"Om du fortsätter arbeta som journalist så bränner vi upp dig" - verkligheten för kvinnliga journalister i Afghanistan

Det är 16 år sedan talibanstyret i Afghanistan föll. Och efter att medier i stort sett var förbjudna under talibanerna har den relativt fria pressen i landet blomstrat under de här åren.

Nya tv- och radiostationer har dykt upp som svampar efter regn. Men i ett land där kvinnornas ställning är sämst i världen kan det vara livsfarlig att jobba som journalist.

- Jag fick ett meddelande hem där någon hade skrivit: Om du inte slutar jobba som journalist så kommer vi att bränna upp dig.

Det berättar Maniza Rasul, som i 16 år har arbetat som tv-journalist i Badakhshanprovinsen i nordöstra Afghanistan.

Eftersom hon är den enda kvinnliga journalisten i Badakhshan och jobbar på tv är hennes ansikte välkänt. Och det gör henne ytterst utsatt.

-När jag går på gatan blir jag ofta trakasserad och hotad.

Rasul är tillsammans med tolv andra kvinnliga journalister på studiebesök i Finland.

Gruppen besöker bland annat olika mediehus och bekantar sig med journalistutbildningar.

De är inbjudna av föreningen Kvinnliga journalister rf som sedan år 2009 har utbildat lokala journalister i Afghanistan.

Projektet finansieras av Utrikesministeriet.

Afghanistan det näst farligaste landet i världen för journalister

Skillnaden i att vara kvinnlig journalist i Finland och i Afghanistan är milsvid.

Afghanistan är näst efter Syrien det farligaste landet i världen för journalister, speciellt kvinnliga.

De förföljs, hotas, misshandlas, trakasseras, kidnappas och mördas.

Sedan år 2001 har 13 kvinnliga journalister mördats i Afghanistan, minst tio har tvingats fly från landet på grund av hotelser och under de senaste åren har över hundra tvingats lämna sina jobb av rädsla för våldsamheter.

Det finns 400-500 kvinnliga journalister i Afghanistan.

- Det är bland annat för att vi har haft krig så länge som läget är så farligt för oss säger Maniza Rasul.

Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats avsevärt sedan år 2014 när största delen av Natos trupper lämnade landet.

Och i takt med att talibanerna igen har intagit stora områden på landsbygden och Islamiska staten har fått fotfäste i landet lever journalister allt farligare.

Attityder och gamla traditioner största problemet

Det största problemet är ändå enligt Mahjuba Khaire attityder och gamla traditioner.

- Afghanistan är ett patriarkaliskt samhälle. Uppfattningen att kvinnor inte ska jobba och speciellt inte som journalister är utbredd. Och om de jobbar så får de inget stöd av sina familjer.

Kvinnliga journalister anses vara dåliga flickor som inte har någon moral.

Mahjuba Khaire jobbade tidigare på en tv-station, men måste sluta.

- Tv-stationen låg ganska långt borta från vårt hem och våra grannar började fråga min pappa: Vart är din dotter på väg, varför far hon så långt bort.

Så Khaires pappa gav efter för grannarnas påtryckningar och lät henne inte längre jobba på tv-stationen.

Dessutom hade en kvinna blivit kidnappad i området så Mahjuba Khaires familj var rädd för att nånting skulle hända henne.

Vill fortsätta kämpa

- Visst är jag rädd, säger Maniza Rasul. Men om inte jag gör det här jobbet så vem ska då göra det?

Mahjuba Khaire säger att rädslan har blivit vardag. Men om man ger efter för den eller går och tänker på den hela tiden så kan man inte jobba, leva.

- Jag vill fortsätta kämpa säger Maniza Rasul. Det här är mitt land, här är jag född och jag vill jobba för förändring, så att kvinnorna ska få det bättre.

Rasul berättar att hon har blivit erbjuden asyl i Storbritannien, men att hon tackade nej.

Tidskrift och tv-kanal för kvinnor

Det finns ändå hopp om förändring. I maj lanserades Gellara, den första livsstilstidskriften för kvinnor.

Och en ny tv-kanal Zan TV som riktar sig till kvinnor och enbart har kvinnliga reportrar inledde sina sändningar.

Från studiolokalerna i huvudstaden Kabul sänder Zan TV nyheter och talkshows med målet att stärka kvinnors rättigheter i Afghanistan.

Både Maniza Rasul och Mahjuba Khaire blir ivriga när jag nämner Zan TV.

- Zan TV har kontaktat mig säger Mahjuba Khaire. De vill ha lokala kontor i olika provinser och det är möjligt att jag får jobb på kanalen.

Eftersom kontoret skulle ligga närmare Khaires hem än den tv-kanal hon tidigare jobbade på tror hon att hennes pappa kommer att låta henne börja jobba igen.