Förståelse, förmåga, fascination - det ska programmering ge eleverna

I höst kommer många skolelever att bekanta sig med programmering, som från och med i fjol varit en del av den nationella läroplanen.

Men varför ska alla barn nu lära sig om kodning och programmering?

I Kottby lågstadieskola i Helsingfors lär sig eleverna att programmera. Lektionen inleds med traditionella redskap – papper, sax och en tub lim.

På ett papper finns ett rutsystem där man kan rita rutter och på ett annat papper finns olika kommandon som ska klippas ut.

- Först ritar vi hur vägen ska gå och så limmar vi lapparna här under, förklarar Saga Blomkvist medan hon klipper och klistrar.

Uppgiften är alltså att på papper skapa en slags grundläggande kod. Nästa steg är sedan att tillämpa den koden och se om den fungerar som planerat.

- Sedan ska vi koda bibottar. De är lite som robotar; man trycker på knappar och så när man tryck färdigt så följer bibotten den rutt som man har tryckt, fortsätter Blomkvist.

Eleverna lär sig att skapa och använda kod i samband med till exempel matematik och slöjd

Programmering kom med i undervisningen i och med den nya läroplanen som körde igång i fjol.

Det är inte frågan om ett helt nytt läroämne, utan eleverna lär sig skapa och använda kod i samband med till exempel matematik och slöjd.

Också lärare i andra ämnen kan välja att ta med programmering i undervisningen.

Det finns en del missuppfattningar

I Kottby lågstadieskola finns programmering också bland fyra frivilliga tilläggsämnen som eleverna får välja mellan. Enligt rektor Pia Silvander råder det missuppfattningar kring vad programmeringsundervisningen i skolan egentligen går ut på.

- Man kanske tror att vi ska hålla på med Pascal eller Java eller något annat kodningsspråk, men det är ju för dem som sedan vill fördjupa sig.

För oss handlar det om att konkretisera vad programmering och kodning är för något, säger Silvander.

Programmering är egentligen omvärldskunskap.

Kristian Smedlund, Utbildningsstyrelsen

Meningen är alltså inte att alla i framtiden ska kunna skriva komplicerad kod. Snarare handlar det om att förstå världen och utvecklingen omkring oss, säger Kristian Smedlund, som är ämnesansvarig för matematik, naturvetenskaper och informationsteknik vid Utbildningsstyrelsen.

- Precis som till exempel biologi och fysik ska programmering hjälpa eleverna att förstå hur saker och ting fungerar.

- Det är en allmänbildning, det är ju egentligen omvärldskunskap i dag. Vi har hur mycket teknisk apparatur som helst omkring oss och olika program, appar, datorer, plattor, säger Smedlund.

Eleverna ska också lära sig att kritiskt granska processen bakom programmerade produkter.

Eleverna får bekanta sig med programmering för att lära sig att tekniska funktioner beror på mänskliga lösningar

I läroplanen för årskurserna 3 till 6 står det bland annat så här: ”I undervisningen ska eleverna få bekanta sig med programmering för att lära sig att tekniska funktioner beror på mänskliga lösningar.”

- Det är kärnan i införandet av programmering. De här apparna, de kommer inte automatiskt från luften, utan det finns människor bakom dem som har sina egna värderingar - och ja syn på saker. Människor gör val när de gör de här applikationerna – egna val och kanske vad chefen säger, säger Smedlund.

Förutom att undervisningen ska ge eleverna konkret kunskap om programmering är meningen också att stöda utvecklingen av allmänt nyttiga förmågor.

- Det är många olika kunskaper och färdigheter man får när man programmerar. Till exempel logiskt tänkande, problemlösning, algoritmiskt tänkande, samarbete. Och så får man samtidigt exakthet och noggrannhet på köpet. Vi ska inte heller glömma bort det här med kreativitet, säger Smedlund.

Sist men inte minst ska undervisningen också ge fler elever möjlighet att bli intresserade av programmering.

Alla ska inte bli kodare, men enligt Smedlund skulle it-branschen definitivt gynnas av mer mångfald.

- Jag gillar tanken att man kan ge alla chansen att se att vad det är frågan om och att det är roligt. Till exempel att man får flickorna med; it-sektorn är väldigt mansdominerad. Dessutom behöver vi fler experter inom branschen framöver.

De elever som riktigt tänder på ämnet ska också ha möjlighet att fördjupa sig i programmering och lära sig koda i språk som till exempel Ruby och Java.

Men har man någon nytta av att lära sig kodningsspråk som högst antagligen är hopplöst föråldrade om tio, tjugo år?

Ja, det tycker Smedlund. Trots att kodandet utvecklas kvarstår de grundläggande principerna och tankesätten.

- Sådär generellt sett kan kunskap överföras från språk till språk. Att lära sig algoritmiskt tänkande och lösande av vissa typer av problem är det som är stommen i det hela.

Är du kodare? Grattis - du är eftertraktad på arbetsmarknaden

Det är programmerarnas marknad nu.