Världens största banker betalar fortfarande dyrt för gamla synder

Olika typer av försyndelser har kostat världens största banker uppemot 300 miljarder euro under de senaste åren. Till stor del beror det på att bankerna nu har fått betala för gamla synder som ofta begåtts redan före finanskrisen.

Den brittiska forskningsorganisationen CCP Research Foundation publicerar årligen en rapport över hur mycket världens storbanker får betala för sina moraliska feltramp och regelbrott.

Mellan åren 2012 och 2016 fick världens 20 största banker betala nästan 288 miljarder euro.

Summan omfattar alla olika utgifter som bankerna har haft fått på grund av sina anställdas olämpliga agerande.

I summorna beaktas bland annat kostnader för juridiska processer och olika typer av böter från tillsynsmyndigheter.

Komplicerade rättsprocesser

Nationalekonomen och konsulten Roger Wessman har tidigare arbetat som chefsekonom både på Evli och Nordea.

Han säger att många av de fall som bankerna nu har dömts för bottnar bankernas agerande redan före finanskrisen.

Till exempel amerikanska banker har blivit dömda för missbruk av skötseln av bostadslån och försäljning av placeringar i bostadslån.

- Att det under de senaste åren har dömts mera skadestånd än tidigare beror dels på att man först nu har rett ut de här stora härvorna. Man har kommit så långt att det har blivit domstolsprocesser av dem. Då dammet efter den stora finanskrisen hade lagt sig uppstod också en efterfrågan på att bankirerna skulle ställas till svars, säger Roger Wessman

Finanskrisen riktade sökarljuset mot bankerna

Finanskrisen riktade myndigheternas uppmärksamhet mot bankerna och man började syna dem i sömmarna.

Då fick man också fast mer missbruk än tidigare.

- Alltid har det väl funnits olika typer av bedrägerier och fusk inom finansvärlden, men framför allt har man efter finanskrisen börjat ta tag i sådana problem som tidigare aldrig skulle ha uppdagats eller till och med glömts bort, säger Roger Wessman.

Finanskrisen ledde också till att de fall då bankerna hade tagit för stora risker kom fram.

I många fall visade det sig att bankerna inte hade gett korrekt eller tillräcklig information till placerare om de placeringsprodukter bankerna sålde.

- Under finanskrisen rasade de här placeringarna i värde och då uppenbarades de risker som bankerna hade sålt åt placerarna. Så läge allt gick bra spelade det ingen roll om bankerna prackade på kunderna risker som de inte förstod. Så länge riskerna inte realiserades märkte ingen dem. Men under finanskrisen realiserades de, säger Roger Wessman.

Detta har bankerna gjort sig skyldiga till

Men bankerna har blivit fast för mycket mer än att sälja placeringar som var mer riskfyllda än placerarna trodde då de köpte dem.

Bankerna har dömts för att behandla låntagare som fått penningproblem orättvist då de har roffat åt sig låntagarnas egendom. Bankerna har också blivit fast för penningtvätt.

Banker har även manipulerat styrräntor för att gynna sina egna intressen.

- En bank i USA öppnade systematiskt nya konton åt kunderna utan att kunderna visste om dem. Det berodde på att banktjänstemännen fick bonus om det öppnades många nya konton. Sedan betalade många kunder avgifter för dessa konton utan att de visste om det, berättar Roger Wessman.

Banker betalar för att skydda sitt rykte

I många fall har bankerna ändå valt att frivilligt betala till målsägarna för att undvika en dom som kunde ge negativ publicitet. Men ersättningarna till jurister och myndigheter har bankerna tvingats betala trots det.

Den stora kostnaden var ju inte de pengar som skattebetalarna var tvungna att stöda bankerna med. Den stora kostnaden av finanskrisen var att hela ekonomin kollapsade. Jämfört med den kostnaden är böterna ganska små summor

Största delen av bankernas oegentligheter har kommit fram i USA. En orsak är att myndigheterna i USA har granskat bankerna hårdare än i Europa.

Obamaregimen startade ett omfattande program för att utreda alla bedrägerier och missbruk som hade skett i bankvärlden före finanskrisen.

Den amerikanska staten har redan fått in mera pengar via böter och återbetalningar av krislån och andra stödpaket som den gav bankerna än vad stödåtgärderna kostade.

- Ersättningarna täcker alltså de direkta effekterna av finanskrisen. Ser man snävt på krisen har skattebetalarna i USA tjänat på finanskrisen. Men den stora kostnaden var ju inte de pengar som skattebetalarna var tvungna att stöda bankerna med. Den stora kostnaden av finanskrisen var att hela ekonomin kollapsade. Jämfört med den kostnaden är böterna ganska små summor, säger Roger Wessman

Europas banker har kommit lättare undan

Också banker i Europa har blivit fast för till exempel penningtvätt och för att ha manipulerat styrräntor. En del av dem har dömts i rättsprocesser i USA.

Ändå bedömer Roger Wessman att handeln med bostadslån och riskfyllda placeringsprodukter var mera utbredd i USA än i Europa.

- Man har ändå inte grävt lika mycket i Europa som i USA, kanske därför att man inte har sett lika stor sannolikhet till att man hittar någonting. Frågan är ändå vad man skulle ha hittat om man hade grävt lika mycket i Europa som i USA. I till exempel Spanien och Irland gick det ganska vilt till på lånemarknaden. Det skulle inte nödvändigtvis vara en dålig idé att granska europeiska banker noggrannare, säger Roger Wessman.

Domar också i Finland

I Finland betraktas bankerna ofta som mindre riskbenägna än i övriga Europa.

En förklaring som brukar lyftas fram är att våra banker redan lärde sig sin läxa under den förra lågkonjunkturen i början av 90-talet.

- Säkert finns det ändå fall också i Finland där allt inte har gått rätt till. Myndigheterna har ju också här behandlat fall där bankerna sålt riskfyllda placeringsprodukter. I vissa fall har också våra banker tvingats betala ersättningar till sina kunder. Jag vill ändå hoppas att myndigheterna här har en bättre koll på läget och att bankerna här har gjort sig skyldiga till färre oegentligheter än i USA, säger Roger Wessman.