Hurri, feminist och rasist – vad är det som gör ett ord laddat?

Ett ord som används i nedsättande ton är inget ovanligt. Men är det ordet som är laddat eller ligger allting i kontexten? Språkvetaren Mikael Parkvall från institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet berättar hur det står till.

– Numera är det av politiska skäl som orden är laddade. Tidigare har det varit ord som haft att göra med tabuämnen som till exempel sex, säger Mikael Parkvall.

Enligt Mikael är det ändå kontexten som avgör. Inget ord är i sig laddat. I princip går det att göra vilket ord som helst till ett laddat ord.

– Just nu är det namn på olika folkgrupper som tar upp nästan alla laddade ord, istället för till exempel sex och kroppsfunktioner.

De var farliga på en tid då namn på folkgrupper inte var farliga, men nu har de bytt roll.

Hellre konnotation än denotation

Ett ords konnotation är dess betydelse eller abstrakta definition. Motsatsen är denotation, alla föremål som ord syftar på.

Konnotationen till ordet flicka är ung kvinna, medan denotationen är alla flickor som finns i världen.

– Jag tycker vi har ett behov av konnotation ändå. Vi behöver ett neutralt sätt att säga gråsparv, och ett sätt att säga gråsparv som visar att vi älskar eller hatar gråsparvar.

Det ligger i människans natur att vara känslosam, vilket betyder att det inte går att undvika laddade ord.

– Men det kan leda till problem ifall det innebär att man blir rädd för att tala om till exempel en viss grupp av människor, säger Mikael.

Går det att ta bort laddningen?

Det går absolut att ta bort laddningen från ord. Det typiska exemplet är då en grupp återtar ett ord som tidigare har varit laddat.

– Som bögarna har gjort med ordet bög till exempel, i alla fall till en viss grad. Det är inte helt avdramatiserat men klart mycket mer än det har varit.

Mikael tror att namn på folkgrupper fortfarande kommer ha flest laddade ord inom de närmaste åren. Men i framtiden kan vad som helst ta över.

– Det kommer troligen att handla om att dra ut på trenderna, och då är det snarast namn på nya grupper. Som det till exempel har gjorts med eskimå och inuit.

Samhället faller isär

Det politiska samhället ser ut att bli allt mer polariserat och vi låser in oss själva i varsitt hörn, tycker Mikael.

– Det som är farligt i ett gäng inte är farligt i ett annat, säger han.

Det blir så att vi inte har samma syn på språk, precis som vi inte har samma syn på politik.

Men det är tanken bakom orden som väcker känslor och bråk.

Rasist eller inte

Ett ord som används mycket flitigare i dag än det gjorts tidigare är rasist.

– Ordet är nog ganska urvattnat. Men jag är trött på att höra folk säga att de inte är rasister för att de bara hatar invandrare, inte för att de tror att olika raser är olika värda, säger Mikael.

Språket förändras och trots att det historiskt har betytt en sak gör det inte det längre. Förr betydde rasist att man tror att det finns skillnad på olika raser och rangordnar dem.

– Det är bara att säga sorry, det betyder inte det i dag. Man kan tycka vad man vill om förändringen men det är ett faktum att den har ägt rum.

Rasist betyder i dag ungefär samma som främlingsfientlig. Nazist hör man ofta komma upp i vardagligt tal när man talar om rasister, men inte i mer officiella sammanhang.

Invandrare, flykting och asylsökande

Enligt Mikael är de neutrala ord i sig. Det är hela fenomenet som är laddat.

– Åtminstone i Sverige har folk som tidigare kallats för flyktingar nu fått benämningen migranter. Detta på grund av att de inte juridiskt sett är flyktingar.

Under sommaren 2017 blev en finsk fotbollsspelare straffad för att ha kallat en annan spelare för kurd. Mikael tycker att det är helt absurt om någon skulle mena att kurd i sig är rasistiskt, men det beror på hur man säger det.

– Om jag skulle kalla dig för "du din jävla finlandssvensk" så är det ganska uppenbart att det är avsett att vara nedsättande. Även om du själv skulle kalla dig för finlandssvensk.

Vad betyder feminist?

– Jag vet faktiskt inte vad feminist betyder längre. Jag tror inte att en enda jävel vet vad det betyder, säger Mikael.

På samma sätt som rasist har bytt definition så har också feminist gjort det. Historiskt sett har feminist betytt förkämpe för kvinnors rättigheter.

– Det är inte ovanligt att man hör att det betyder att man är för lika rättigheter för alla. Men det beror på vilken sida man står på.

Enligt Mikael är det främst sådana som själva kallar sig för feminister som har den synvinkeln. Medan de som inte kallar sig för feminister har en annan.

– De hakar nog upp sig på den etymologiska biten. Feminin har ju med kvinnor att göra så då måste feminism betyda att all makt ska till kvinnorna.

Men Mikael påpekar att vad feminist historiskt sett har betytt inte lär oss någonting om vad det betyder i dag.

– Nästan alla kallar sig för feminist trots att det har väldigt olika uppfattningar i världen. Så det kan betyda lite vad som helst, men inte enbart att man är en kämpe för kvinnors rättigheter.

Politiskt korrekta blomsterhattar

I Finland har blomsterhattarna fått mycket synlighet, medan de i Sverige går under akronymen PK. Alltså politiskt korrekta.

– Det är ingenting man kallar sig själv för, utan det är en etikett som någon annan sätter på en.

Ursprungligen betydde PK någon som ville att man skulle vara hyggliga mot varandra, men nu har det mera blivit ett skällsord.

– Det har väl en komponent av ängslighet bakom sig. Det kan betyda någon som inte vågar säga hur det egentligen är. Och ett sådant ord finns det behov av tycker jag, säger Mikael.

Men PK är kanske ändå inte det ordet. Det borde finnas något annat, säger Mikael.

Bara ute för att få en godhetspoäng

Som lärare på Stockholms universitet har Mikael själv råkat ut för problem under lektioner. Han har blivit anmäld för ord han använt utan att ha varit medveten om att det har gått fel.

– Jag berättade en gång att vita personer vandrade dit, svarta personer vandrade dit och gula personer vandrade dit. Vita och svarta personer är okej, men gula får man absolut inte säga. Det vet jag nu.

Det har lett till att Mikael själv också har blivit mycket mer medveten om vad han säger och nervös över att trampa någon på tårna av misstag.

– Men det kan ju inte vara målet. I det här fallet så ville den personen helt enkelt bara få en godhetspoäng. Att anmäla istället för att berätta om vad man gör fel och hur man ska göra rätt är inte bra.

Ska man tillämpa sitt språk enligt andras åsikter?

Hur långt ska man stå på sig över sitt språk och när är det dags att ändra sig?

– Om man inte ändrar på sitt språk efter vad andra tycker är man ju en totalt socialt inkompetent varelse. Det finns tusen saker man inte gör på offentlig plats för att det är fel.

Men det man ska komma ihåg när det gäller språk och andra sociala regler är att de inte existerar i ett vakuum.

– Man äger inte språket och man har inte själv kommit på det, man har fått det från omgivningen. Det går inte att kräva att andra ska anpassa sig helt och hållet till en själv.

Man har all rätt att vilja använda språket på ett visst sätt, men det går inte att kräva att andra ska följa efter.

Ett ord Mikael tycker är ett paradexempel är n-ordet. Folk kan säga att det bara betyder svart person, och det är helt rätt att det har gjort det förr. Men tiderna förändras.

– Tuff skit. I dag betyder det ”svart person och förövrigt tycker jag jävligt illa om svarta personer”. Vare sig man vill det eller inte.

Ta tillbaka hurri

Mikael har använt ordet hurri i mindre kretsar eftersom finlandssvensk är ett dåligt ord.

– Det är så väldigt långt och otympligt. Det behövs något kortare och bättre. En del blir rosenrasande när jag har sagt hurri, medan andra bara rycker på axlarna.

Mikael medger att det är knepigt när man själv inte tillhör gruppen.

– Hurrar- rörelsen på 70-talet försökte ta tillbaka hurri men de lyckades inte. Men jag tycker att finlandssvenskarna borde ta tillbaka hurri, eller hitta på någonting annat.