Har du usla argument? Så diskuterar du bättre
Många nätdiskussioner präglas av generaliseringar, ologiska slutsatser och lat argumentation. Debattörerna upprepar varandras fel och driver in diskussionen i en återvändsgränd. Lär dig undvika de vanligaste felen och för en bättre diskussion!
Ologiska argumentationsfel för bort diskussionen från det egentliga ämnet, ofta så att sakfrågor blir personliga frågor. Fördomar och egna uppfattningar förvandlas till sakargument, många gånger oavsiktligt men ibland med avsikt.
1. Ad populum eller folkets argument
"Alla vet att det inte är svårt att magra, man ska bara äta mindre än man förbrukar. Vissa människor har helt enkelt ingen självdisciplin."
Här vädjar man till vad man tror är en allmän åsikt, man antar att argumentet stämmer eftersom många tänker på ett sätt - det kallas folkets argument eller argumentum ad populum på latin.
En sak blir inte sann bara för att en stor grupp människor tycker det:
"Nio av tio tycker att solen rör sig runt jorden, alltså rör sig solen runt jorden". Fel!
En sak blir inte sann bara för att en stor grupp människor tycker det.
Fråga dig själv: vem tycker så här? Vilka "alla" är av den här åsikten, och spelar det sist och slutligen någon roll för påståendets äkthet? Popularitet är inte en indikation på sanningshalten i ett påstående.
2. Snöbollseffekten eller ge någon lillfingret ...
"Om homosexuella får gifta sig, får vi väl snart gifta oss med djur."
"Ge någon lillfingret och han tar hela handen."
Argumentet insinuerar att en viss sak leder till en snöbollseffekt, att en händelse oundvikligen måste följa från en annan. Effekterna är underförstått oåterkalleliga och negativa.
Samtidigt vädjar man till allmänhetens känslor och rädslor. Däremot erbjuder man inget som helst stöd för varför den ena saken skulle leda till den andra - det finns ingen påvisbar mekanism som knyter samman sakerna.
Den som tror på argumentet upplever att man inte kan tillåta en viss sak att ske, eftersom följerna kan vara oanade. Men följderna kan också vara positiva.
Snöbollseffekten kallas också sluttande planet eller på engelska slippery slope.
3. Avledning eller red herring
Tes 1: "Ishockeyvåld är ett problem som borde tas upp till allvarlig diskussion."
Tes 2: "Nå, om vi diskuterar våldsamma sporter så hur är det med rugby eller amerikansk fotboll? Där är det först vanligt med huvudskador och om man tänker på antalet utövare jämfört med hockey så förstår man att problemet är mycket större."
Avledningens syfte är att vilseleda den andra parten från det ursprungliga ämnet.
Fördomar och egna uppfattningar förvandlas till sakargument.
Avledaren inför ett argument i diskussionen som kan låta sakligt, men som i själva verket inte har något att göra med problemet man vill debattera. Diskussionen går in på sidospår och den ursprungliga frågan förblir obehandlad.
Ibland används avledning avsiktligt för att undvika att det verkliga problemet diskuteras. Då gäller att påpeka att argumentet må vara sant, men att det är helt irrelevant för sakfrågan.
På engelska kallas avledning för red herring, rökt sill. Uttrycket kan ha sitt ursprung i att man någon gång har avlett jakthundar med hjälp av starkt luktande fisk, när de egentligen har varit på jakt efter något annat.
4. Svartvit argumentation eller falsk dikotomi
"Att ha vegetarisk mat en gång i veckan i skolan - det är en idiotisk idé. Eleverna vill inte äta vegemat! Antingen äter man ett ordentligt mål i skolan eller så går man till butiken och köper bullar och godis, så enkelt är det."
"Antingen är du med oss eller så är du emot oss."
De här argumenten utgår från ett väldigt snävt synsätt. De ställer två alternativ mot varandra som om de vore antingen - eller, även om det i själva verket finns flera olika möjligheter.
Till exempel: man kan ju äta skolmat och köpa godis trots det?
Om man inte är van att tackla svartvitt tänkande kan man missledas att tro att det inte finns fler alternativ i en fråga. Tvärtom kan det finnas flera olika åsikter i en fråga, och de kan alla vara helt befogade.
5. Anekdoten
"Min vän har tre barn som alla är ovaccinerade, och alla är kärnfriska."
En anekdot är när man i en sakdebatt hänvisar till ett enskilt fall. Men anekdoten berättar egentligen inget mer än om det specifika fallet och exemplet kan inte generaliseras.
Enskilda fall och rykten är inte jämförbara med statistik och forskning.
Det samma gäller till exempel lungcancer: alla som röker blir inte sjuka även om många undersökningar visar att rökning innebär en signifikant större risk att bli sjuk.
Enskilda fall och rykten är inte jämförbara med statistik och forskning.
Alla gör vi oss skyldiga till argumentationsfel
Argumentationsfelen är övertygande och det är lätt hänt att man använder dem eftersom de ofta fungerar psykologiskt. Vem blir inte berörd av en anekdot om en bekants barn, jämfört med ansiktslös statistik?
I en vardaglig diskussion kan det hända att man drar snabba slutsatser eller tappar bort själva ämnet, även om det inte alls är meningen. Argumentationsfel är nära besläktade med kognitiv bias, den psykologiska benämningen för att någon har en felaktig bild av verkligheten.
Alla gånger är det inte lätt att definiera när ett argument är fel. Vissa argumentationsfel liknar retoriska grepp, liksom till exempel hyperbolen som innebär en demonstrativ överdrift.
Alla gånger är det inte lätt att definiera när ett argument är fel.
En skicklig debattör vet hur den vädjar till motpartens känslor. Ibland gör sammanhanget att man inser argumentationsfelet. Kan man säga att rubriken "Alla gör vi oss skyldiga till argumentationsfel" är felaktig på något plan?
Utgångspunkten är att lägga märke till ett felaktigt påstående. Men diskussionen går inte framåt av att man enbart jagar andras fel och påpekar dem.
Man bör kunna förvänta sig hållbar argumentation i synnerhet från politiker och andra beslutsfattare. Om man märker att någon går fram med felaktiga argument, oavsiktligt eller med avsikt, kan man be den personen specificera sitt budskap.
För att vi ska förstå varandra bättre
När man debatterar konstruktivt utbyter man sakliga synpunkter och vidgar varandras vyer. Avslutningsvis försöker man nå samförstånd - även om det betyder att man accepterar att man kanske är av olika åsikter.
Det säger också retorik- och argumentationsexpert Juhana Torkki:
- Vi i Finland behöver lyssna på varandra i välvillig anda. Bygg broar och försök förstå den som tänker annorlunda. Om man har en förstående attityd klarar man av felen i argumentationen. Men om man är stridslysten kan man få till stånd en konflikt av den bästa argumentationen. (Länk till artikel med Torkki på finska)
I en debatt ligger bevisbördan hos den som går fram med ett argument.
Men argumentationsfelen tar inte slut här ...
Ytterligare några benämningar på vanliga argumentationsfel:
6. Halmdocka
Tes 1: "Vi borde äta mindra kött, både för vår egen och miljöns skull."
Tes 2: "Vad konstigt att du bryr dig så lite om de finländska svinfarmarna och alla som arbetar med djuruppfödning, och struntar i landsbygdens vitalitet. Ska farmarna vara arbetslösa och sitta och rulla tummar tycker du?"
Halmdockan (halmgubben, halmfiguren) är ett fel där man lägger ord i motpartens mun och låtsas att man på så vis fäller det ursprungliga argumentet.
Vanligen vill man blanda bort motparten med sitt påstående när man använder sig av en "halmdocka". Man förvränger den andra partens argument tills den är tvungen att säga emot: "Nej,det tycker jag inte alls ..." De förvrängda argumenten blir en absurd nidbild.
Diskussionen går inte framåt av att man enbart jagar andras fel och påpekar dem.
På engelska heter argumentatonsfelet straw man och syftar på en riktig docka fylld med halm, som man förr använde när man övade kampteknik.
7. Ad hominem eller personangrepp
"Det är klart du är emot könskvotering, du är ju man."
"Så mycket som du kör med egen bil ska du nog inte uttala dig om miljöförstöring."
Här vänder man diskussionen emot den som uttalar sig och kommenterar den människans egenskaper. Man svartmålar och förlöjligar motparten genom att lyfta fram en egenskap: du är ju man/kvinna/feminist/arbetslös/finlandssvensk.
Debattörernas egenskaper spelar ingen roll så länge de har sakliga grunder för sina argument.
8. Medelvägen eller middle ground
Man gör en felaktig slutsats av olika teser:
Tes 1: "Vaccin orsakar autism."
Tes 2: "Vaccin orsakar inte autism."
Slutsats: "Vaccin orsakar en del autism." Fel!
Man försöker dra en slutsats som representerar ett mellanting mellan de två argumenten, en medelväg. Men i alla frågor finns det inte en mellanväg, alltid kan man inte få rätt med att göra en kompromiss.
I alla frågor finns det inte en mellanväg.
9. Ingen riktig skotte
"Ingen riktig finländare föredrar utländska bär framom inhemska."
"Min faster gillar faktiskt spanska jordgubbar bättre än finländska."
"Din faster är ingen finländare!"
Den första debattören gör upp en grupp baserat på egenskaper som hen själv definierar och utgående från sina egna uppfattningar om hurudana finländare är. Hen åberopar något i grunden finländskt, som hen själv har målat upp.
Namnet är en direkt översättning från engelskans no true scotsman som identifierades av den engelska filosofen Antony Flew. Det klassiska exemplet gäller skottar och gröt:
"Ingen skotte strör socker på gröten."
"Men min vän Angus gillar socker på sin gröt."
"Ah, jovisst, men ingen riktig skotte skulle strö socker på gröten."
9. Bevisbörda eller burden of proof
"Huu vad var det? Måste ha varit ett spöke!"
"Nej, det finns inga bevis för att spöken existerar."
"Nå kan du bevisa att de inte existerar?"
Här försöker den första debattören överföra bevisbördan på de andra. Hen grundar sitt påstående på att det inte finns några motbevis och att det egna påståendet därför stämmer.
Men i en debatt ligger bevisbördan hos den som går fram med ett argument. Varför påstår hen det? Det är inte motdebattörernas sak att fälla ett ogrundat arguement - ett sådant argument är helt enkelt dåligt. Brist på motbevis betyder inte att något existerar.
Samma argumentationsfel används också i följande sammanhang: "Kan du påstå att inga invandrare har gjort sig skyldiga till brott i den staden?" Påståendet är ensamt inget argument för att brott skulle ha skett.
Det finns tiotals olika ologiska argumentationsfel, en omfattande lista finns bland annat på Wikipedia samt på engelska på sajten Yourlogicalfallacyis.
' /%3E%3C/svg%3E)
