Olkinuora och Almqvist: Man måste kunna tala om vanvård

I Raseborg pågår debatten om varför anhöriga inte informerades om misstankar om misshandel på ett äldreboende förrän efter att polisutredningen var klar.

- Om det handlar om missförhållanden bör ju anhöriga få veta det genast, säger pensionerade läkaren och politikern Fredrik Almqvist.

Han anser att de misstankar om vanvård som har undersökts på ett äldreboende i Raseborg inte har något med tystnadsplikt att göra.

Vårdklimat som tillåter diskussion behövs

- Det borde vara helt naturligt att alla former av missbruk och dåligt vårdbeteende kan tas till tals, att man kan diskutera det.

- På det sättet uppstår det ju i regel inte sådana här svåra situationer, säger Almqvist.

Han säger att det inte borde få finnas vårdkulturer eller ställen där det förekommer maktmissbruk eller en kultur av att tysta ner saker.

Journalisten, prästen och samhällsdebattören Hilkka Olkinuora håller med.

- Det är raka puckar som Fredrik Almqvist sköt. Det här är inget nytt. Och det är alldeles hemskt att vi har blundat för det.

Svårt

I sin arbetsroll som präst har Hilkka Olkinuora ofta fått agera budbärare mellan olika parter inom vården.

Hon säger sig ha blivit arg och ledsen då hon hörde om fallet i Raseborg.

Samtidigt är hon också förstående för hur svårt läget är för alla parter.

- Det är svårt att bli gammal och att bli av med sin självbestämmanderätt, sin hälsa och sin framtid.

- Det är väldigt svårt att vara vårdare för äldre kan bli argsinta, aggressiva och oberäkneliga.

- Det är väldigt svårt att vara anhörig och familjemedlem då man inte riktigt vet. Man kanske har skuldkänslor eller sorg. Man känner vanmakt.

- Självklart förstår jag att polisen helst inte skulle vilja ha att göra med sådant här med känslor och vad allt det innebär.

Anhöriga ska våga tala

En arbetsarbetskultur och ett bra vårdklimat gör det också möjligt för anhöriga och klienter att våga tala om saker de har upplevt, säger Almqvist.

Det kan också handla om oro.

- Att det tas emot och man kan ventilera det. Och att man inte behöver känna sig skyldig eller osolidarisk för att man tar upp det, säger han.

Kameraövervakning problematisk

Olkinuora berättar om ett fall i Sverige där en anhörig i smyg spelade in hur vårdare talade och betedde sig vid mammans säng. Mamman hade ständigt blåmärken.

Fallet ledde till en rättegång, men vårdfacket var kritisk till bevisföringen och den hemliga inspelningen, säger Olkinuora.

Det skapar en atmosfär som inte alls är trevlig

Olkinuora om kameraövervakning

Klienten och den anhöriga vann rättegången enligt Olkinuora. Hon säger att det har lett till att kameraövervakning vid vårdenheter nu är helt lagligt och något man har gått in för.

- Det är väldigt sorligt. Det skapar en atmosfär som inte alls är trevlig, säger hon.

Fredrik Almqvist hoppas att kameraövervakning inte blir något man går in för i Finland.

- Med kameraövervakning sitter kontrollen på fel ställe. Den borde sitta i huvudena på personalen och inte i en kameralins.

- Jag hoppas övervakningen kunde ske så att det är kolleger som kan säga till sina arbetskamrater att så här kan man inte göra. Nu har det gått för långt. Nu måste du ta upp frågan i din arbetshandledning.

Lämplighet

En fråga som har lyfts fram är möjligheten att lämplighetstesta personer som jobbar som vårdare.

Hilkka Olkinuora ser ett problem i strävan att snygga upp arbetslöshetsstatistiken.

- Då har man tre avlopp dit man tränger folk. Man ska bli företagare, telefonförsäljare eller närvårdare. Det är den där främsta och sista möjligheten.

Människosynen

Olkinuora säger att man på 1990-talet i vissa kommuner började fundera på att minska på bland annat språkkraven för hemvårdare. Enligt Olkinuora visar det hur man ser på klienterna.

Nog är man ju en kund som har sin rätt att kräva bra service

Olkinuora

Hon ser den frysta maten, menumat, eller som hon kallar det ”biomassan” de äldre erbjuds, som en del av den diskussionen.

- Hur ser vi på människan? Är hon en patient eller är hon ett vårdobjekt där vården kan mätas och effektiveras på ett mekaniskt sätt, det är frågan.

Också Almqvist varnar för att bara se på effektivitet och på att spara pengar. Det kan leda till att anställda får en negativ bild av sitt jobb.

- De som jobbar behöver stöd inte bara från den egna institutionen utan också på samhällsnivå.

- Att de upplever att det jobb de gör får uppskattning och erkänsla. Också när det gäller lönerna och arbetsvillkor.

Betalande kund

Olkinuora säger att man i Helsingfors eller Tammerfors kan få betala över 4 000 euro per månad för sin plats på ett äldreboende med service.

- Nog är man ju en kund som har sin rätt att kräva bra service.

- Jag brukar tänka på professor Alf Rehn. Han säger att om vi äldre inte annars får människovärde så kan vi leka med marknadsekonomins spelregler och kallas oss för en affärsmöjlighet.

Almqvist vill för sin del understryka att man ska ha rätt till ett bra bemötande och en god vård oberoende av hur mycket man betalar för sin vård.

Vanligare än man tror

Almqvist anser att problemet med dåligt bemötande inom vården är mera allmänt än vad man anar.

Han säger att det inte alltid rör sig om väldigt allvarliga och grova fall. Men problemet finns.

Han säger sig ha sett och hört om brister i hur man bemöter patienter inom vården under de tiotals år han har varit aktiv.

Han har både jobbat inom vården och varit ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Esbo.

Arbetsledningens roll viktig

Almqvist vill ändå säga att det på de flesta vårdplatser fungerar bra med en kompetent arbetsledning.

Men han säger att det alltid kan finnas personal med bristande kunskaper, utbildning, lämplighet eller motivation.

Almqvist vill lyfta fram just hur viktigt det goda ledarskapet är för att utveckla en bra vårdmiljö.

Men det handlar också om handledning och vidareutbildning för att förebygga missförhållanden.

- Att man utvecklar en empatisk, lyssnande och engagerad vårdmiljö.

Ledarskapet ska synas också längst ner

Olkinuora säger att det är ”trendigt att skylla allt på ledarskap”, men att hon i den frågan faktiskt instämmer i vad Almqvist säger om just ledarskap.

Hon säger att det viktiga är att ett bra ledarskap verkligen går ner ända till den nivå som jobbar med klienter eller patienter. Att ledarskapet inte bara blir ett skikt ovanpå övriga skikt i hierarkin.

Utbildning

Brådska och dålig utbildning kan också spela en roll, säger Olkinuora.

Almqvist beskriver jobbet inom vården och omsorgen som i hög grad ett relationsarbete.

- Där sätts ju vårdgivarens, de anställdas personliga egenskaper på stora prov därför att man kommer så nära sina klienter och patienter.

- Man får uppleva och ta del av svåra saker både fysiskt och psykiskt.

Almqvist säger att det gör jobbet påfrestande. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med personal.

Det är viktigt att människor som är utbrända eller känner sig överväldigade kan få ta timeout eller få handledning.

- Så kan de återfå sina krafter och kan fortsätta på ett bra sätt i sitt arbete.

Artikeln skriven på basis av en längre radiointervju som sändes i Yle Vega 13.9. Redaktör är Tiina Grönroos.

Nyländsk förmiddag

Programmet är inte längre tillgängligt

Grundtrygghetsdirektör: Kameror skulle kunna se vanvård då personalen minskar allt mera

Hangöchef efterlyser mera vårdpersonal.