Allt för familjen och restaurangen
Fredsdagen 7 maj 1945. Andra världskriget är över och en ny tid med folkhemmets framväxt står för dörren. Därmed också konflikten mellan det gamla och det nya. Handlingen i svenska storserien Vår tid är nu kretsar kring familjen Löwander som driver en av de mest ansedda restaurangerna i hjärtat av Stockholm.
Äldste sonen Gustaf är restaurangens källarmästare och ansikte utåt. Han har med ibland tveksamma medel lyckats ta restaurangen genom de svåra åren under kriget. Nu vill han fortsätta att driva den som familjen gjort i alla tider.
Yngsta dottern Nina lever ett bekymmerslöst överklassliv och omfamnar istället den nya tiden. Hon drömmer om att öppna nattklubb i restaurangens festvåning, en verksamhet som kan ge välbehövliga intäkter men också hotar restaurangens traditionsfyllda image.
Hennes förälskelse i kökspojken Calle ställer dessutom hennes liv på ända.
När mellansonen Peter återvänder hem efter kriget inser han att familjens restaurang har stora problem. Om Löwanders livsverk ska kunna räddas krävs stora förändringar som möter de nya tiderna. Frågan är om Peter har mamma Helgas förtroende och om han lyckas dra jämt med Gustaf?
Restaurangens framtid utvecklas till en öppen konflikt som skär rakt igenom familjen.
I kulisserna styr alltjämt familjens matriark, modern Helga, med hjälp av kökschefen Stickan som är hennes ögon och öron nere i verksamheten. Helga står inför den svåra uppgiften att hålla samman familjen och försvara restaurangens position.
Vi får följa familjen Löwander och restaurangens personal genom framgångar och nederlag, kärleksrelationer och konflikter.
Dramaserien Vår tid är nu tar dig till restaurangen som är ett samhälle i miniatyr. Med bara några svängdörrar som skiljer dem åt möts här samhällets alla olika klasser. Från arbetarna i det svettiga köket, till mellanrummet med servicen och tjänstemannadelen och ut i själva finrestaurangen med överklassen och kristallkronorna.
Det är ett tvärsnitt av hela samhället som finns nära familjen Löwander och deras restaurang. Och det är ett samhälle som de kommande årtiondena kommer att genomgå stora förändringar där klasserna suddas ut och välfärdsstaten byggs upp.
Handlingen i den första säsongen avslutas i början av 50-talet medan säsong två (redan inspelad med sändningsdatum ännu oklart) kommer att ta oss in i 60-talet
Utmaningen var att inte fastna i epok. Att inte göra det för tråkigt utan levande så att man går med i historien.
Huvudregissör Harald Hamrell
Något nära, något storslaget
När skådespelarna och produktionsfolket mötte media i september inför seriestarten fick Yle bland annat en intervju med huvudregissören Harald Hamrell.
Så här berättar han om den övergripande bild som han fick av serien när han läste manus för första gången.
- Jag såg nog både något storslaget och något nära karaktärerna. När jag blev involverad 2014 fanns bara manus till första och sista delen av säsong ett. Men redan där förstod man hur stort det här projektet var efter som det spänner över lång tid, har stor ensemble och en väldigt intressant spelplats.
I det som är SVT:s största dramasatsning genom tiderna finns naturligtvis också utmaningar, något som Hamrell inte heller sticker under stolen med. Han pekar på främst tre viktiga punkter i produktionen.
- Det första är att det är stora tidsskillnader i själva handlingen, så vi fick sätta mycket tid på att casta ensemblen. Att få de som är 27 att spela 20 och lite fnittrigare så att man bäddade för det som kommer efter. Detta gäller också kostym och mask och sättet att agera.
- Det andra var att göra ett kök trovärdigt. Våra skådespelare är ju inte servitörer eller vana att stå i kök. De fick gå i kurs hos en känd Michelinkock i Göteborg och verkligen gediget lära sig. Hemma körde de med tallrikar och lärde sig hur man serverar. Sen fick de visa upp det i provfilmningarna. De statister som är med castade vi in så att många sedan tidigare jobbat i kök.
- Den tredje utmaningen var att inte fastna i epok. Att inte göra det för tråkigt utan levande så att man går med i historien. Vi ville göra det stort och grandiost men inte att man fastnar i de dyra byggnaderna eller gamla bilarna utan vara hos karaktärerna och berätta modernt.
Precis som i Downton Abbey handlar det om det fantastiska husets överlevnad i släkten.
Malin Nevander
Downton Abbey, men ändå inte
Av många har serien Vår tid är nu setts som en svensk motsvarighet till Downton Abbey redan innan den börjat snurra på tv. Jämförelsen är inte långsökt med tanke på miljöer, musik och klassamhällstemat i båda serierna.
Skaparna bakom Vår tid är nu vill ändå tona ner jämförelserna.
- Det är klart att det finns generationsväxlingar och en miljö som är speciell och suggestiv. Det finns stora klasskillnader och det har många serier jobbat med. Men det har aldrig funnits nån serie som är gjord i Sverige med den tematiken, berättar Hamrell och fortsätter.
- Efterkrigstiden med en stor förändring av klasskillnaderna och framväxandet av det svenska välfärdssamhället är en stor del och något en yngre generation tar lite för givet. Men som verkligen är värt att komma ihåg. Det här sätter inte vi upp i stora plakat men genom karaktärerna ser vi in i den världen, hur Sverige förändrades.
Också Johan Rosenlind, vars idé serien grundar sig på, samt Malin Nevander från SVT vill tona ner likheterna med Downton Abbey.
Johans ursprungliga inspirationskälla var hans egna erfarenheter från restaurangbranschen och intressant i sammanhanget var också att han aldrig skrivit något för film eller tv innan.
- Vi har nog mer titta och hämtat inspiration från Krönikan, danska storserien. Att kunna berätta om hur det svenska samhället byggts upp under guldåren. Men klart likheterna finns ju i ett väldigt hierarkiskt arbetssystem, det vill säga att man har familjen som äger restaurangen och sen de som jobbar i servicen och de som jobbar i köket och ner till kökspojken, konstaterar Nevander.
- Sen kämpar också våra karaktärer med att hålla restaurangen inom familjen. Precis som i Downton Abbey handlar det om det fantastiska husets överlevnad i släkten. Så den parallellen har vi jobbat medvetet med.
- Det finns ju väldigt många släktkrönikor. Till exempel Bertoluccis 1900 som bygger på Italiens utveckling. Den hade jag och skavde i bakhuvudet mer än någonting annat när jag tänkte på serien från första början, berättar Rosenlind.
Sagan och släktkrönikan om familjen Löwander och deras anrika restaurang i ett samhälle i förändring startar på Yle Fem söndag 8 oktober. En berättelse som i tid sträcker sig genom decennier och som tittarna troligtvis kommer att få njuta av flera år framöver.
När första säsongen nu har premiär både i Sverige och Finland är inspelningarna av säsong två redan avslutade och en tredje säsong under planering.
Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Vi startar på fredsdagen 1945.
Orginaltitel: Vår tid är nu (Säsong 1)
10 avsnitt
Nytt avsnitt publiceras på Yle Arenan söndagar kl. 06.00 och sänds på Yle Fem samma dag kl. 21.00 (repris lördagar). Programserien byggs på efter hand på Arenan så att alla avsnitt finns tillgängliga 7 dagar efter sista sändning.
I huvudrollerna: Suzanne Reuter, Adam Lundgren, Mattias Nordkvist, Hedda Stiernstedt, Peter Dalle m.fl.
Huvudförfattare är Ulf Kvensler, efter en idé av Johan Rosenlind.
Huvudregissör: Harald Hamrell.
Produktion: Jarowskij för SVT & Viaplay / samproduktion
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
