Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner

Från 2017
Porträttbild på Minna Levälahti.
Bildtext Minna Levälahti jobbar som mediespråkvårdare på bland annat Svenska Yle.

En journalist ska inte bara ha näsa för nyheter utan också kunna plöja sig igenom och begripa svåra texter och dessutom undvika falska vänner, skriver språkvårdaren Minna Levälahti.

Berörande bilder, klickvänliga rubriker, snabba tweetar, djuplodande intervjuer, avslöjanden som citeras i andra medier. Det önskar nyhetscheferna av medarbetarna. Men den som drömmer om att bli en driven journalist måste också klara av att analysera och översätta texter för att komma så långt.

Journalisten är också översättare

Fyra av fem finlandssvenska journalister översätter från finska dagligen eller ofta, enligt en undersökning som språkvårdaren Anna Maria Gustafsson vid Institutet för de inhemska språken gjort.

Alla journalister stöter på texter och intervjusvar som behöver bearbetas från ett finskinspirerat språk till en mer idiomatisk svenska. Den publik som väljer nyheter på svenska vill få dem på korrekt svenska. Därför är det befogat att till exempel putsa språket i uttalanden av politiker eller myndigheter.

Synnytystalkoot blev barnfödartalko

När orden blir en nyhet i sig, som synnytystalkoot, går det inte att putsa språket. Då gäller det att formulera en svensk motsvarighet med samma innebörd och stilvärde.

Språkvården föreslog barnfödartalko för detta ord som SDP:s ordförande Rinne myntade. En mer ordagrann översättning hade varit förlossningstalko, men det leder tankarna till förlossningssalen. Babytalko, som förekom i någon artikel, är för gulligt i sammanhanget.

Goda kunskaper i finska kan ge bättre svenska texter

För att uppfatta substansen rätt i det som sägs eller skrivs krävs det kunskaper i finska, finsk kultur och finsk debattkultur som ligger högt över vardagsnivå, skriver Gustafsson. Hennes undersökning av de finlandssvenska journalisternas språkliga vardag presenteras i boken Språk i prosa och press.

I de flesta oredigerade texter skrivna på svenska i Finland syns någon form av finsk påverkan. Det är rätt lätt att sätta fingret på enskilda ord som är finlandismer. Det som är svårare i tidspressen är att kontrollera om stilen, ordföljden och ordvalet är genomtänkt.

Första bästa ord är inte alltid det lämpligaste

Kannattaa blir oftast löna sig, jo översätts med redan och vielä blir ännu. Ja visst stämmer det, men inte alltid.

För att lära sig när kannattaa är löna sig och jo är redan eller något helt annat underlättar det om man kan använda ett av översättarens viktigaste redskap rätt, nämligen ordboken.

I Stora finsk-svenska ordboken, som numera är fritt tillgänglig på nätet, står det att en fras som asiaa kannattaa harkita kan översättas med saken tål att tänka på och att anna nyt jo! motsvaras av ge hit den då!

Hevonen on häst-syndromet ger falska vänner

I närbesläktade språk finns det ord som ser nästan likadana ut men som har olika betydelse. Mellan finskan och svenskan finns det inte så många sådana så kallade falska vänner.

Däremot kryllar det av andra typer av falska vänner: tanken att ett ord alltid motsvaras av ett visst ord i det andra språket, hevonen on häst-principen. Ett finskt jo blir då så lätt ett redan, eftersom det ligger närmast till hands och ändå oftast fungerar.

Brändi och bändi påverkar finlandssvenskan

Engelska lånord kan också bli falska vänner. Brändi har tagits in i det finska ordförrådet, och det leder till att brand dyker upp i finlandssvenska texter. Men varumärke är det enda ord som rekommenderas på svenska för engelskans brand.

Falska vänner kan även gälla uttalet. Engelskans band har lånats in i båda språken. På finska skrivs och uttalas det bändi, på svenska skrivs och uttalas det band, medan många finlandssvenskar uttalar det bänd. Man kan se det som ett direktlån från engelskan, men jag ser det som påverkan från finskan.

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?