Borgåelever som behöver extra stöd i skolan mår sämre än förr

Kostnaderna för elever som behöver socialt och emotionellt stöd har ökat inom de svenska skolorna i Borgå i år. Det här beror på att man har anställt flera vuxna som hjälp i A-klasserna.

- Det handlar inte egentligen om att eleverna som behöver extra stöd har blivit så många flera, utan om att de som behöver hjälp måste få mer stöd, förklarar Rikard Lindström, utbildningsdirektör vid Borgå stad.

Borgå meddelade tidigare att stadens budget för 2017 ser ut att överskridas med tre miljoner.

Enligt stadens pressmeddelande har ”antalet barn som behöver särskilt stöd ökat” inom de svenskspråkiga utbildningstjänsterna.

En grupp har delats i mindre grupper

Enligt Rikard Lindström handlar det ändå om att man i år har behövt mer personal för att man delat in eleverna i behov av extra stöd i mindre grupper.

- Förut hade vi en grupp för ettor till sexor, men i år måste den gruppen delas i tre grupper för att den ska fungera. Det betyder att lönekostnaderna har ökat.

Dessutom har kostnaderna för taxiresor ökat. Det finns barn som inte klarar av att åka till skolan i samma taxi som andra barn.

Staden har i dagens läge två så kallade A-klasser för svenskspråkiga elever som behöver extra stöd. En av dem finns i Gammelbacka skola och är till för elever i årskurs 1-6.

Illamåendets orsak en evighetsfråga

Den andra klassen finns i Strömborgska skolan och är till för elever i årskurs 7-9.

- Det handlar om elever som reagerar hastigt och utåt, som behöver stöd i sociala och emotionella sammanhang. De som mår illa mår sämre än tidigare, konstaterar Lindström.

Vad det kan tänkas bero på säger han att man kunde diskutera länge.

- Det beror säkert på många olika saker, inte bara på skolan som miljö. Det kan handla om dagens samhälle överlag, uppfostringsmetoder, den digitala världen och vad vi äter.

"De behöver en lugnare miljö"

Rikard Lindström berättar att målet i dagens läge är att elever som till exempel behöver stöd i inlärningen är integrerade i de vanliga klasserna, men får hjälp i smågrupper vid behov.

- Det finns ändå elever som inte klarar av stökigheten i klassen, raster eller förändringar. Deras möjlighet till flexibilitet är mindre och därför behövs en lugnare miljö för dem.

Trenden har gått mot färre specialklasser

Lindström berättar att trenden i Borgå och på nationellt håll redan för åtta år sedan var att avskaffa specialklasser och specialskolor.

- Vi fick ändå ett starkt stöd av barnpsykiatriska polikliniken då vi fattade beslutet att grunda den första A-klassen.

Staden strävar ändå efter att de barn som går i A-klass kan återgå till sin vanliga klass så fort som möjligt.

Behovet finns också under nästa år

För tillfället har behovet av stöd ökat speciellt i A-klassen för årskurs 1-6 i Gammelbacka skola.

- Klassen har nio elever och vi har fått fundera ordentligt på hur vi ska lösa situationen. Från början var tanken att de klarar sig med en lärare och en handledare, men fler vuxna behövdes.

Nu jobbar fem vuxna med nio barn medan man tidigare räknade med en resurs bestående av 2,5 vuxna.

Behovet fortsätter också under nästa år och kostnaderna för verksamheten uppgår till omkring 300 000 per år.

"Det är inget straff, utan en möjlighet"

Rikard Lindström säger att staden utgår från barnens bästa och konstaterar att alla barn är lika viktiga och bra.

Föräldrarna önskar förstås ofta att det egna barnet ska få gå i en vanlig klass med sina kamrater.

Det kan därför till en början vara svårt för föräldrarna att se A-klassen som en möjlighet.

- Klassen är ändå inget straff och den är inte en specialklass. Den är en möjlighet för barnen att må bättre.