Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Forskare om vårdreformen: Vi har försökt säga att man måste tänka om

Från 2017
Politices doktor Harry Lunabba.
Bild: Peik Henrichson

Regeringens beslut att backa om valfriheten inom det sociala området välkomnas bland experter.

För universitetslektorn i socialpolitik vid HU Harry Lunabba kom beskedet inte som någon överraskning.

- Detta var något man kunde förutse redan på våren. Det man hade tänkt då var förhållandevis ohållbart, och det var klart att något måste göras.

Att regeringen är beredd att se över sin inställning om socialtjänsterna är bra, säger Lunabba. Frågan är varför det tog så länge för regeringen att vända på skutan.

- På fältet försökte vi signalera till beredningen att man måste tänka om, men det krävdes att frågan skulle föras till grundlagsutskottet för att få det här omprövat, säger Lunabba.

De privata har också en viktig roll

Det var nytillträdda omsorgsministern Annika Saarikko som tidigare i veckan berättade att delar av socialservicen lämnas utanför det fria vårdvalet.

I praktiken kan det här innebära att områden som missbrukarvård, barnskydd och äldreomsorgen inte kommer att omfattas av valfriheten.

Ministeriet utreder också ännu hur servicesedlar kunde utnyttjas i systemet.

För egen del ser Lunabba att de privata aktörerna har mycket att bidra med inom det sociala området. Men det är viktigt att ansvarsfördelningen mellan det offentliga och det privata består.

- Det är inte alls så att alla sociala tjänster ges inom den offentliga sektorn inom myndighetsverksamheten. Det finns faktiskt fler företag inom det sociala området än vad vi har hälsovårdsföretag i Finland, påpekar han.

Annika Saarikko (C)
Bildtext Enligt minister Annika Saarikko kommer delar av valfriheten att lämnas utanför valfriheten.
Bild: Lehtikuva

Många frågetecken kring reformen

Trots kritiken mot beredningen säger Lunabba att betydelsen av en lyckad social- och hälsovårdsreform.

- Jag är uppgiven å ena sidan men å andra sidan också inställd på att förändring behövs. Den kanske viktigaste förändringen gäller de digitala tjänsterna och det digitala registret. Det är något jag hoppas att genomförs.

Det är också viktigt att fundera på hur socialtjänsterna bäst skulle sammanlänkas med hälsovården.

- Den här övningen har varit till den delen ganska ledsam att den integrationstanke som fanns i regeringsprogrammet inte har förverkligats särskilt väl.

Håller besluten över nästa val?

Den stora frågan är om regeringen lyckas ro i land vårdreformen som planerat, trots motgångare.

- Som planerat går det inte, det tåget for redan. Men det ska bli intressant att se vad som förändras, och hur dessa förändringar håller över nästa val, säger Lunabba.

Nu har vi en ny minister Annika Saarikko som håller i processen. Vilken betydelse har det här?

- Det är svårt att säga i vilken utsträckning en ny minister har möjlighet att ändra på den riktning man haft innan. Jag upplever att Saarikko gör det vi kunde förvänta oss att hon gör.

- Det positiva är att Saarikko har lyft fram spetsprojektet för familjer och barn (LAPE). Det här kan innebära att vi inom det här området faktiskt förändrar våra strukturer, sammanfattar Lunabba.

Valfriheten krockade med grundlagen

Valfriheten i vården har varit ett av den pågående regeringsperiodens mest omstridda frågor.

I slutet av juni gav riksdagens grundlagsutskott ett kritiskt utlåtande om lagförslaget.

Under hösten kommer regeringen att komplettera lagförslaget utgående från grundlagsutskottets utlåtande.

Målet är att den nya valfrihetslagen ska på sändas på remiss senare i år.

Diskussion om artikeln