Tjänstemän låter förstöra riksdagens besökarlistor - trots att HFD har beslutat att de är offentliga

För mer än tre år sedan frågade vi oss inom Svenska Yle om man kunde göra en journalistisk granskning av vilka personer som riksdagsledamöterna tar emot i riksdagshuset.

En analys av besökarna under en längre tid kunde till exempel ge namn på personer med täta kontakter till riksdagsledamöterna. En sådan lista kan gömma nyheter och överraskningar, kanske till och med påverkningsförsök som allmänheten vore betjänt av att känna till.

Första steget var förstås att komma åt materialet, helst i elektronisk form så att det lätt kan analyseras. Men detta lyckas inte, trots att HFD i fjol beslöt att besökarlistorna är offentliga.

Riksdagens besökare registreras vid ingångarna

Riksdagsledamöterna och tjänstemännen meddelar om sina besökare till riksdagens kanslis säkerhetsenhet. Säkerhetsenheten upprätthåller listor över de anmälda besökarna vid ingångarna till riksdagshuset och riksdagens övriga utrymmen.

Jag bad att få tillgång till de här besökarlistorna i oktober 2014. Vid den tidpunkten var jag ovetande om att föreningen Avoin ministeriös verksamhetsledare Joonas Pekkanen hade inlett en liknande process bara några veckor tidigare.

Alltsedan hösten 2014 har riksdagens kansli aktivt motarbetat utlämnandet av besökaruppgifterna.

Myndighetshandlingar är offentliga, om inte något annat föreskrivs särskilt i denna lag eller i någon annan lag.

Offentlighetslagen § 1 Offentlighetsprincipen.

Förklaringarna till varför listorna eller delar av dem inte skulle vara offentliga har varierat. Riksdagens säkerhetsdirektör, förvaltningsdirektör och kanslikommissionen har motiverat med både praktiska omständigheter och olika paragrafer och moment inom Offentlighetslagen.

Motiveringarna har ifrågasatts av mig och Pekkanen som anser att besökarlistorna omfattas av offentlighetsprincipen.

En pyrrhusseger i Högsta förvaltningsdomstolen

I december 2016 - efter en över två år lång besvärsprocess - såg det ut som våra försök att komma åt listorna äntligen skulle lyckas.

Högsta förvaltningsdomstolen sköt ner riksdagstjänstemännens motiveringar punkt för punkt.

Domstolen instruerade riksdagens kanslikommission att ändra sitt beslut så att jag och Pekkanen får uppgifterna. Här kan du läsa HFD:s beslut i Pekkanens fall (på finska) och i mitt fall (på svenska).

Under våren 2017 visar det sig ändå att en besvärsprocess på över två år som slutade i seger i HFD inte var tillräckligt.

Säkerhetsdirektör Jukka Savola beslutar för det första att registren enbart läggs fram till påseende.

Vi får alltså inte kopior på de Excel-filer det handlar om, vilket gör det svårare att analysera informationen: det krävs att hundratals utskrivna pappersark fotograferas eller kopieras och skannas in, sedan körs igenom automatisk textigenkänning och att de slutligen manuellt korrigeras för att kunna återskapa kalkylarken.

En oerhört arbetsdryg process med andra ord.

Uppgifterna som vi ursprungligen bad om hade alltså förstörts innan besvärsprocessen hade behandlats färdigt

Dessutom meddelar säkerhetsdirektören att äldre besökaruppgifter inte kan ges ut eftersom de enligt registerbeskrivningen förstörs inom ett år. Uppgifterna från hösten 2014 som vi ursprungligen bad om hade alltså förstörts innan besvärsprocessen hade behandlats färdigt.

Inte nog med det. I slutet av april ändrar säkerhetsdirektören registerbeskrivningarna så att registren rensas automatiskt en gång i dygnet.

Registren är alltså fortfarande offentliga som Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat. I praktiken är det ändå omöjligt att komma åt uppgifterna eftersom de förstörs varje dag.

Både jag och Avoin ministeriös Joonas Pekkanen har sökt ändring i säkerhetsdirektörens beslut gällande listorna och väntar nu på beslut från Helsingfors förvaltningsdomstol.

Pekkanen har dessutom lämnat in ett klagomål till Riksdagens justitieombudsman om förstöringen av besökarlistorna.

Kommentar: Offentlighet i princip men inte i praktiken

Hemlighetsivrande tjänstemän gör samhället en björntjänst.