Vad händer om svenskan blir frivillig? Fem frågor om det regionala språkförsöket
På tisdag debatterar riksdagen det omstridda förslaget om regionala språkförsök.
Enligt regeringen är målet att utvidga elevernas språkurval. Kritikerna befarar att språkförsöken försämrar elevernas valmöjligheter i framtiden.
Svenska Yle sammanfattar diskussionen om de regionala språkförsöken i fem punkter.
1) Vad handlar språkförsöket om och vem är det som berörs?
Försöket berör elever i årskurserna 5 och 6 som inte tagit del av undervisning i det andra nationalspråket tidigare.
Skolor runt om i landet kan ansöka om att medverka i försöket. I slutändan är det eleven och vårdnadshavarna som fattar beslut om att delta.
Kommunerna, personalen och de berörda familjerna förbinder sig att medverka i forskning medan språkförsöket pågår.
Högst 2 200 elever erbjuds möjlighet att delta i försöket som är tänkt att börja hösten 2018.
Den snäva tidtabellen förväntas minska på intresset att delta i försöket.
Ett motsvarande försök har inte tidigare genomförts i Finland.
2) Varför är frågan aktuell just nu?
Då riksdagen år 2014 röstade ned medborgarinitiativet om att göra svenskundervisningen valbar godkändes en kläm om att utreda möjligheterna till regionala språkförsök.
Juha Sipiläs (C) regering skrev in språkförsöket som en del av sitt regeringsprogram.
Av regeringspartierna är det framför allt Sannfinländarna, och numera Blå framtid, som drivit frågan.
Men försöket har även ett brett stöd inom Centern och Samlingspartiet.
Den beredande ministern Sanni Grahn-Laasonen representerar Samlingspartiet.
3) Berör försöket också svenskspråkiga elever?
Ja och nej.
På pappret gäller språkförsöket såväl finskspråkiga som svenskspråkiga skolor.
Men i praktiken är det främst finskspråkiga skolor som berörs.
Orsaken till det här är att finskundervisningen påbörjas före årskurs fem i merparten i av de svenskspråkiga skolorna.
Elever som inlett studier i det andra nationalspråket har inte rätt att medverka i försöket.
4) Finns det risker med försöket?
Enligt regeringen kommer propositionen inte att få konsekvenser för de språkliga rättigheterna, eftersom det handlar om ett temporärt försök som endast berör vissa åldersklasser.
Tvärtom anser regeringen att försöket kommer innebära att undervisningen blir mångsidigare och språkurvalet bredare.
Samtidigt varnar experter för att språkförsöket kan få långtgående konsekvenser såväl för den enskilda eleven som för samhället i övrigt.
Totalt 35 av de knappt 60 remissvar som regeringen fick in under beredningen av ärendet var kritiska till försöket.
Så gott som alla experter anser att försöket kommer att leda till sämre språkkunskaper istället för mångsidigare.
Kommunförbundet anser att propositionen äventyrar de inhemska språkens ställning och rätten att studera det andra inhemska språket.
Vid universiteten befarar man att studietiderna förlängs om studerande i framtiden måste komplettera sina kunskaper i svenska i vuxen ålder.
I propositionen medger regeringen är "svårt att undvika en situation där personer utan kunskaper i svenska i något skede i livet hamnar i en sämre ställning än andra på grund av avsaknaden av kunskaper i det andra inhemska språket".
Å andra sidan konstateras att "studierna i ett annat främmande språk, som valfriheten möjliggör, kan vara till nytta i det internationella samarbetet och skapa nya möjligheter till framsteg i karriären."
5) Vad händer nu?
Riksdagen kommer att föra en remissdebatt om språkförsöket i samband med budgetbehandlingen.
Därefter kommer lagen att gå vidare till utskottsbehandling.
I utskotten kommer man bland annat att ta ställning till om språkförsöket är förenligt med grundlagen.
Bland annat Justitieombudsmannen har krävt att försöket ska behandlas grundligt i grundlagsutskottet.
Riksdagen röstar om godkännandet av språkförsöket i december, samtidigt med de övriga budgetlagarna.
