Ett bra tal är ett tal som tillfredsställer både talaren och publiken.

När jag skriver det här menar jag också att alla kan hålla ett bra tal. Du måste inte vara en född talare. Vem är förresten en född talare? Knappast någon, vågar jag påstå.

De talare som jag känner till som kunde klassas som extraordinära, Winston Churchill, Martin Luther King eller Olof Palme, för att bara nämna några, jobbade alla hårt för att nå dit.

De skolades till bra talare i skolan, på universitetet, inom sina politiska eller kyrkliga samfund. Hur mycket undervisning i talekonsten hade du?

Varför finns det inte ett ämne som heter retorik i våra skolor? Vi lär oss att skriva, läsa och tänka men inte att tala. Inget under att vi inte är bra på det när vi lämnar skolan.

Här kommer i alla fall några tips av mig (som studerade retorik på universitetet i tyska Tübingen i många år) om hur du håller ett bra tal.

Om du följer dem noggrant behöver du inte darra på manschetten när du ska äntra talarstolen.

Vad är det för ett tal som du ska hålla?

Det finns egentligen bara tre olika talarter. Du kan för det första hålla ett tal där du vet att du och åhörarna är överens.

Det är vanligtvis tal som lovordar någon eller någonting. Hit hör till exempel tal på bröllop eller begravningar, och de flesta festtalen.

Åhörarna behöver alltså inte ta ställning för eller emot någonting utan ska egentligen bara hålla med dig. Inom retoriken talar man här om genus demonstrativum eller genus laudativum.

För det andra finns då tal som riktar sig till åhörare som efter talet skall avgöra en sak som finns i framtiden. Ska vi göra det här? Eller ska vi göra något annat.

Du som talare ger ett råd till publiken. Här är det vanligt att det finns andra talare innan eller efter ditt tal som föreslår något annat.

Den här sortens tal framställs i det så kallade genus deliberativum.

This is not the end, it is not even the beginning of the end, but it is perhaps the end of the beginning

Winston Churchill

Den tredje talarten är sedan talet där åhörarna skall avgöra en sak som hände i det förflutna. Ofta är det så att du inte får vara med i avgörandet.

Retoriken talar om det så kallade genus iudiciale. Försvarstalet är det mest klassiska exemplet på ett sådant tal.

Moral, känsla och förnuft

När du vet vilket slags tal du ska hålla vet du också vad för slags känslor du vill väcka hos publiken. Man kunde också säga att du vet på vilka strängar du vill spela när du väljer dina argument.

Retoriken känner två känslolägen: logos och pathos. Logos vädjar till förnuftet och pathos till känslorna. Nästan alltid behöver ett tal dem båda. Men med varierande tyngdpunkt.

Ett begravningstal ska innehålla en bra dos pathos, ett vetenskapligt föredrag mycket logos. Ett försvarstal kanske lika mycket pathos och logos.

Never was so much owed by so many to so few

Winston Churchill

Sedan tillkommer ännu en sak som retoriken betecknar som ethos. Är du överhuvudtaget rätt person att uttala dig om ämnet? Det här är en viktig fråga. Och den kräver en stor ärlighet från din sida.

Ditt tal kan vara hur bra som helst men om du inte är rätt person faller det platt. Det är med andra ord inte så klokt att tala för en sak som du inte egentligen har någon aning om.

Jag har varit på begravningar där prästen uppenbarligen inte visste något om den avlidna. Sådana tal är otroligt pinsamma.

Jag brukar alltså fråga mig själv inför ett tal: Är jag den rätta personen att tala om det ämne vid det tillfället? Bara om jag kan svara ja på frågan håller jag talet.

Att skriva talet

När jag har avgjort för mig att det är just jag som borde hålla det där talet den dagen på det stället är det dags att skriva det.

Innan jag går in på det ska jag ännu påpeka att du ska vara medveten om hela talsituationen från början till slut.

Retoriken talar här om den så kallade partesläran. Talsituationen omfattar fem partes.

Först kommer det som kallas för inventio. Inventio betyder att finnas. Det här sker vanligtvis innan du sätter dig ner för att skriva ditt tal.

America has given the Negro people a bad check, a check which has come back marked "insufficient funds." But we refuse to believe that the bank of justice is bankrupt. And so, we've come to cash this check, a check that will give us upon demand the riches of freedom and the security of justice

Martin Luther King

Du måste hitta dina argument någonstans. När du till exempel ska hålla ett lovtal över en person hittar du dem i personens vita.

När du ska hålla ett försvarstal ska du leta efter saker och ting som talar för din klients oskuld.

När du ska tala framför en skara av ingenjörer om en uppfinnings förträfflighet hittar du argumenten i uppfinningens form och funktion och så vidare.

När du har samlat alla argument börjar du skriva ner talet. Det här skedet kallas för dispositio. Du ska ordna ditt stoff.

Talets dispositio går hand i hand med den tredje delen av partesläran, elocutio. Du hittar igen det här latinska ordet i det svenska ordet elokvent.

Eloquence is the essential thing in a speech, not information

Mark Twain

För att ge tyngd åt dina argument skall du frambringa dem väl. Du skall smycka ut talet med stilfigurer, så kallade troper.

Stilfigurer är retoriska knep som finns i språket, till exempel allitterationer eller retoriska frågor, eller i talets stil, till exempel ironi eller metaforer.

Efter att du har skrivit ditt tal ska du sedan försöka läsa det utantill. Den här delen kallas för memoria. Det görs inte så ofta i dag och det är synd.

Om du inte kan hålla ditt tal utantill borde du åtminstone sträva till att hålla det ganska fritt.

Det är mycket lättare att hålla kontakt med din publik om du har tid och möjlighet att titta på den och kommunicera med den.

Till sist ska du sedan hålla ditt tal. Den här delen kallas för actio. Här ska du tänka på din röst, ditt kroppsspråk, dina tekniska hjälpmedel med mera.

Den sista delen kan bara bli bra om du har gjort dina hemläxor.

Retorik är konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga

Aristoteles

Du kan vara en hur bra talare som helst, tekniskt sett, men utan bra argument (inventio), som framförs på ett stringent sett (dispositio) i en läcker förpackning (elocutio) och med en bra kontakt till publiken (memoria) blir talet inte bra.

Talets olika delar

Varje tal börjar med en inledning. Retoriken pratar om det så kallade exordium. Talets inledning finns till för att väcka publikens uppmärksamhet.

Den finns också till för att göra åhörarna inställsamma till dig och ditt tal. Inom talekonsten talar man om captatio benevolentiae.

Den här delen är inte att underskatta. Ofta har ju publiken ingen aning om vem du är.

Det är här som din ethos skall komma fram. Det är här du ska tala gott om dig själv och kanske också om din publik.

Talets andra del är sedan själva berättelsen eller narratio. Här presenterar du ditt ämne.

Det är också här det senast kommer fram vilket genus ditt tal hör till. Här kan du också berätta hur ditt upplägg kommer att vara.

Efter narratio följer sedan probatio och refutatio. Du ska framlägga dina argument och möter motargumenten.

Det här sker inte alltid efter varandra utan ofta om vartannat. Därför föredrar jag att dra ihop de här två delarna till en del och kalla den för argumentatio.

Det finns sedan en uppsjö av olika argumentationsstrukturer. Du kan köpa eller låna en retorikbok, någonting som jag verkligen kan rekommendera, och slå upp de olika strukturerna.

När din argumentatio är över har också ditt tal kommit till sin ända. Det enda som återstår är slutet eller peroratio.

Det ska vara kort. Alltid. Här kan du sammanfatta det du talade om och en sista gång vädja till publiken. Ditt tal ska inte "fejda" ut. Det ska ha ett klart och koncist slut.

Var förberedd

När ditt tal är färdigt är det sedan dags för att hålla det. Även om ditt tal är hur bra som helst är det mycket som kan gå snett i själva talsituationen. Det gäller att minimera farorna.

De har inte bara ätit upp vad som fanns på bordet. De har tömt skafferiet, ätit sig igenom visthusboden, låtit åkrarna stå i träda och tuggat sig igenom andra länders bankmatsalar på kreditkort utställda på de svenska skattebetalarna

Olof Palme om Moderaterna 1979

Det är sällan att man måste hålla ett tal utan att ha vetat om det i förväg. Ett tal kommer alltså inte som en överraskning.

När du vet att du måste hålla ett tal kan du alltså skriva det i förväg, provläsa det för vänner eller kollegor, och öva in det.

Allt som oftast vet du också var du ska hålla talet, när det är din tur och vem som sitter i publiken.

Känner du till stället du ska hålla talet i är det bra. Känner du inte till stället, försök bekanta dig med det i förväg.

Det är en skillnad om man ska hålla ett tal i ett litet auditorium eller i en stor föreläsningssal, i en kyrka eller på en krog.

Kolla också i förväg hur du kommer dit. Att rusa in till ett föredrag eller, ännu sämre, vara försenad är alltid hemskt. Både för dig och för publiken.

Kolla om allt finns som du behöver: uttag för elektriska manicker, mikrofoner, ljus. Var sätter man på dem? Finns det någon som kan hjälpa till?

Hur är det med akustiken? Om stället är litet vill du kanske tala utan mikrofon, även om där finns en.

Finns det en talarstol eller annat upphöjt du kan stå på? Håll aldrig ett tal sittande. Du syns dåligt och det begränsar ditt kroppsspråk och din andning.

När du deltar i ett tillfälle där det ska hållas många tal försök ta reda på när ditt tal står i turen. Är det i början, i mitten eller i slutet?

Försök att få en tidig tur om du är en ovan talare. Är du en bra talare gillar du kanske en senare tur.

Försök också ta reda på vem det är som sitter i publiken. Är de fack- eller lekmän? Vänner eller fiender?

Se till att du är utsövd. Gå tidigt till sängs, härja inte kvällen innan, stig upp tidigt.

Sätt på dig kläder som du trivs i. Och som passar för tillställningen. Det är lika hemskt att vara overdressed som det är att vara underdressed.

Se till att dina kläder är rena. Det finns ingenting mera irriterande för publiken än att stirra på en rödvinsfläck på en vit skjorta.

Wollt ihr den totalen Krieg? Wollt ihr ihn, wenn nötig, totaler und radikaler, als wir ihn uns heute überhaupt erst vorstellen können?

Joseph Goebbels

Nu tycker du kanske att jag överdriver med den här listan? Det gör jag inte. Listan är på fullaste allvar.

Det gäller att minimera risker som kan finnas i talsituationen och som inte egentligen har någonting med ditt tal att göra.

Det är otroligt mycket du kan ta reda på i förväg. Det gäller inte bara att vara herre eller fru över ditt tal utan också över de yttre omständigheterna som kan påverka ditt tal.

Du kommer att vara mycket lugnare när du har följt de här råden. Jag lovar.