Supernöjda sprintrar efter strålande säsonger på ovana distanser

På endast en handfull lopp på 400 meter häck har Jonna Berghem hunnit vinna FM-guld, komma sexa i Universiaden och trea i Sverigekampen. Hanna Wiss har likaså haft en fin säsong på en för henne nygammal sträcka.

Det syns fortfarande att hon inte är särskilt van vid att löpa 400 meter häck, eller överhuvudtaget 400 meter för den delen.

Jonna Berghem mår inte särskilt bra efter sin insats i Sverigekampen och känner att hon måste ligga ner sig för att inte kasta upp.

Men före det hinner hon ge några kommentarer till Yle Sporten.

– Nog märker man att man är trött. Och så känns det jättekallt, det är nog överlag lite ovant, säger Berghem som dessutom har en tärande resa till Taipei bakom sig.

Tappade segern på sista häcken

Tärande, men givande. Berghem slutade sexa i Universiaden förra veckan genast under sin första säsong på den nya distansen. Hon hade endast fyra lopp i benen inför avresan till Asien.

– Det var nog en av de roligaste tävlingarna nånsin. Jättehäftigt mästerskap och jag är jätteglad och nöjd att det gick så pass bra.

Sverigekampen var mindre trevlig, men långt ifrån ett misslyckande. Berghem ledde länge loppet men slog kraftigt i den sista häcken och föll ner till trea bakom Eveliina Määttänen och Johanna Holmén Svensson.

– Jag började vara trött och kom med ett steg för mycket, så jag for lite på häcken. Men det kändes också överlag ganska svårt i dag.

Lysande debutsäsong

Tiden 58,45 var ändå hennes fjärde bästa för säsongen – och karriären.

Berghem, 24, sprang som junior VM-final på 100 meter häck men fick sedermera lämna häcklöpningen på grund av baklårsproblem. Efter några år främst på släta sprintsträckor valde hon inför denna säsong att satsa på 400 meter häck.

Resultaten som hon och nya tränaren Petra Stenman presterat har varit imponerande. Personbästat 57,90, som Berghem löpte i universiadfinalen, för in Hangö IK-idrottaren på fjortonde plats i Finland genom tiderna.

– Jag är jättenöjd, säger Berghem. Ganska otroligt att det kan gå såhär bra direkt första året. Jag är nog supernöjd.

Wiss tillbaka på 200

För Hanna Wiss har säsongen fört med sig en nysatsning på 200 meter. Sköldkörtelproblem har stoppat vettig sprintträning i flera års tid och åländskan har istället främst hoppat längd – men nu är hon hemma igen.

Hon har gjort sina första tävlingar på den gamla huvuddistansen 200 meter sedan 2012 och krossat sitt personliga rekord, precis som på 100 meter.

– Det är väldigt roligt. Jag får till och med passa upp lite hela tiden eftersom jag vill så himla mycket. Det är lite farligt då man vill bränna på så mycket, säger Wiss glatt.

– Men jag njuter av att vara tillbaka och på nåt vis kändes det här faktiskt mera hemma för mig än att hoppa längd. Så det var jätteroligt.

”Jättejättenöjd”

Efter två sjätteplatser i Sverigekampen som längdhoppare fick Wiss nu göra landskampsdebut som sprinter. Hon slutade femma med tiden 24,33 strax bakom landsmaninnorna Anniina Kortetmaa och Aino Pulkkinen.

– Jag inledde väldigt bra, jag hade innerbanan och gillar att jaga genom kurvan. Jag stumnade ganska mycket under sista delen av loppet, men med tanke på motvinden (-1,3 m/s) och så var det ändå en bra tid.

Tiden var de facto hennes tredje bästa i sommar. Personbästat 24,15 kom i SFI-mästerskapen i Borgå för några veckor sedan och den näst bästa noteringen 24,31 i comebacken till 200 meter på samma bana i Stockholm i mitten av juni.

– Med tanke på att jag först i juni överlag bestämde mig för att satsa på 200 så har säsongen gått över förväntan. Jag är jättejättenöjd och glad över den här sommaren.