Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan

Allt färre unga väljer att konfirmeras: "I dag ses skriftskolan som ett val inte som en rutin"

Från 2017
Uppdaterad 04.11.2017 20:20.
Trefaldighetskyrkan i Vasa. I bildens högra nedre kant Yle Nyhetsskolans logo.
Bildtext Trefaldighetskyrkan i Vasa.
Bild: Yle/Alla Bezuhlova

Ända sedan 1999 har den finska evangelisk-lutherska kyrkans medlemsantal sjunkit i jämn takt. Kyrkan har inte längre lika stor roll i det nutida samhället och allt fler låter bli att döpa sina barn.

Skriftskolan är ändå en viktig höjdpunkt för många, även om antalet konfirmander beräknas minska med åren. Orsakerna som lockar ungdomarna till skriftskolan är blandade.

Axel Haldin framför en krittavla.
Bildtext Axel Haldin valde att inte gå i skriftskola eftersom att han är ateist. Han tycker ändå att det finns positiva sidor med religioner.
Bild: Yle/Alla Bezuhlova

Valet att inte gå i skriftskolan

Axel Haldin är en av dem som inte gick i skriftskolan för att han är ateist.

- Jag har, egentligen alltid, varit påverkad av mina föräldrar och det att religion kändes orealistiskt.

Ur hans synvinkel är religion trots det bra för att det till exempel kan få människor att skänka pengar till välgörenhet.

Haldin brydde sig inte om att han var ensam i somras då de flesta vännerna var på konfirmationsläger. Däremot tyckte han att historierna han fick höra från lägren var roliga.

Blivande konfirmand

Jennifer Hietala, 14 år, är en av de unga som kommer att bli konfirmerade i Vasa svenska församling.

Hon väljer att gå i skriftskolan på grund av kristna skäl, som att bli fadder och kunna gifta sig i kyrkan. Men hon går också i skriftskolan för att binda nya vänskapsrelationer.

Det har alltid funnits de ungdomar som väljer att gå i skriftskola på grund av att kompisarna valt det eller för att man får pengar och presenter då man konfirmeras

Går du i skriftskolan bara för att många andra i din omgivning gör det?

- Nej, jag tror inte att unga i dagens läge går i skriftskolan bara för att ens kompisar gör det.

Hon har klara förväntningar på hur det kommer vara att gå i skriftskolan.

- Jag tycker det ska bli roligt att träffa kompisar som går i andra skolor men jag tror också att det kan bli lite tråkigt på lektionerna som man har.

Har du hört något om hur skriftskolan är, i förväg?

- Jag har hört att det kan vara lärorikt och väcka nya tankar, men också att det kan bli lite tråkigt med lektionerna. Jag tror själv att skriftskolan är en plats var vi lär oss be till Gud och att vi lär oss psalmer utantill. Jag ser fram emot att gå i skriftskolan!

Visste du att...

Av hela Finlands befolkning är 71,9% inskrivna i den evangelisk-lutherska kyrkan.

I Vasa är antalet inskrivna 73% av befolkningen år 2016.

källa: evl.fi, kirkontilastot.fi

Hur var det förr?

Marica Ylinen gick i skriftskolan och blev konfirmerad år 1983. Hon hör till Vasa svenska församling och hennes “skribaläger” hölls på Alskat.

Hon berättar bland annat om varför hon valde att gå i skriftskolan och om hon märkt av skillnader i skriftskolan under åren.

Jag tror att det kommer bli färre som går i skriftskola, eftersom allt fler föräldrar låter bli att döpa sina barn och därmed är det allt färre unga som ”automatiskt” introduceras till skriftskolan

― Sofia Böckelman, ungdomsarbetsledare

Varför valde du att gå i skriftskolan?

- Det var ganska självklart, en tradition i familjen och släkten. Det kändes som en milstolpe i livet att få bli konfirmerad och en gemensam målsättning i kompiskretsen.

Pastori ja rippikoululaisia Haapasaaressa vuonna 1964.
Bildtext Skriftskola på 1960-talet.
Bild: Yle kuvanauha

"Det är bra med traditioner"

Eftersom Marica Ylinen gick i skriftskolan kunde hon gifta sig i kyrkan och bli fadder. Det kändes viktigt.

Har du märkt av några skillnader i skriftskolans verksamhet under årens gång?

- Skriftskolan i sig har nog hållits rätt likadan sen jag själv blev konfirmerad, den har inte ändrats mycket. Det är bra med traditioner.

Det kändes som en milstolpe i livet att få bli konfirmerad och en gemensam målsättning i kompiskretsen

― Marica Ylinen, konfirmerades år 1983

Marica Ylinen vet inte ifall det skulle ha varit okej för henne att inte gå i skriftskolan. Trots det ångrar hon inte sitt beslut.

- Jag tror att det för generationen före mig inte skulle ha varit acceptabelt att inte gå i skriftskolan om man var döpt.

Kyrka innifrån.
Bildtext Förr gick allting mera på rutin medan man nuförtiden ser skriftskolan som ett val, säger Sofia Böckelman som länge jobbat med konfirmander.
Bild: Yle/Alla Bezuhlova

“I en stor församling, som Vasa svenska, är det inte lika självklart”

Sofia Böckelman är ungdomsarbetsledare och har officiellt jobbat med konfirmander i 22 år.

Hon har inte märkt någon betydande skillnad hos ungdomarnas motivation att gå i skriftskolan genom åren, men orten och samfundets storlek har en viss betydelse.

- Först jobbade jag i en liten församling där så gott som alla gick i skriftskolan mer för att det hörde till. När man sedan jämför det med en stor församling som Vasa svenska, där jag nu är verksam, är det inte en lika självklar sak.

Vi har haft många som verkligen har tänkt till om de vill gå i skriftskola. Så har de själva valt att ge det en chans

― Sofia Böckelman, ungdomsarbetsledare

Böckelman tror också på en minskning i framtiden hos antalet konfirmander.

- Jag tror att det kommer bli färre som går i skriftskola, eftersom allt fler föräldrar låter bli att döpa sina barn och därmed är det allt färre unga som ”automatiskt” introduceras till skriftskolan.

En ny kategori av unga som själva väljer att gå i skriftskola

Det positiva enligt Sofia Böckelman är ändå att det nuförtiden är flera som verkligen tänker till kring skriftskolan, eftersom det inte längre är en lika självklar sak.

- Eftersom att det inte längre är så automatiskt att gå i skriftskola, så har vi haft många som verkligen har tänkt till om de vill eller inte vill gå i skriftskola. Så har de själva valt att ge det en chans.

Nuoria konfirmaatiotilaisuudessa
Bildtext En del ungdomar väljer att gå i skriftskola trots att de inte är döpta.
Bild: Hannu Makarainen

- Detta är en ny kategori tycker jag. Förr gick allting mera på rutin medan man nuförtiden ser skriftskolan som ett val, tillägger Böckelman.

- Det finns också många som kanske inte har blivit döpta, men ändå är nyfikna och vill pröva på att fara till skriftskolan.

Vissa väljer skriftskolan på grund av pengar, gåvor och kompisar

Det har alltid funnits de ungdomar som väljer att gå i skriftskola på grund av att kompisarna valt det eller för att man får pengar och presenter då man konfirmeras menar Böckelman.

Det här är ett fenomen som inte har förändrats på den tid som Böckelman jobbat med konfirmander.

Jag har hört att skriftskolan kan vara lärorik och väcka nya tankar, men också att det kan bli lite tråkigt med lektionerna

― Jennifer Hietala, 14 år

- Det är väldigt svårt att säga hur stor den delen är, och såklart så varierar det från grupp till grupp. Ofta kan det också vara lite både och: man vill lite själv, men samtidigt går man också i skriftskola för att vännerna gör det eller för pengar.

Vasa sist med att sänka skriftskoleåldern

I Vasa har åldern för skriftskola tidigare varit ett år äldre än i resten av landet. Från och med i år har den sänkts till 15 år så att två åldersgrupper konfirmerades under denna vår och sommar.

Det tidigare systemet hade tagits i bruk med tanken att ungdomarna då är mer mogna, men enligt Böckelman har det inte märkts någon skillnad om konfirmanderna är 15 eller 16 år.

- Det är ännu svårt att säga någonting i ett så tidigt skede, men det handlar nog mer om gruppen som helhet än om ungdomarnas ålder.

- För oss som undervisar kommer vi troligen ändra på hur vi lägger upp undervisningen, och hur mycket man diskuterar och gör praktiska saker, säger Böckelman.

Artikel skriven av: Alla Bezuhlova, Julia Hietala, Milla Ylinen, Lisa Snickars och Emma Häkkinen vid Vasa övningsskolas gymnasium.