Varför får nazister demonstrera i Sverige? Är yttrandefrihet viktigare än att stoppa hets mot folkgrupp?

På lördag demonstrerar nazistiska Nordiska motståndsrörelsen i Göteborg, samtidigt som den årliga bokmässan hålls. Polisen förbereder sig för våld med att bygga ut sitt häkte och trycka upp flygblad - men de får också kritik för att de överhuvudtaget tillåter demonstrationen.

De senaste veckorna har debatten om Nordiska motståndsrörelsens (NMR) demonstration rört upp känslorna i Sverige, igen. För det börjar bli ett mönster: NMR ska demonstrera, debatten blir upprörd, det hänvisas till yttrandefriheten, NMR får en massa publicitet - och några månader senare upprepas samma mönster igen.

Ändå är det viktigt att allt detta fortsätter diskuteras. Nu frågar sig många varför polisen överhuvudtaget har gett tillstånd till en nazistisk demonstration, och både Göteborgs bokmässa och den judiska församlingen har överklagat beslutet.

Huvudargumentet för att tillåta nynazisternas demonstration är den grundlagsenliga rättigheten att demonstrera och uttrycka sina åsikter.

Om polisen börjar gallra i vem som har rätt att demonstrera är de snabbt ute på hal is - vem ska avgöra vilka åsikter som får vädras på gator och torg, och vilka åsikter som är förbjudna? Då är det bättre att alla får möjlighet att demonstrera, resonerar förespråkarna.

Polisens linje är helt enkelt att följa med demonstrationen och ingripa först om det begås ett brott. Ett sådant brott kan till exempel vara åsikter som kan uppfattas som hets mot folkgrupp.

Men den judiska församlingen i Göteborg, och många med dem, låter sig inte övertygas.

De är upprörda över att en nazistisk organisation, som per definition inte respekterar människors lika värde, har rätt att demonstrera.

De anser att en sådan organisation inte borde vara laglig i Sverige, än mindre borde de få sprida sina åsikter i offentligheten.

De får medhåll av flera riksdagsledamöter som också har förfasat sig över att nazisterna får demonstrera. Göteborgspolisen har då svarat med en uppmaning till politikerna att läsa grundlagen. Om politikerna vill ha en förändring är det de som har makten att förändra lagstiftningen, polisen kan bara följa de lagar som finns.

Domstol har ändrat rutten, men NMR tänker trotsa beslutet

Den häftiga debatten har ändå lett till att NMR inte får demonstrera enligt polisens tillstånd. Tidigare i veckan beslöt förvaltningsrätten i Göteborg att flytta på samlingsplatsen för demonstrationen och göra rutten kortare.

Nu ska demonstranterna inte samlas precis utanför bokmässan och de ska inte heller tåga förbi synagogan.

På lördag firas den stora judiska högtiden jom kippur och domstolen ansåg att församlingsmedlemmarna inte skulle vara trygga om demonstranterna gick några hundra meter från synagogan.

NMR har ändå uppgett att de inte accepterar domstolens beslut och att de kan komma att trotsa det. Det här kan innebära att NMR trots allt håller sig till den ursprungliga rutten och att det finns risk för konfrontation med motdemonstranterna.

Polisen bygger jättehäkte och delar ut flygblad

Samtidigt som lagparagrafer och moraliska dilemman debatteras, förbereder sig polisen inför häftiga demonstrationer på lördag. På förhand har det talats om några hundra NMR-demonstranter och flera tusentals motdemonstranter.

Polisen har byggt om sitt garage till ett stort häkte med många celler. Häktet ska rymma upp till 350 demonstranter.

Polisen tror också på förebyggande åtgärder och har låtit trycka upp flygblad som ska informera demonstranterna om vad som är tillåtet och vad som är förbjudet under demonstrationerna.

Bland annat sägs det att taktfast marscherande och emblem som ersätter nazistiska symboler kan rapporteras som hets mot folkgrupp.

Metoden med flygbladen har också använts tidigare och togs fram som en del av polisens taktik att minska på konflikter vid demonstrationer efter Göteborgskravallerna 2001.

Demonstrationerna mot EU-toppmötet och USA:s president George W. Bush samlade då omkring 50 000 personer, och i kravallerna som följde skadades nästan 100 demonstranter och över 50 poliser.

Bekymrad Löfvén vill diskutera hotet mot demokratin, men inte med alla

Redan för en dryg vecka sedan demonstrerade ett femtiotal NMR-sympatisörer i Göteborg. NMR hade då inte begärt om lov att demonstrera, men polisen ingrep ändå inte, eftersom de bedömde att de inte hade tillräckliga resurser.

NMR har senare sagt att de med den olovliga demonstrationen ville testa polisen.

Den här olovliga demonstrationen fick statsminister Stefan Löfvén (S) att uttrycka sin avsky över nazistdemonstrationer. Han har nu bjudit in riksdagspartierna för att diskutera hur man kan motverka de antidemokratiska strömningarna i Sverige. Det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna är däremot inte välkomna till diskussionen.

Oberoende av hur lugn eller våldsam demonstrationen blir på lördag har Nordiska motståndsrörelsen skapat upprörd debatt och fått en massa uppmärksamhet i media, igen. Nu görs ändå uppriktiga försök att bryta mönstret.

Justitieminister Morgan Johansson (S) ska se över hur lagen om hets mot folkgrupp tolkas, statsminister Löfvén ska diskutera hotet mot demokratin och domstolen kör över polisens beslut.

Sådan är Finska Motståndsrörelsen - verkligheten bakom fasaden

En unik inblick i Finska Motståndsrörelse bakom kulisserna.