Sociolog: Nyttan av robotisering kunde tas ut som kortare arbetsdag

Fler robotar i arbetslivet kan leda till något positivt, nämligen en kortare arbetsdag. Idén odlas av den svenska sociologen Roland Paulsen på Lunds universitet.

Paulsen ser inte roboten som ett stort hot mot sysselsättningen. Produktiviteten kan utvecklas ännu snabbare, till exempel när ny teknologi implementeras i tjänstesektorn.

Samtidigt kommer man att också i framtiden att kunna hitta på nya jobb för att ersätta dem som rationaliseras bort.

- Det viktiga är värdefrågan; vill vi fortsätta hitta på arbetstillfällen i all evighet eller vill vi kanske ta ut en del av produktiviteten i form av kortare arbetstid?

Maskiner har gett välfärd - och ojämlikhet

För många industrianställda har maskinernas framfart varit ödesdiger och de har förlorat sitt jobb.

Statistik från OECD visar samtidigt att den ökade produktiviteten också gett välfärd.

I och med familjeledigheter och pensionssystem, men också arbetslöshet och snuttjobb, har arbetsveckan i de flesta OECD-länderna förkortats.

Men i USA och Sverige jobbar man i snitt mera per person i dag än på 1970-talet, trots bättre produktivitet, noterar Paulsen.

- Då inser man ju att det finns ett överflöd där någonstans som man inte har tagit tillvara i form av kortare arbetstid eller högre löner i någon särskilt hög grad. Utan vad vi ser är allt högre kapitalavkastning och därmed också allt starkare ekonomisk ojämlikhet, säger Paulsen.

Arbetarrörelsen har gjort arbetet till en allmänlösning på alla slags problem. Det har romantiserats till en institution som gör våra liv meningsfulla.

Roland Paulsen, sociolog

Krafterna som är emot en kortare arbetstid är starka. Näringslivet vill absolut inte göra arbetet dyrare.

Tvärtom vill man i många länder, bland annat i Finland och Frankrike, se billigare arbetskraft för att få konkurrensnytta, och det betyder en längre arbetsvecka och lönesänkning.

Men inte heller arbetarrörelsen har drivit frågan hårt, trots att det traditionellt sett varit en hjärtefråga. Snarare har man gjort arbetet till en allmänlösning på alla slags problem.

- Det har romantiserats till en institution som gör våra liv meningsfulla, som något som vi kan behålla hälsan med, och det viktiga är inte att minska arbetet utan att alla ska ha ett jobb, säger sociologen.

Generös medborgarlön "revolutionär reform"

I Finland, där mångas arbetsvecka nyligen förlängts i och med konkurrensavtalet, låter en sextimmars dag som en utopi. Men Paulsen ger den större möjligheter än medborgarlönen.

Den ser han som något potentiellt mycket radikalt.

- Läggs basinkomsten på en någorlunda generös nivå kallar jag det för en revolutionär reform, som ändrar samhällsmaktbalansen i grunden. Den skulle leda till att alla har ett så kallat strejkkapital, eller så kallade 'dra åt helvete-pengar', och alla kan säga nej till arbete eftersom de inte har ett ekonomiskt tvång, säger Paulsen.

Det i sin tur skulle tvinga företagen till att locka arbetstagare med goda arbetsvillkor och lön.

Men Paulsen ser att vi ligger långt ifrån den ideologiska skiftning som ett liknande system skulle kräva.

Gällande det experiment med medborgarlön som genomförs i Finland säger Paulsen att inkomstnivån är alldeles för låg för att det ska leda till en ordentlig reduktion av tvånget att arbeta.