Burmas regering tar över flyende rohingyers nedbrända hembyar
Burmas regering säger sig ha rätt att ta ansvar för områden som har bränts ner i samband med det våld som riktats mot den muslimska minoritetsbefolkningen – rohingyerna.
Enligt lagen övervakar staten återuppbyggnaden av områden som drabbats av olyckor eller konflikter, meddelar ministern för social utveckling och återuppbyggnad.
Samma minister leder en kommitté som har i uppgift att ge rekommendationer om hur man ska lösa de långvariga spänningar som finns i de områden där rohingyerna bor.
Närmare en halv miljon förföljda rohingyer har flytt från delstaten Rakhine i Burma till grannlandet Bangladesh.
Inga planer för nästan en halv miljon rohingyer som flytt
Det finns inga klara planer för de rohingyer som flytt. Det sägs ingenting om dessa flyktingars möjligheter att återvända till sina hembyar.
Den ansvariga ministern har inte kommenterat frågan.
Statens återuppbyggnadsansvar för de områden som förstörts av bränder väcker frågan om vad som ska hända med de stora mängder rohingyer som har tvingats fly undan våldet.
Det stärker samtidigt farhågorna om att det pågår "etnisk rensning" i Burma.
Hundratals byar har bränts ner
Människorättsgrupper som har studerat satellitbilder rapporterar att åtminstone hälften av rohingyernas cirka 400 byar i de norra delarna av delstaten Rankine har bränts ner i samband med våldsamheterna.
Rohingyer som har flytt till Bangladesh anklagar den burmesiska armén och buddistiska medborgargarden för våld och mordbrand i hembyar i Burma.
De anser att den burmesiska ledningen har som mål att driva ut rohingyerna från Burma helt och hållet.
Burma tillbakavisar FN:s anklagelser om "etnisk rensning"
I Burma tillbakavisar den buddhistiska majoriteten FN:s anklagelser om att det pågår så kallad etniskt rensning bland muslimska rohingyer.
I stället anklagar den burmesiska regeringen rohingyerna och säger att militanta rohingyer genomförde attacker mot Burmas säkerhetsstyrkor i augusti.
Enligt Burmas ledning var det militanta rohingyer som brände ned byar och attackerade civila.
Regeringen säger att närmare 500 människor har dödats sedan den 25 augusti och att 400 av dem är rebeller.
Regeringen tillbakavisar också människorättsorganisationen Human Rights Watchs anklagelser om brott mot mänskligheten.
Rohingyerna oroas över att inte bli insläppta på nytt i Burma
Trots att rohingyerna har bott i Burma i generationer hävdar landets regering att de är illegala invandrare från Bangladesh och de inte kan beviljas medborgarskap. Detta har lett till att majoriteten av dem är statslösa.
Rohinyerna i Burma har förföljts i tiotals år.
Rohingyer som flytt till grannlandet Bangladesh befarar nu att de inte kommer att släppas in i Burma på nytt eftersom de sannolikt inte kommer att kunna uppvisa dokument som bevisar att de kommer från Burma.
Burmas ledare Aun San Suu Kyi har utsatts för stark kritik för att hon inte har ingripit för att lösa problemet. Det finns också krav på att hon fråntas det Nobelpris hon fått.
Amnesty följer med läget noggrant
Niina Laajapuro, chef för Amnestys avdelning för mänskliga rättigheter, säger att Amnesty följer med situationen mycket noggrant, och att det internationella samfundet nu borde reagera - närmast FN:s säkerhetsråd, men också andra FN-organ och regeringar i olika länder.
- Man kan ju inte låta någon som helst stat göra så här.
Hon påpekar ändå att Amnesty har följt med läget i Burma länge.
- Det här är ju ingenting nytt. Rohinyabefolkningen har diskriminerats och segregerats väldigt länge, säger Laajapuro.
Amnesty: De skyldiga måste ställas till svars
Niina Laajapuro säger att det som pågår i Burma är etnisk rensning.
- Man kan tala om brott mot mänskligheten, och det är ett internationellt brott. De skyldiga måste ställa till svars.
- Om regeringen bränner ner människor hem så måste regeringen ersätta det på något sätt - men det får förstås inte betyda att människor inte får återvända till sina hem, säger Laajapuro.
Laajapuro påpekar att rohingyerna visserligen betraktas som statslösa men att de har bott i Burma i flera generationer, och att regeringen därför inte kan låta bli att ta hand om dem.
(Reuters, Amnesty International)