Fler barn omhändertas när föräldrar mår dåligt - nu syns recessionen i barnskyddet

Barnskyddsanmälningarna ökar i huvudstadsregionen och i hela landet. Ofta är orsaken att föräldrarna har problem med mental hälsa, rusmedel eller våld. Trängd ekonomi ligger i bakgrunden.

Den senaste tidens rubriker om att ekonomin har vänt och vi går mot ljusare tider syns inte i barnskyddet - tvärtom. Hos barnskyddet syns effekten av flera år av lågkonjunktur först nu: det görs fler barnskyddsanmälningar, fler brådskande placeringar av barn, och fler familjer behöver barnskyddets tjänster.

- Sedan förra hösten, oktober 2016, har antalet barnskyddsanmälningar och antalet omhändertagningar stigit, säger Mari Ahlström, chef för barnskyddet i Esbo.

När de stigande siffrorna inom barnskyddet i Esbo behandlades i social- och hälsovårdsnämnden i början av veckan listades just den dåliga ekonomin som tänkbar orsak till att familjer och föräldrar har haft det svårt.

Ahlström säger att läget är samma också på riksnivå. Det visar också Kuusikkorapporten om barnskydd. Rapporten som jämför barnskyddets läge i de sex största städerna i Finland visar att när siffrorna ännu sjönk under 2014 och 2015 började de på många håll stiga igen år 2016.

Särskilt antalet brådskande placeringar stiger

I Vanda berättar barnskyddschef Jaana Vilpas att våren var extra hektisk. Särskilt antalet brådskande placeringar steg mycket.

Precis som man gör i Esbo funderar Vilpas i Vanda på om det här nu är resultatet av att många familjer i många år har haft det svårt ekonomiskt.

- Det är ofta så att effekterna av en recession syns i barnskyddet först en tid efteråt, eller till och med med flera års fördröjning, säger Jaana Vilpas i Vanda.

Det är ofta så att effekterna av en recession syns i barnskyddet först en tid efteråt, eller till och med med flera års fördröjning.

Jaana Vilpas, chef för barnskyddet i Vanda

I Helsingfors har inga stora förändringar i antalet klienter eller anmälningar skett i år, men just antalet brådskande placeringar har stigit också i huvudstaden, och även där har just första hälften av året varit extra tung.

Föräldrar mår dåligt och kan inte ta hand om barnen

När barn omhändertas i Esbo är det i 57 procent av fallen på grund av föräldrarnas situation.

- Ofta är det föräldrarnas problem som ligger i bakgrunden, säger Mari Ahlström.

De kan ha problem med mental hälsa, med missbruk eller med våld i familjen.

Samma orsaker listar Jaana Vilpas i Vanda:

- Efter att ha gjort barnskyddsarbete länge kan jag säga att det är triangeln rusmedel, mental hälsa och våld som de här problemen oftast snurrar omkring, säger Vilpas.

Barnskyddschef Saila Nummikoski i Helsingfors påpekar att problemen med mental hälsa också ökar hos barn och unga. Det är tonåringar som utgör den klart största gruppen av barn som behöver omhändertas eller brådskande placeras utanför hemmen.

Eftersom flera kommuner i huvudstadsregionen har haft samma problem har det varit svårt att hitta plats för alla barn som akut behöver placeras utanför hemmet. Ibland kan barnet få ett nytt hem på ett par hundra kilometers avstånd från sitt gamla.

Såg lugnare ut i flera år

Ännu för ett par år sedan såg läget inom barnskyddet ut att vända. Flera storstäder i landet rapporterade sjunkande siffror eller åtminstone sådana som inte växte.

Antalet barnskyddsanmälningar sjönk kanske inte hos så många städer, men åtminstone steg de inte längre. Men i fjol höstas vände kurvorna.

Hur det blir i år återstår att se. Hösten verkar ha inletts lite lugnare, men barnskyddscheferna är försiktiga med att dra slutsatser ännu.

Rätt ofta innebär hösten att siffrorna stiger, eftersom barnens vardag blir synlig i skolor och daghem på ett annat sätt än under sommarledigheterna.

Förebyggande åtgärder är alltid billigare än omhändertagningar.

På frågan om vart resurserna ska riktas för att underlätta barnskyddets situation tvekar Saila Nummikoski inte:

- Det behövs satsningar på lågtröskelverksamhet för barns och särskilt ungas mentala hälsa, och på bättre integrering av invandrarfamiljer.