Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Sunnuntaisuomalainen: Uppluckring av kriterierna för tvångsvård övervägs

Från 2017
Uppdaterad 10.09.2017 11:44.
Tvångsrem.
Bild: Yle/Jessica Edén

I framtiden behöver en vuxen inte nödvändigtvis vara psykotisk för att tas in för tvångsvård. Det kan räcka med en lindrigare diagnos om de reformer som övervägs nu godkänns.

I dagens läge är tröskeln för att ta in en vuxen person mot hens vilja rätt hög.

Tre kriterier måste uppfyllas och dessutom samtidigt.

Tvångströja.
Bild: Jessica Edén / Yle

Personen måste för det första vara mentalt sjuk.

För det andra ska hen vara i behov av vård så att sjukdomen klart skulle förvärras utan vård, eller så att andras hälsa eller säkerhet skulle äventyras.

Det tredje kriteriet handlar om typen av vård. Man kan ta in en person mot hens vilja endast om inga andra mentalvårdstjänster lämpar sig eller om de konstateras otillräckliga för situationen.

Nu är ändå de här kriterierna under lupp vid Social- och hälsovårdsministeriet, skriver Sunnuntaisuomalainen

Liknande modell som för minderåriga?

Myndigheterna funderar alltså som bäst på om regelverket kring tvångsvård av vuxna borde ändras.

För minderåriga räcker det till exempel med att personen konstateras vara självdestruktiv på ett allvarligt sätt för att det ska tas beslut om tvångsvård.

Bild på ung flicka som håller i huvudet för att symbolisera panikångest.
Bild: Yle/Lovisa Viinikka

Nu är det möjligt att liknande kriterier ska börja gälla även i tvångsvården av vuxna.

- I den nu aktuella reformen funderar man på om "psykos" är ett alltför tungt begrepp när det gäller vuxna och tvångsvård, säger överläkaren och specialläkaren i psykiatri vid THL, Jukka Kärkkäinen till Sunnuntaisuomalainen.

Dyrare - och billigare

Årligen tas tusentals finländare in för tvångsvård.

Kärkkäinen kan inte ta ställning till hur många fler personer som skulle tvångsvårdas om kriterierna blev mindre strikta. Han talar ändå om "rätt många".

Även alla de här människorna som inte tas omhand kostar samhället något

Fler anstaltvårdade skulle förstås innebära högre kostnader. Jukka Kärkkäinen säger ändå till Sunnuntaisuomalainen att frågan är mer komplicerad än så.

- Även alla de här människorna som inte tas omhand kostar samhället något, påminner han.

Dystra fall väcker diskussion

Vid Social- och hälsovårdsministeriet hoppas man att den sittande regeringen tar upp frågan om kriterierna för tvångsvård.

Diskussionen om det här blossade senast igen upp i somras, i samband med att en man körde ihjäl en person i Helsingfors. Det visade sig senare att mannen var psykiskt sjuk.

Även ynglingen som sköt tre personer i Imatra 2016 var psykiskt sjuk och förpassades till sluten psykiatrisk vård.

Artikeln uppdaterad kl. 11:40 med bland annat uppgifter om det ungefärliga antalet tvångsvårdade i Finland.

Diskussion om artikeln