Vi vet det men vad gör vi? Sjukpensioneringar bland unga ökar

I de äldre åldersgrupperna blir sjukpensionärerna färre - i de yngre ökar de. Bekymmersamt och katastrofalt, säger psykoterapeut Monica Halinen, med livslång erfarenhet av terapiarbete.

Här är grafen där utvecklingen blir plågsamt tydlig: Det ser fint ut för 55 plussarna upp till 64 år. Sjukpensioneringarna minskar.

Men ser man till den lägsta grafen, med 16-34-åringarna, så har den pekat uppåt en längre tid, alltsedan 2004.

Statistisk synvilla? Knappast. Trenden är bekymmersam och den står att finna i övriga Europa likväl. Unga pensionärer och deltidspensionärer ökar i antal.

- Om man har nedsatt arbetsförmåga är det svårt att få jobb. Så är det i dag, säger utbildningschef Barbro Lillqvist vid Pensionsskyddscentralen.

Lillqvist betonar att arbetslivet kräver väldigt många olika former av färdigheter och dem besitter inte alla.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Från år 2000 till 2016 var de unga sjukpensionärerna under 20 000. Nu är de över 23 000.

Var femte ung gör ingenting

För ett år sedan gav OECD ut en översikt om utbildningsläget i organisationens över 30 medlemsländer. Resultaten är bekymrande, också med tanke på Finland och sjukpensioneringarna.

Rapporten Education at Glance visade att 18,3 procent av alla finländska unga i åldern 20-24 år varken studerar, jobbar eller är på arbetspraktik.

Andelen har ökat starkt under de senaste tio åren. År 2005 var drygt 12 procent av de unga männen i motsvarande läge, jämfört med 18,3 procent i fjol.

Trenden med yngre sjukpensionärer har också uppmärksammats av Sipiläs regering i de så kallade spetsprojekten. Satsningarna på deltidsjobb, tidig intervention och arbetsgivarnas nyckelställning nämns.

Arbetet är ändå tidsdrygt och resultaten låter vänta på sig.

Det var i slutet av augusti i år som Pensionsskyddscentralen publicerade en översikt av sjukpensionärernas inkomster.

Rapporten och pressmeddelandet visade hur låga inkomster en sjukpensionär, särskilt en yngre, har att se fram emot i livet.

- Arbetsgivarna har satsat mycket på att aktivera den äldre befolkningen i form av olika deltidssjukpensionsarrangemang. Kommunerna har varit mycket aktiva här, säger Lillqvist.

För de yngre sjukpensionärerna som inte har en arbetskarriär att falla tillbaka på blir inkomsterna låga

För de yngre sjukpensionärerna som inte har en arbetskarriär - och lön - att falla tillbaka på blir inkomsterna låga, omkring 700-800 euro i månaden.

Den minsta pensionen är så kallad garantipension, 760 euro i månaden. Den planerar regeringen höja vid årsskiftet.

Lillqvist säger att den nuvarande regeringen nog har satsat på yngre och sysselsättning, särskilt de som har nedsatt arbetsförmåga.

- Man gör nog en hel del kring temat i dag, för många har vaknat upp till trenden. Mycket mer kunde ändå göras.

Många sjukpensionerade yngre personer bor länge hemma med låg pension. Lillqvist förklarar att de får svårare att klara sig när de flyttar ut. Utgifterna ökar och det kompenseras inte helt av att pensionen plus bidragen är högre.

- Det kostar att leva, summerar Lillqvist.

Arbetsgivare ger skyddsnät, uppsökande socialarbete för dem som inte jobbar

För Pensionsskyddscentralen handlar det inte bara om statistik.

- Många unga pensionärer har kanske aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Således har de inte heller tjänat in någon pension. Vi hoppas att så många som möjligt kunde arbeta, i någon form, betonar hon.

I kommunerna har man gjort mycket för att hålla de äldre kvar i arbetslivet. Pension på deltid och jobb som rimmar med långsammare arbetstakt, till exempel.

Allt för att arbetstagarens helhetsekonomi ska fungera och man ska klara sig.

De unga har inga arbetsgivare och således får de inte ta del av något skyddsnät här.

Många unga svarar inte i telefonen mera

Johanna Baarman, SVEPS

Lillqvist säger - utanför sin egen arbetsbild - att uppsökande socialarbete verkar vara det enda sättet att nå unga som riskerar falla ut ur samhället i form av blivande sjukpensionärer.

Samma sak intygar ungdomsverkstaden SVEPS.

- Det är svårt att nå en ung, utslagningshotad person, när många väljer att inte ens svara i telefonen mera. När kontakten upprättats börjar man med det självklara: att hitta tillbaka till en rytm i vardagen för att överhuvudtaget möjliggöra studier eller jobb, säger Johanna Baarman, som arbetar med uppsökande ungdomsarbete.

Psykoterapeut Monica Halinen: Katastrofal utveckling

Monica Halinen är förskräckt när hon ser siffrorna över unga sjukpensionärer.

- Det är väldigt upprörande, helt katastrofalt, att se trenden. Hemskt för samhället, för de unga själva, för oss alla. Många hänger så väldigt löst i dag på alla plan.

Halinen berättar om en av sina klienter, en ung kille med en it-utbildning i fickan.

- Han har ströjobb här och där och erbjuder stödtjänster. Men han är inte fast någonstans, han möter aldrig en arbetsgivare, de är anonyma. Han saknar det stöd en arbetsgemenskap kunde ge.

Okvalificerade personer passar inte in.

psykoterapeut Monica Halinen

I och med att han inte har något arbetsförhållande så blir han bara borta från jobbet när han är deprimerad. Det finns inget skyddsnät.

- Hans pappa betalar terapin men jag tycker han borde få stöd via staten. Han fick avslag på sin ansökan för han ansågs inte vara "terapiduglig", säger Halinen med en fnysning.

Läget på arbetsmarknaden påverkar hans och många ungas hela självbild. Att man alltid måste söka nytt jobb och "berätta hur bra man är".

- Kanske är man inte så bra, men man vill ändå ha ett jobb, funderar Halinen vidare.

Hon efterlyser arbetsgivare som tar hand om unga arbetstagare, gör dem delaktiga i olika team.

- Man behöver få höra "det är kiva att du jobbar här, välkommen".

Man behöver få höra "det är kiva att du jobbar här, välkommen"

Hon efterfrågar fler praktikplatser, fler möjligheter att pröva på olika saker.

- Nu går många in i arbetslivet som färdiga, kompetenta för någonting. Många unga har inte chans att bli det.

Det handlar inte om att folk i arbetslivet inte vill ta hand om varann. Okvalificerade personer "passar inte in", säger Halinen.

Tempot för hårt - många orkar inte hänga med

Systemet med olika slags stöd är komplicerat. Halinen säger att det gör många av hennes klienter frustrerade med olika karantäntider.

Som psykoterapeut efterlyser hon fler mångprofessionella team för unga, för de behöver hjälp och råd på många olika plan.

Dagens tempo i samhället gör att allt fler har svårt att hålla samma takt.

- Många kan inte springa så hårt. Den här hyperaktiviteten ökar hos människor och den leder till depression. Det finns belägg för det här, poängterar Halinen vidare.

Fokus på människans välmående

Medierna har skrivit spaltmetrar om betydelsen av tidig intervention - senast i skolan - för att få syn på de barn och unga som senare blir osynliga och försvinner i samhället.

- De är inte de talföra - utan de tillbakadragna, de som försvinner i den klasslösa skolan.

Halinen summerar med att tala om att ställa människan i fokus igen. Vi pratar mycket om det mobila, om digitalisering i dag.

- Hur får vi samhället att styra in på att människan ska må bra? Där borde vi börja, igen en gång.

Var femte ung man i Finland gör ingenting

Också många unga kvinnor saknar studie- eller arbetsplats.