Azerbajdzjan försökte rentvå sitt rykte med mutor och penningtvätt

Flera nuvarande och tidigare medlemmar i Europarådets parlamentariska församling misstänks ha fått pengar av Azerbajdzjans regim för att försöka rentvå landets människorättsrykte i Europa. I åtminstone ett fall har mutor i miljonbelopp betalats åt en sittande medlem. Mutmisstankarna förvånar inte tidigare medlemmar Svenska Yle har talat med.

Mutorna är en liten del av en massiv penningtvättshärva som kretsar kring Azerbajdzjans president Ilham Alijev, som organisationen OCCRP har kommit på spåren.

OCCRP, en organisation som för samman journalister, utredare och mediehus kring stora undersökningar om organiserad brottslighet och korruption, kallar härvan man kommit på spåren för den Azerbajdzjanska tvättinrättningen.

Det är frågan om ett komplicerat system av falska bolag, konton och mellanhänder som har använts för att gömma pengaflöden från Azerbajdzjans regim till olika anhängare.

Pengarna har gått bland annat genom Danske Banks kontor i Tallin till skalföretag i Storbritannien.

Kortfattat kan man ändå säga att regimen har använt sin tvättinrättning för att i hemlighet flytta pengar till den egna kretsen och sina anhängare.

För att säga sanningen har det diskuterats redan då för några år sen att det här är konstigt, och frågan har varit hur Azerbajdzjan utövar sitt inflytande. Man visste ju inte med säkerhet, men det fanns en del som tänkte och diskuterade att det kan vara frågan om pengar

― Kimmo Sasi

Pengarna har också använts i ett försök att köpa inflytande och rentvå sitt rykte som diktatur och människorättsbrottsling i Europa.

Ett åtal för direkta mutor till en sittande medlem i Europarådets parlamentariska församling har väckts.

Flera tidigare medlemmar har tagit emot pengar i utbyte mot att försöka påverka den allmänna opinionen, och parlamentariska församlingens arbete.

Inte förvånande

Flera nuvarande och tidigare medlemmar i parlamentariska rådet bekräftar för Yle Nyheter att det fanns misstankar om att Azerbajdzjans regeringen utövade inflytande över en del medlemmar.

Det fanns aldrig några konkreta bevis, men kraftiga misstankar säger tidigare riksdagsledamoten och församlingsmedlemmen Kimmo Sasi.

- Jag är inte alls förvånad att azeriska regimen har betalat pengar till några medlemmar och före detta medlemmar som har haft inflytande i rådet, säger Sasi till Yle Nyheter.

Enligt Sasi väckte sättet en del medlemmar i församlingen i strid med den egna gruppens ståndpunkt försvarade Azerbajdzjan en hel del uppmärksamhet.

”Uppenbart att något inte stämde”

Sasi lyfter upp en rapport om politiska fångar som exempel.

- Det var en del personer som försvarade den azeriska regeringens ståndpunkt och det var iögonenfallande att det här inte var normalt. Ryssland var ju ofta ett känsligt ämne, men man kan ändå säga att Azerbajdzjan var ett särfall. Människor som då det gällde andra länder hade en viss linje ändrade sin ståndpunkt då det gällde Azerbajdzjan, säger Sasi.

Han får medhåll av estniska parlamentarikern Andres Herkel.

Tjänstemannaarbetet som besluten bygger på har varit ordentligt. Där kan man inte se några fel. Vad gäller Azerbajdzjan så har de kanske fått igenom en del saker i en del rapporter. Men majoriteten av medlemmarna, också jag hörde till den majoriteten, fördömde Azerbajdzjans åtgärder

― Kimmo Sasi

- Jag tror inte att alla som till exempel röstade mot rapporten om politiska fångar skulle ha varit mutade, men jag tror att de hade manipulerats på något sätt, säger Herkel.

Herkel menar att det fanns sådana medlemmar som helt tydligt utövade inflytande över andra medlemmar då det gällde Azerbajdzjan, säger Herkel.

- Det var så uppenbart att något inte stämde, säger Herkel.

Försökte rentvå fuskval

- Det fanns en grupp människor som till exempel var mycket ivriga då det gällde att åka för att övervaka val i landet, så det hela var mycket synligt. Vi kallade den här gruppen för Azerbajdzjans vänner, eller regimens vänner, säger Herkel.

Herkel själv ledde en observatörsgrupp under Azerbajdzjans presidentval 2008, där försöken att påverka slutsatserna blev uppenbara.

- Då jag ledde teamet i Baku fanns det plötsligt stora skillnader i åsikterna vad gällde valets giltighet, det var mycket svårt att nå konsensus om att förhålla sig kritiskt. Jag har förstått att liknande situationer senare har varit ännu mer ur kontroll, säger Herkel.

Länge misstankar också om mutor

Sasi menar också att det tidigt fanns starka misstankar bland flera medlemmar om oetiska eller olagliga påverkningsförsök från Azerbajdzjans regim.

- För att säga sanningen har det diskuterats redan då för några år sen att det här är konstigt, och frågan har varit hur Azerbajdzjan utövar sitt inflytande. Man visste ju inte med säkerhet, men det fanns en del som tänkte och diskuterade att det kan vara frågan om pengar, säger Sasi.

Också Herkel säger att det inte är förvånande att det nu visar sig ha varit pengar inblandade.

- Den här så kallade gruppen av Azerbajdzjans vänner, eller regimens vänner, var mycket synlig. Och den här nya informationen om politisk korruption låter ... ja, det låter logisk, säger Herkel.

Skadar anseendet, men arbetet på god grund

Både Herkel och Sasi menar att avslöjandena det inte gör gått åt parlamentariska församlingens anseende.

Båda vill ändå påpeka att det gäller en liten grupp människor, som inte i större utsträckning har lyckats påverka församlingens slutsatser.

- Tjänstemannaarbetet som besluten bygger på har varit ordentligt. Där kan man inte se några fel. Vad gäller Azerbajdzjan så har de kanske fått igenom en del saker i en del rapporter. Men majoriteten av medlemmarna, också jag hörde till den majoriteten, fördömde Azerbajdzjans åtgärder, säger Sasi.

Både Herkel och Sasi uppger att tidigare medlemmar inte gick vidare med sina misstankar då det saknades konkreta bevis för att stärka dem.

Det pågår som bäst en oberoende utredning kring Europarådets parlamentariska församling, bland annat hur olika eventuella jäv och kopplingar övervakas.

Penningtvätt för att rentvå rykte

Bland dem som har fått pengar ur tvättinrättningen finns flera tidigare och nuvarande medlemmar i Europarådets parlamentariska församling.

Rådets syfte är att bevaka och rapportera om mänskliga rättigheter, lag och rättvisa och demokratiutveckling i Europa och närområdet.

Den parlamentariska församlingen har förhållit sig kritiskt till Azerbajdzjans regim, något regimen av OCCRP:s utredning har försökt ändra på med pengar.

Av utredning att döma har också den azeriska regimen lyckats få en del valuta för pengarna.

Politiker, opinionsbildare fick pengar

En av de utpekade, Tysklands långvariga representant Eduard Lintner, bevakade presidentvalet i Azerbajdzjan år 2013.

Samtidigt som andra organisationer kallade valet för allt från djupt bristfälligt till ett totalt falskbygge, ansåg Lintner att valet var lika demokratiskt och genomfört som något tyskt val.

Trots att han inte längre var medlem, ansågs han fortfarande ha inflytande över sittande medlemmar i församlingen.

Dagen efter utlåtandet fick Lintner 60 000 euro ur ett av skalbolagen som ingår i tvättinrättningen, menar OCCRP.

Det här valet bekräftar folkets stöd för de massiva framstegen på alla fronter och deras godkännande för den riktning landet siktar på i alla samhällssfärer

― Zmago Jelencic Plemeniti

Den italienska parlamentarikern Luca Volonte är fortfarande medlem i församlingen.

Han ska ha fått sammanlagt nästan 2 miljoner euro för försök att påverka inställningen till Azerbajdzjan.

Inblandade nekar till anklagelserna

Volonte var gruppordförande och ska under en längre tid ha försökt urvattna rapporter om människorättsbrott, politiska fångar och tortyr i Azerbajdzjan.

Samtidigt var han direkt inblandad i den Azerbajdzjanska regeringens PR-kampanj, ett projekt som president Alijev personligen övervakade.

Trots e-postmeddelanden mellan Volonte och azerbajdzjanska tjänstemän, som enligt Italienska åklagare bekräftar anklagelserna, förnekar han inblandning.

En annan utpekad som nekar att han är inblandad, är den flerfaldiga slovenska presidentkandidaten Zmago Jelincic Plemeniti som också är tidigare medlem i parlamentariska församlingen.

Han prisade också öppet presidentvalet år 2013.

- Det här valet bekräftar folkets stöd för de massiva framstegen på alla fronter och deras godkännande för den riktning landet siktar på i alla samhällssfärer, sade Jelincic Plemeniti då det begav sig.

Samtidigt höll regimen Alijev enligt människorättsorganisationer på med att bura in oppositionella, människorättsaktivister, journalister och andra som opponerade sig mot regimen.

Källor: OCCRP, Guardian, Berlinske, Süddeutche Zeitung,
Aripaev, Delo, BBC

Artikeln har uppdaterats 7.9.2017 klockan 11:45 med källor och en precisering om varför misstankarna om oetiskt inflytande inte ledde till åtgärder tidigare.