Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Riksdagens besökare: Näringslivet hälsar ofta på, facket mera sällan

Från 2017
Uppdaterad 21.05.2021 13:56.
Eduskunnan istuntosali.
Bildtext Riksdagshusets nyrenoverade plenisal. I mars i år satt riksdagen ännu i Sibeliusakademin.
Bild: Jani Saikko / Yle

Riksdagens motvilja att dela med sig av sina besökslistor har lett till ett stort rabalder. Men vad innehåller listorna egentligen? Här är en första analys av vad man kan - och inte kan säga på basis av listorna.

Min artikel Tjänstemän låter förstöra riksdagens besökarlistor - trots att HFD har beslutat att de är offentliga var startskottet för en omfattande nyhetsrapportering. Efter det har riksdagen helt vägrat insyn i listorna. Enligt professor Olli Mäenpää bryter riksdagen därmed mot både offentlighets- och arkivlagen.

Riksdagens beslut har skapat en känsla av hemlighetsmakeri som kanske inte står i proportion till besökarlistornas faktiska innehåll.

Äldre besökarlistor finns bevarade

Den 24 april i år började riksdagen alltså förstöra sina besökslistor dagligen. Jag kunde ändå i somras bekanta mig med utskrifter av tidigare listor som lades till påseende i riksdagen och dokumenterade då listorna med mobilkamera.

Redaktör Linus Lång går igenom utskrifter av riksdagens besökarlistor.
Bildtext Besökslistorna fram till den 22 april lades fram till påseende i somras, senare listor förstörs dagligen.
Bild: YLE / Kjell Lindroos

Listorna är ett omfattande och svårbearbetat material på hundratals utskrivna sidor. Analysen försvåras av att riksdagen inte gav ut materialet i ursprunglig elektronisk form.

För att kunna behandla listorna måste tabellerna återskapas med hjälp av automatisk textigenkänning (OCR) och en betydande manuell insats.

Vad kan listorna berätta?

I det här skedet har jag granskat enbart mars 2017, som är den sista kompletta månaden i materialet.

Besökslistorna ger en fascinerande och detaljerad inblick i det arbete som sker inom riksdagen.

De kan avslöja när en kopieringsmaskin har gått sönder och man har fått kalla på reparatören, men innehåller de uppgifter av samhälleligt intresse?

Listorna ger en heltäckande bild av möten och besök i riksdagen. De kan indirekt avslöja vem riksdagsledamöterna lyssnar till.

I sig är det ett ganska odramatiskt material som huvudsakligen består av tidpunkter och namn på besökare och vem som har tagit emot dem.

Varför kan listorna vara intressanta?

En tanke med att studera de här listorna är att kartlägga personer eller organisationer som försöker påverka beslutsfattandet genom lobbning.

Samtidigt är det skäl att vara försiktig och komma ihåg vad listorna inte säger. Listorna avslöjar i sig ingenting om besökens art eller syfte och berättar heller ingenting om kontakter som sker utanför riksdagens utrymmen, eller med andra medel än personliga besök.

En stor del av besöken hänför sig till riksdagens utskott som aktivt hör olika intressenter i sitt arbete. Utskotten redovisar öppet för de här besöken.

Vissa möten sker också i regi av riksdagsgrupperna eller intresseföreningar i riksdagen. Andra besök kan vara riktade till enskilda riksdagsledamöter. Dessa möten finns inte nödvändigtvis dokumenterade annanstans.

En kategorisering av mötena i mars

Riksdagsledamöterna och deras assistenter stod värd för 2100 besökare i mars. På basis av besökarnas namn har jag tagit reda på vilka organisationer de sannolikt har representerat under besöken och sedan grupperat dessa organisationer till större kategorier.

En stor del av besökarna är naturligt nog knutna till det offentliga: statsförvaltningen, kommunerna eller exempelvis universiteten. De här besöken är av mindre intresse med tanke på lobbning som fenomen, liksom internationella gäster eller besökare som räknas representera partiorganisationen. Det samma gäller till exempel familjemedlemmar och andra möten av privat natur.

Besökarlistorna - ett fattigmans lobbarregister?

Den traditionella formen av intressebevakning i Finland sker via organisationer, både arbetsmarknadsorganisationer och övriga medborgarorganisationer. Detta syns tydligt i min kategorisering av besökarna.

Representanter för näringslivet är kraftigt representerade bland besöken. Drygt 120 besökare representar arbetsgivar- och företagarorganisationer och nästan lika många har kunnat hänföras till enskilda företag.

Bland besökarna i mars var i synnerhet skogsindustrin välrepresenterad genom företag och branschorganisationen Skogsindustrin rf. Den finska producentorganisationen MTK är numerärt välrepresenterad genom ett flertal större delegationer.

Representanterna för arbetstagarsidan är betydligt färre, bara omkring 70 besök hör till kategorin fackliga organisationer inklusive arbetslöshetskassor.

Aktiva besökare i mars

Näringslivets intresseorganisationer

Bilimportörerna och -industrin rf Tero Kallio (5 besök)
Skogsindustrin rf Alina-Ruonaala-Lindgren (4 besök), Soile Koriseva (4), Fredrik Blomfelt (4), Tuomas Tikka (3)
Finsk energi-industri rf: Antti Kohopää (3)
Kemiindustrin rf: Jussi-Pekka Rode (3)
Näringslivets delegation: Matti Apunen (3)
Finsk handel rf Tuula Loikkanen, (3)

Företag

M-real Ilkka Latvala (3)
Universitetets Apotek: Inka Puumalainen (3) och Jukka Niemi (3)
Suomen suoramainonta Jyrki Nygård (3)
Talvivaaran kaivososakeyhtiö: Pekka Perä (3)
Uber: Robert Torvelainen (3)

Lobbyister

Tekir Dimitri Qvintus (6)
Burston-Marsteller Mari Mäki (4)
Eurofacts Simo Hiilamo (3)

Medborgarorganisationer

Finlands studentkårers förbund Jani Sillanpää (5)
Finlands naturskyddsförbund rf Tapani Veistola (5), Otto Bruun (3),
Eläkeliitto ry Pirkko Karjalainen (3)

Ett drygt trettiotal besök har kategoriserats som professionella lobbyister, anställda vid kommunikations- eller konsultbyråer som är specialiserade på att följa med och påverka beslutsfattandet.

Lobbyister rekryteras ofta inifrån partierna vilket komplicerar kategoriseringen. En del av besöken är snarare kopplade till eget partipolitiskt intresse än uppdrag från till exempel näringslivet.

Andra föreningar än arbetsmarknadsparter har kategoriserats som medborgarorganisationer. Många av besökarna representerar patient-, handikapp- och anhörigorganisationer, vilket sannolikt hänger ihop med social- och hälsovårdsreformen.

Bland de övriga medborgarorganisationer märks Finlands naturskyddsförbund som besökte riksdagen vid flera tillfällen. Här finns också konsument- och djurskyddsorganisationer, människorättsorganisationer och till exempel några besök av organisationer som verkar för bevarandet av Malms flygfält i Helsingfors.

Eftersom granskningen i det här skedet är begränsad till en månad återspeglas både slumpen och riksdagsaktuella politiska teman i besökarurvalet, medan en granskning över en längre tid sannolikt röjer tydligare mönster och flera nyckelpersoner och -organisationer.

Intressebevakning eller lobbning sker till stor del öppet, men en systematisk analys av besöken över en längre tid kan möjligtvis bidra till att identifiera mindre kända påverkningskampanjer.

Listorna omfattar tusentals besökare per månad. Bland den informationsmängden kan det också finnas politiskt känsliga möten.

Det kan möjligen vara en förklaring till riksdagens stora ovilja att dela med sig av uppgifterna.

Mera om metoderna

Diskussion om artikeln