Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Expressionismpionjären Tyko Sallinens verk ställs ut på Åbo Konstmuseum

Från 2017
Blåsig dag i april av Tyko Sallinen.
Bildtext Blåsig dag i April, 1914.
Bild: Helsingin taidemuseo/Helsinki Art Museum

Åbo Konstmuseum ställer ut den finske konstnären Tyko Sallinens verk i höst. Sallinen räknas som en pionjär för den finska modernismen och expressionismen i början av 1900-talet.

Utställningen har kommit till genom samarbete med Helsingfors konstmuseum, som tidigare i år ställde ut Sallinens verk. Åboutställningen är ännu bredare till sin omfattning än den i Helsingfors.

- Vi har såväl klassikerna som Sallinens lite tidigare och senare produktioner, berättar äldre amanuens Christian Hoffmann.

Expressionismens fader i Finland

Enligt Hoffmann är Sallinen intressant dels för att han är en finländsk klassiker, dels för att det var han som lanserade en expressionism av internationella mått i Finland. Men vem var han?

- Sallinen var en bråkmakare, men också en mycket kunnig målare som gjorde som han ville. Han beaktade inte vad folk hade gjort innan honom, eller att konsten skulle vara finslipad och vacker.

Sallinen var en färgstark figur. Han hade ett trassligt kärleksliv och blev inblandad i en långvarig dispyt med den äldre kollegan Akseli Gallen-Kallela. Han var också omstridd för sina folkskildringar, som ansågs framställa det finska folket på ett fult och primitivt sätt.

- När man betraktar hans konst måste man komma ihåg att han växte upp i en strängt laestadiansk familj, hans far pryglade honom med bältet. Därför gav han sig också iväg när han vara bara 14 år för att skaffa sig ett yrke, berättar Hoffmann.

Hur märks den barndomen i hans konst?

- Det är nog närvarande. Till exempel i Hihuliter, ett av hans mest kända verk, är den laestadianska uppväxten ett tydligt tema.

Efter Sallinen följde många andra finländska konstnärer i samma spår, bland andra Jalmari Ruokokoski som också var en personlig vän till Sallinen.

- Hans betydelse i den finländska konsthistorien är central, och dessutom var det hans generation som gjorde en markering mot den tidigare generationen, det vill säga Gallen-Kallelas generation.

Hustrun motiv för många porträtt

Ett av utställningens rum tillägnas porträtt på Sallinens första hustru Helmi Vartiainen, eller Mirri som hon kallades. Deras äktenskap slutade i skilsmässa och förhållandets förfall speglas av porträttens utveckling genom åren.

- Sallinens sätt att måla porträtt var väldigt annorlunda jämfört med andra vid den tiden. Det är bred penselföring, starka färger och absolut ingen slavisk verklighetstrogenhet, berättar Hoffmann.

Mirri, Tyko Sallinen.
Bildtext Sallinens första hustru Helmi Vartiainen, "Mirri". 1909.
Bild: Amos Andersons konstmuseum


Han anstränger sig inte direkt för att göra henne vackrare än i verkligheten?

- Nej, tvärtom. I verkligheten såg hon inte alls så anskrämlig och djurisk ut som på vissa av porträtten. De hade ju ett mycket stormigt förhållande, delvis på grund av Sallinens handlingar. Han gav bort deras förstfödda dotter till sin syster i Danmark, utan att Mirri visste om det. Det var där det började spricka.

Mirri, Tyko Sallinen.
Bildtext Ett senare porträtt av Mirri, 1910.
Bild: Helsingfors konstmuseum

Åbo konstmuseum höll vernissage för tre utställningar 14 september. Förutom Tyko Sallinens verk förevisar museet under hösten också Johanna Ketolas Dal L447 och Marko Turunens ADHD-shejken.

Tyko Sallinen-utställningen pågår till 7 januari.

Lördagsdansen i Mutila, 1918.
Bildtext Lördagsdansen i Mutila, 1918.
Bild: Finlands Nationalgalleri - Ateneum konstmuseum