Ojämlik behandling inom sportjournalistik ett problem – samtidigt finns risken för dubbelmoral

I efterhand blir jag arg att jag skrattade bort det, säger Yle Sportens tidigare redaktör Liselott Lindström om den sexistiska kommentaren hon själv fick höra på en fotbollsligamatch.

Många har reagerat på den svenska sportjournalisten Amelia Mauritzons kolumn om den bristande jämställdheten i behandlingen av manliga och kvinnliga sportjournalister.

Mauritzon berättade om hur hon på pressläktare bland annat blivit kallad för ”lilla gumman” och fått höra att hon har snygg rumpa.

– Att många reagerat på hennes kolumn visar att det fortfarande är ett problem, att vi kanske inte kommit så jättelångt, säger Liselott Lindström som har liknande erfarenheter.

”Måste säga till”

Medan Lindström jobbade på Yle Sporten kallade ett intervjuobjekt henne för ”flickebarn” och på en herrligamatch i fotboll slängde en manlig kollega ur sig en sexistisk kommentar.

– Han sa att du ju kan ta av dig skjortan så vi har något att titta på. Nu i efterhand blir jag arg att jag bara skrattade bort det. Jag borde ju ha sagt att det där inte är acceptabelt, säger Lindström nu.

– Man har också ett eget ansvar att säga till om man känner sig orättvist eller obekvämt behandlad. Kanske man bara borde hålla på och gnälla om och om igen tills det sker nån slags förändring.

Risk för dubbelmoral

Lindström, som nuförtiden jobbar på Ekots utrikesredaktion i Sverige, skrev om sexism inom idrottsvärlden i en kolumn på Yle Sportens webbplats för fyra år sedan.

Hon tog även upp kvinnliga idrottare som får utstå sexistiska kommentarer. De kommentarerna begränsar sig dock inte enbart till kvinnor, påminner Lindström.

– Visst har också manliga idrottare utseendekrav och nog kommenteras till exempel Cristiano Ronaldos utseende och sixpack friskt. Alla kunde tänka på sitt eget beteende. Det gäller också kvinnor, hur de kommenterar manliga idrottares utseende.

Är det ett problem att det kan uppfattas okej att kommentera Ronaldos utseende men inte en kvinnlig idrottares?

– Det kan vara lite dubbelmoraliskt. Man borde ju tala på samma sätt om kvinnor och män. Kanske man kunde avstå från att kommentera utseende överlag.

– Å andra sidan säljer idrottare också med sitt utseende, snygga idrottare får antagligen bättre sponsorkontrakt. Kroppen är dessutom en toppidrottares redskap och man ska kunna kommentera det – men sättet man gör det på är en annan sak. Det är en jättesvår fråga.

Alla komplimanger inte okej

En läsarkommentar på artikeln om Amelia Mauritzons uttalande tycker kvinnor kunde slappna av när det gäller komplimanger om utseendet.

– Måste vi vara så himla skenheliga? Var går gränsen till vad som är "acceptabelt"? Får man titta på det motsatta könet? Får man prata, frågar kommentaren.

– Det handlar om vem som ger en komplimang, konstaterar Lindström. Kanske man inte alltid vill ha en komplimang om sitt utseende av till exempel en kollega man träffar en gång i året och dessutom i en kontext där ens utseende inte är relevant på något sätt.