Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Palmolja och fosfater döljer sig i skolmaten – och många halvfabrikat

Från 2017
Uppdaterad 25.09.2017 21:24.
Elever i Oxhamns skola i Jakobstad äter kebabfrestelse som innehåller fosfat.
Bildtext Kebabfrestelsen i Oxhamns skola i Jakobstad innehåller fosfat.
Bild: YLE/Annvi Gardberg

Spotlight bad att få matsedlar av 12 städer och kommuner. Nio av dem svarade. Det märks att de flesta skolkök använder halvfabrikat – det blir överraskande långa listor på ingredienser, som över 60 stycken i köttbullarna i Jakobstad.

Här är de städer och kommuner vi kontaktade

Skinkstrimlor, köttbullar, spenatplättar och morotsplättar innehåller fosfater, och på vissa orter finns det väldigt mycket palmolja i maten. I Sibbo, Borgå och Vanda får skoleleverna mera palmolja än på andra orter. Palmoljan finns i matfett, i kallrörda såser och i potatismos och spenatplättar.

Borgå serverar potatismos med palmolja

Potatismoset i Borgå är kallrört, ingredienserna rörs ihop kalla och värms upp först kort före servering. Det är en populär teknik i storkök och används också i skolköken.

Borgå: Potatismos med palmolja och modifierad stärkelse

Varför finns det så mycket palmolja i maten i Borgå?

Kostservicechef Birgitta Creutziger i Borgå svarar att köken använder margarin och vegetabiliskt fett, eftersom de vill undvika animaliskt fett.

Nästan alla skolkök använder margarin med palmolja

Christel Lamberg-Allardt är näringsforskare och professor vid Helsingfors universitet. I skafferiet i ett skolkök i Vanda hittar vi palmolja i margarin och den vegetabiliska fettblandning som används vid matlagning.

Fettblandningen (Milda) innehåller 75% palm- och rapsolja, medan margarinet (Flora) innehåller "palm- och kokosolja i varierande proportioner".

Det inte finns ett margarin eller liknande bredbara fetter utan palmfett

― Professor Christel Lamberg-Allardt

– Både palmolja och kokosolja är visserligen vegetabiliska fetter, men de innehåller mycket mättade fettsyror, så de är inte hälsosamma och ska undvikas, säger Christel Lamberg-Allardt.

Hon konstaterar att det inte finns margarin eller liknande bredbara fetter utan palmfett.

– Tyvärr är det är den godkänd ingrediens. Palmoljeodling är ju bekymmersam också ur miljösynpunkt. säger Lamberg-Allardt.

Christel Lamberg-Allardt är professor och näringsforskare.
Bildtext Christel Lamberg-Allardt anser att skolköken kunde undvika palmolja.
Bild: YLE/Annvi Gardberg

Arja Lyytikäinen har gjort upp rekommendationer för skolmat. Hon är generalsekreterare för Statens näringsdelegation.

– Vi rekommenderar att man minskar på både palmolja, kokosolja och animaliskt fett (smör) i skolmaten, säger Lyytikäinen.

Arja Lyytikäinen har gjort upp  rekommendationer för skolmat.
Bildtext Arja Lyytikäinen hoppas att köken minskar på mättat fett i skolmaten.
Bild: YLE/Henrik Leppälä

Svenska livsmedelsverket varnar för oönskade ämnen i produkter med palmolja som misstänks kunna öka risken för cancer. I Finland rekommenderar Evira minskat bruk för alla barn, eftersom fettet är mättat

Palmolja ger margarinet stadga

Men varför använder då margarintillverkarna palmolja?

– Palm- och kokosolja behövs för att margarinet inte ska vara flytande utan gå att breda. Alternativet är att sätta till smör som också ger konsistensen stadga, säger Antero Lehtonen, VD för Bunge Finland.

Palmolja behövs för att margarinet inte ska vara flytande utan gå att breda

― Antero Lehtonen, VD för Bunge Finland

Bunge tillverkar margarinet Keiju som serveras i många skolor. Andelen palmolja framgår inte på förpackningarna, men Lehtonen berättar att margarin med 70% fett innehåller 48% rybsolja och 20 % palm- och kokosolja. (I allmänhet ingår tre fjärdedelar palmolja och en fjärdedel kokosfett, men proportionerna kan variera.)

I lättmargarinerna finns 25% rybsolja och 15% palm- och kokosolja, så balansen mellan det omättade och mättade fettet blir de facto sämre i dem.

Lehtonen framhäver att Bunge använder enbart miljöcertifierad palmolja i sina margariner.

Skoleleverna får margarin till knäckebrödet.
Bildtext Skoleleverna får margarin på knäckebröd i skolorna.
Bild: YLE/Annvi Gardberg

Matlagningsgrädde och "matcreme" kan vara värre än grädde

Matcreme eller matlagningsgrädde innehåller ofta en lång lista på tillsatser, eftersom fettet blandas ut med vatten och det behövs stabiliseringsmedel.

– Matlagningsgrädde kan till och med innehålla mera mättade fettsyror än vanlig grädde. Jag skulle önska att skolköken kunde hitta råvaror som sänker andelen mättat fett i den färdiga maten, säger Arja Lyytikäinen vid Statens näringsdelegation.

Matlagningsgrädde kan till och med innehålla mera mättade fettsyror än vanlig grädde

― Arja Lyytikäinen, statens näringsdelegation.

Skolköken i Pedersöre, Närpes och Helsingfors har valt att använda vispgrädde i stället för matlagningsgrädde. Är det bättre?

– Det kan gå bra så länge andelen grädde inte blir för stor. Rekommendationerna ska följas på hela matsedelns nivå, det är inte så farligt om en enskild maträtt innehåller för mycket mättat fett, säger Lyytikäinen.

Skinkstrimlor med vatten och fosfat

Skinkfrestelse hör till favoriträtterna i Vanda. I receptet ingår Atrias pizzastrimlor. Kötthalten är 51 %, den näst största ingrediensen är vatten. Dessutom innehåller strimlorna tre sorters fosfat som binder vattnet i skinkan.

Vanda: Skinkfrestelse med tre sorters fosfater och palmolja.

Professor Christel Lamberg-Allardt rynkar pannan.

– Varför ska skinkan innehålla så mycket vatten, och behövs verkligen alla tre fosfater? Forskarna har konstaterat att om vi får tillsatt fosfat från många olika livsmedel ökar det risken både för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar, säger Lamberg-Allardt.

Varför ska skinkan innehålla så mycket vatten, och behövs verkligen alla tre fosfater?

― Professor Christel Lamberg-Allardt

Varför har Vantti som lagar maten i Vanda stad valt just de här skinkstrimlorna? Pirjo Huvila-Nicklén som är måltidsservicechef vid Vantti i Vanda svarar per epost:

"I vårt nästa upphandlingsavtal kräver vi att skinkans kötthalt ska vara minst 60%. Vi skulle önska att fosfathalten skulle framgå ur innehållsförteckningarna. Då kunde vi välja livsmedel med mindre fosfat".

Här sprutas saltlake med fosfat in i skinka.
Bildtext Här sprutas saltlake med fosfat in i skinka.
Bild: YLE/Antti Lempiäinen

Matindustrin behöver inte berätta hur mycket fosfat som sätts till i kött och annan mat. Men Christel Lamberg-Allardt berättar att smältost är den värsta fosfatbomben.

– Det är det livsmedel där man får sätta till mest fosfat, och när vi äter smältost tas fosfaten upp i våra kroppar ännu effektivare än ur annan mat, säger Lamberg-Allardt.

I smältost får man sätta till 20 gram fosfor per kilo, det vill säga fyra gånger mera än i kött. Skoleleverna i Vanda får smältost fyra gånger på tre veckor, den finns med både som ingrediens i maten och som pålägg till bröd.

Mest fosfat i billigt kött och smältost

Närproducerade köttbullar med fosfat

I Jakobstad får skoleleverna fosfat i skinka och korv, köttbullar och kebab. Carina Lund, avdelningschef för kosthållet, beklagar att skolköken i Jakobstad inte kan laga egna köttbullar. Köken saknar en maskin för att tillverka köttbullar och biffar.

– Vi hoppas att leverantörerna har koll på tillsatserna, så det inte blir för mycket, säger Lund.

Carina Lund på Alerte som lagar skolmat i Jakobstad hoppas att leverantörerna håller koll på tillsatsämnena.
Bildtext Carina Lund på Alerte som lagar skolmat i Jakobstad hoppas att leverantörerna håller koll på tillsatsämnena.
Bild: YLE/Annvi Gardberg

Alerte som lagar skolmaten köper kebab och köttbullar från Korv-Görans kebab, ett lokalt företag. Köttbullarna innehåller väldigt många ingredienser, bland dem finns också fosfaterna E450 och E451.

Jakobstad: Korv-Görans köttbullar med fosfat och rekordmånga ingredienser

– Vi sätter till fosfat för att få rätt konsistens. Köttet innehåller naturliga fosfater, jag tror inte att det är farligt att vi använder ett ämne som finns naturligt i köttet, säger Gustav Granholm som är VD för Korv-Görans.

Gustav Granholm som är VD för Korv-Görans har funderat på att laga köttbullar utan fosfater.
Bildtext Gustav Granholm som är VD för Korv-Görans har funderat på att laga köttbullar utan fosfater.
Bild: YLE/Annvi Gardberg

Professor Christel Lamberg-Allardt säger att det visserligen finns naturligt fosfor i kött och andra livsmedel, men att fosfat som tillsatsämne sugs upp mycket starkare i kroppen. Ny forskning visar att fosfaterna kan ha hälsorisker som är värre än man hittills trott.

Gustav Granholm på Korv-Görans säger att han är beredd att utvärdera och testa på nytt.

– Vi har diskuterat i produktutvecklingsgruppen om att jobba bort fosfatet. Vi har inte gjort det eftersom köttbullarna har sålt så bra, säger Granholm.

Det blir bättre konsistens på kebabflarnen med fosfat

― Gustav Granholm, vd för Korv-Görans Kebab

Det finns fosfat också i Korv-Görans kebab som ingår i kebabfrestelsen i Oxhamns skola i Jakobstad. Varför det?

– Det blir bättre konsistens på kebabflarnen med fosfat. I kebaben har vi svårt att lämna bort fosfatet, den blir sämre, säger Granholm.

Pedersöre och Närpes lagar det mesta från grunden

Pedersöre har skolköken den maskin som krävs för att laga egna köttbullar och biffar, men om någon i personalen är sjukskriven blir det halvfabrikat i stället. Kosthållet köper in panerad fisk, korv, skinka och kebab.

Pedersöre: Korvsås utan fosfat

I Pedersöre använder skolköken både röd mjölk, smör och grädde i matlagningen. Margariner finns inte som ingredienser i maten. Men köket använder buljong av märket Iso Mitta, som innehåller palmolja.

I Närpes använder skolköken både smör och grädde, men tar laktosfri mjölkdryck i stället för röd mjölk. Vi får recept från kosthållet i Närpes, i höst har barnen bland annat ätit denna fisksoppa.

Närpes: Fisksoppa med sej, smör och grädde

Kosthållet i Närpes har köpt in korv och skinka med hög kötthalt, men det finns fosfat i båda.

Svenska Yles Närbild gjorde ett reportage om skolmat som en del av matfostran och besökte Pedersöre, Sibbo och Åbo.

Pargas, Åbo och Vasa svarar inte

Pargas, Åbo och Vasa hör till de städer som inte svarar när jag ber om matsedlar med ingredienser. I Pargas råder stor brådska eftersom skolköket går över till Arkea, samma företag som lagar maten i Åbo. Arkea meddelar att de inte hinner skicka uppgifter för Åbos del heller. Vasa svarar inte alls.

Men jag får några fotografier från skolkökets skafferier i Pargas. Det visar sig att skoleleverna äter Korv-Görans kebabflarn med tillsatt fosfat också i Pargas. Dessutom får de länkkorvtärningar som innehåller 49% kött och fosfat. Skinkstrimlorna har 65 % kött och två sorters fosfat.

Carola Skaag lagar sallad i Houtskär.
Bildtext Carola Skaag lagar sallad i Houtskär.
Bild: YLE/Annvi Gardberg

Houtskär hör till Pargas men följer sin egen matsedel och satsar på närproducerad mat. Köket undviker tillsatser så långt det går, men korv, skinka, margarin och matlagningsgrädde är upphandlad centralt för hela Pargas och innehåller fosfater och palmolja.

Houtskär: Meny med gäddbiffar och bondbönsbiffar

Läs mera om skolmaten i Jakobstad, Houtskär och Malmö.

Billig korv med 25% kött i Jakobstad

Eleverna får ugnskorv i Jakobstad som innehåller bara 25% kött. Också den har tillsatt fosfat. Vatten är den största beståndsdelen.

Jakobstad: Ugnskorv med 25% kött och fosfat

Carina Lund säger att Jakobstad valde Atrias ugnskorv i senaste upphandling och att köket är bundet till korven tills följande upphandling är gjord.

– Det var den enda ugnskorv som inte innehöll morot eller ost, därför valde vi den då. Men vi ska se om vi hittar en annan korv när vi gör upp den nya matsedeln. Barn tycker om ugnskorv, säger Lund.

I Sibbo och i Raseborg serveras Findus pyttipanna med korv med 55 % kötthalt, den korven hör till de få som är utan fosfat.

– Vi brukar sätta till korv när vi serverar den pyttipannan, broilerkorv med 74% kött, svarar Christina Lönnholm i Sibbo. Den korven innehåller fosfat.

Lönnholm berättar att barnen gillar pyttipanna och att köket serverar den i början av höstterminen för att få barnen positivt inställda till skolmaten.

Skoleleverna i Houtskär får närproducerad mat men också här finns en del tillsatser.
Bildtext Skoleleverna i Houtskär får närproducerad mat.
Bild: YLE/Annvi Gardberg

Raseborg lagar så rättvist som möjligt

I Raseborg berättar kosthållschef Tove Damén-Wikholm att personalen i köket inte räcker till för att laga all mat från grunden. Därför behövs halvfabrikat. Staden vill få ner personalkostnaderna ytterligare.

– Vi köper in halvfafbrikat men ser till att samma skolor inte får halvfabrikat flera dagar i rad. De olika skolorna får turvis mat som vi lagat själva, säger Damén Wikholm.

Raseborg håller på att minska på antalet skolkök och bygger ut centralkök i stället.

Helsingfors, Esbo och många andra orter serverar spenatplättar med palmolja och fosfat

Spenatplättarna innehåller palmolja både i Helsingfors, Esbo och Vanda, liksom i Borgå och Sibbo. I vissa skolkök innehåller spenatplättarna dessutom fosfat. Jag frågar varför, och får höra att kosthållen köper in spenatplättarna från livsmedelsindustrin.

Sibbo och huvudstadsregionen: spenatplättar med palmolja (och fosfat)

Helsingfors, Esbo och Vanda har köpt in mat till vissa skolor från Fazer Food Services. Företaget meddelar att 10% av maten är köpt från matindustrin och 90% lagas i köken. Fazer serverar en korv som innehåller kött och morot och som är helt utan fosfat.

Skolmat på sparlåga - Spela upp på Arenan
Formuläret är inte längre tillgängligt.
Porträttbild av Yleredaktören Leo Gammals. I över vänstra hörnet en logo formad som en tallrik med kniv och gaffel, där det står: Skolmat.

Leo Gammals: Vem bestämmer egentligen över skolmaten?

Matfostran ger eleverna kunskap om mat men i vilket syfte.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln