”Våra kostråd är fullständigt mot förnuftet”
Lasse Nybergh blev diagnostiserad med typ 2-diabetes, alltså vuxendiabetes, för drygt sju år sedan. Han övergav snabbt de officiella kostråden som förespråkar upp till 60 procent kolhydrater. Hans diabetes är idag ett minne blott.
- Om 45-60 procent av kosten ska vara kolhydrater – eller sådant som blir till socker i blodet – så då är det ju fullständigt mot förnuftet.
När Spotlight intervjuade Lasse Nybergh i Esbo för fyra år sedan var han både glad och stridslysten. Glad över att han tack vare lågkolydratkosten (LCHF) blivit kvitt sin diabetes och stridslysten för att vårdapparaten och myndigheterna inte tog honom på allvar.
När vi åter träffas – fyra år senare – är läget i stort detsamma. Lasses värden är fortfarande en frisk mänskas värden och hans irritation över gällande kostråd finns kvar.
- I de officiella rekommendationerna har ingenting ändrat. Det är en väldigt konservativ inriktning. Det gäller de som gör de här rekommendationerna, liksom Diabetesförbundet.
Insulinresistens
För Lasse Nybergh är det obegripligt att dagens kostrekommendationer som riktar sig till diabetiker fortsättningsvis talar för att man kan inmundiga upp till 60 procent kolhydrater. Kolhydrater förvandlas till socker i tarmen.
- Kolhydraterna höjer sockervärdet, som höjer insulinet och sen försämrar det ytterligare den insulinresistens som finns. Och ger man sen insulin som medicin, så ökar man ytterligare på insulinresistensen. Alltså det är mot allt förnuft, anser Lasse Nybergh.
Otidsenliga kostrekommendationer?
På Diabetesförbundet i Tammerfors försvarar överläkare Pirjo Ilanne-Parikka kostrekommendationerna för diabetiker. Kostråden från 2008 gäller fortfarande .
- Jag ser inte nyttan av ett extremt lågt intag av kolhydrater, säger Ilanne-Parikka med lång erfarenhet av diabetesforskning.
Hon betonar istället att man nuförtiden allt mer koncentrerar sig på individen och att man därför inte borde stirra sig blind på procenterna.
Kritikerna menar ändå att till och med den lägre gränsen – 45 procent – är i högsta laget med tanke på att kolhydraterna höjer blodsockervärdet.
- Man ska inte hänga upp sig på det, svarar Ilanne-Parikka.
Ska man då ta rekommendationerna på allvar eller är de otidsenliga?
- De är rekommendationer på befolkningsnivå som ska tillämpas individuellt.
När Spotlight visar Lasse Nyberghs värden säger Ilanne-Parikka:
- Det är bara att gratulera.
Men hon tillägger i nästa andetag:
- Sådana här berättelser hör man nu och då. Men vi utgår från det som är möjligt att tillämpa under en längre tid.
Enskilt fall
Lasse Nybergh är vid det här laget van att höra att han är ett enskilt fall. Men han är inte mindre upprörd för det.
- Är 7,5 år tillräcklig tid för att vara möjligt att tillämpa under längre tid, frågar han retoriskt.
Han är likaså arg och besviken på att Diabetesförbundet tonar ner informationen på de egna hemsidorna.
- Kolla vad som står på deras hemsidor: diabetiker ska äta som den övriga befolkningen, 45-60 procent kolhydrater.
Därmed undviker man enligt Nybergh kärnpunkten i diskussionen, nämligen insulinresistensen. Insulinet och insulinmedicineringen borde diskuteras mycket mera.
- Högt blodsocker är ett symptom på diabetes typ 2; detta förvärras av insulinmedicinering. Enda botemedlet att få ned insulinnivån är LCHF, menar Lasse Nybergh.
Vad är extremt?
Överläkare Pirjo Ilanne-Parikka menar att målet för diabetesvården är att få ämnesomsättningen under kontroll.
- Jag har flera patienter som har fått sluta med medicin och insulin utan att ta till några extrema dieter, konstaterar Ilanne-Parikka.
Vad är då extremt?
- Om man är nere på 30 gram kolhydrater per dag är det väldigt lite.
Är det farligt?
- Det vet vi inte riktigt, svarar överläkaren. Det finns inga långtidsstudier.
Lasse Nybergh pekar på samma sak; det saknas forskning som skulle bevisa att extrem lågkolhydratkost är farlig. Överlag menar han att det i praktiken är omöjligt att exakt räkna kolhydratintaget.
- Bästa resultatet får man genom att undvika allt som innehåller kolhydrater, utom grönsaker.
Gräsrotsrevolution
Professorn i internmedicin Fredrik Nyström vid Linköpings universitet har hört många diabetikers berättelser under årens lopp. Vid sidan av sin forskning behandlar han också diabetespatienter.
- Det finns diabetespatienter som helt går över till LCHF och rapporterar om dramatiska förbättringar i olika värden, konstaterar Fredrik Nyström.
Det finns ingen tillgänglig statistik hur många som på egen hand väljer att satsa på lågkolhydratkost, men enligt Nyström handlar det om mycket mera än en modefluga.
- Det pågår en gräsrotsrevolution.
Frågan är då hur läkare och i förlängningen hela vårdapparaten ska förhålla sig till de här patienterna som tar saken i egna händer och därmed utmanar de officiella kostråden.
- Det kan ingen blunda för kliniskt, svarar Nyström. Det är klart de får fortsätta.
Nya studier
Fredrik Nyström har nyligen fått finansiering av svenska Hjärt- och lungfonden för en stor studie om medelhavskost där en av tyngdpunkterna ligger på minskat kolhydratintag. Det tolkar han som ett tecken på att vindarna håller på att vända.
Dessutom har det under de senaste åren publicerats flera studier om kost där det finns en gemensam nämnare:
- Kort uttryckt så ser det inte särskilt lyckat ut att äta den traditionella kosten med mycket kolhydrater, sammanfattar Nyström.
Det är i så fall dåliga nyheter för dem som har utarbetat de senaste decenniernas kostråd. För i grunden handlar det om en kamp som har pågått sedan 1960-talet; en kamp mellan socker och fett.
Den kampen stod mellan två forskare. Dels Ancel Keys som varnade för fett, särskilt mättat fet. Och dels John Yudkin som varnade för sockrets faror. Det var Keys som vann den forskarkampen. Det var likaså startskottet för fettskräcken, menar Nyström.
- Nu har vi haft 40 år av lågfettkost som syftar till att ersätta mättat fett med kolhydrater, suckar Nyström.
Men nu lyfter han alltså fram nyligen publicerade studier som pekar på att det är sockret (kolhydraterna) och inte fettet som är orsaken till den fetmaepidemi som har drabbat snart sagt hela världen. Samma gäller för diabetes 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är särskilt tre studier som Nyström tänker på: Minnesota Coronary Experiment, Look Ahead-studien samt den spanska Predimed-studien.
Kolhydrater inte problemet
Mikael Fogelholm är professor i näringslära vid Helsingfors universitet. Han är också ordförande för den arbetsgrupp som har berett den senaste versionen av Finska näringsrekommendationer som publicerades år 2014.
Det har gjorts smärre justeringar i de färska näringsrekommendationerna vad gäller kolhydrater och fett. Bland annat står det så här: Nedre gränsen för variationsbredden för det rekommenderade dagliga intaget av kolhydrater har åter sänkts något. Man har fäst större uppmärksamhet än förr vid fetternas och kolhydraternas kvalitet.
- Jag tycker att de här rekommendationerna är mycket moderna, slår Fogelholm fast. Vi har tagit ett par steg mot den traditionella medelhavskosten.
Däremot är Fogelholm inte alls inne på samma linje som professorskollegan Fredrik Nyström i Sverige vad gäller LCHF.
- Kolhydrater i sig är inte problemet. Fiberrika kolhydrater är hälsosamma.
Röd flagg för mättade fetter
När han ser Lasse Nyberghs värden menar han – i likhet med Diabetsförbundet – att det handlar om ett enskilt fall.
- När det gäller LCHF har vi inga ordentliga forskningsresultat som bevisar att man mår bra av det på lång sikt.
Och till skillnad från kollegan Nyström i Sverige är hans tolkning av ny forskning helt annorlunda.
- Vi har fått nya forskningsresultat som inte har förändrat bilden hemskt mycket.
Och på en punkt är professor Fogelholm orubblig.
- Det är fortfarande röd flagg för mättat fett.
I Spotlight programmet ”Konserverade kostråd” kan ni närmare höra hur Mikael Fogelholm och Fredrik Nyström argumenterar om de nyaste forskningsresultaten.
' /%3E%3C/svg%3E)
