Nu får vävstolarna plats - Arbis nya hantverksutrymmen får tummen upp

Åbo svenska arbetsinstitut har fått nya hantverksutrymmen. I samband med att Katedralskolan renoverades fick Arbis ett utrymme i källaren i anslutning till skolan.

Anja Lindqvist har länge varit textillärare på Arbis. Hon är nöjd över att vävstolarna äntligen får tillräckligt med rum.

- Jag trivs nog riktigt bra. Det är skönt att ha mer ändamålsenliga utrymmen. Här är ljust och relativt högt till tak.

I den nya handarbetssalen, Åsalen, finns rum för 13 vävstolar och andra redskap som behövs för vävning.

Åsalen är i källaren i anslutning till Katedralskolan. Bakom fönstren riktade mot Aura å kan man skymta fötterna på förbipasserande fotgängare. Källarvalven har vitrappade väggar och tak, och trots att salen befinner sig under marknivå känns rummen ljusa

I den nya salen finns också ett teorirum samt ett kombinerat kafferum och kontor. Lindqvist poängterar att det är viktigt med kaffepauser under långa vävsessioner.

Gemenskapen och arbetsron viktig

Christina Winsten och Berit Ruokola är aktiva deltagare på Arbis handarbetskurser. De tar fram sina halvfärdiga handarbeten och väntar på att Lindqvist ska komma och hjälpa dem.

Kvällens kurs är en så kallad engångskurs där deltagarna får ta med de handarbeten de håller på med hemma, och få hjälp av textilläraren för att komma vidare i sitt arbete.

- Jag ska försöka få ihop den här virkade tröjan som jag började på för tio år sen. Den är nästan färdig men det är svårt att få den att passa åt sig själv. Jag hoppas att Anja kan hjälpa mig med det, säger Winsten.

- Jag skäms lite för jag började med det här projektet redan i våras, säger Ruokola och tar fram ett par halvfärdiga läderhandskar i vinrött.

De är båda överens om att de nya utrymmena är bra. Enligt Winsten får man mycket bättre arbetsro i Åsalen än på Kaskisgatan.

- Man koncentrerar sig bättre när folk inte går fram och tillbaka i korridoren som på Kaskisgatan.

För både Winsten och Ruokola är Arbiskurserna ett kärt fritidsintresse som de hållit på med länge.

- Det är roligt att gå på kurserna för att Anja är trevlig och de som går på kurserna är trevliga. Vi trivs ihop och är likasinnade, säger Winsten.

- Väldigt många av oss har gått väldigt länge så man känner varandra väl, säger Ruokola.

Arbis hantverkskurser har gjort flera flyttar under årens lopp och Lindqvist ser Åsalen som en klar uppgradering.

- Jag har jobbat ganska länge på Arbis. Vi har flyttat från Auragatan till Smedsgatan till Kaskisgatan. På Kaskisgatan hade vi väldigt lite utrymme. Här i Åsalen fungerar det mycket bättre. Jag behöver inte fundera på var jag ska få alla att rymmas.

Hur länge kommer ni att vara här?

- Det vet vi ännu inte. Det beror på hur mycket elever vi får och ifall skolan plötsligt skulle behöva de här utrymmena.

Intresset för handarbete lever vidare

Den här hösten erbjuder Åsalen vävning samt kortare kurser i bland annat ljusstöpning och tillverkning av stjärnor till julen. Orsaken till den ökade mängden så kallade engångskurser är att allt färre vill förbinda sig till längre perioder.

- Folk vill inte binda sig till kurser som går en gång i veckan hela året.

Även om intresset för handarbete har dalat sedan 1990-talet finns det fortfarande aktiva deltagare på Arbis kurser.

- Det är främst kvinnor i övre medelåldern och pensionärer som går på kurserna, men det finns också yngre deltagare.

Vävning är klart mest populärt och en säker deltagarmagnet. Men kurserna i broderi och stickning begränsar många eftersom de går under dagtid.

Varför är det viktigt att handarbetskulturen fortsätter?

- Den ger ju så mycket. Att man har någonting att göra också då man inte har något att göra. Och att man får se att man har gjort något med sina egna händer ger ju en tillfredställelse i sig.